Anhörigassistans, dubbla roller, omprövning & LSS-inspektion – allt om nya utredningen

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) presenterade 22 april 2025 direktiven för en ny utredning mot kriminalitet inom personlig assistans. Thomas Falk, Försäkringskassan, har utsetts till utredare.

• Utredningen väntas föreslå att anhörigassistans begränsas, liksom dubbla roller.
• Ökad kontroll och övervakning ingår i direktiven.
• Regeringen vill även ha nya regelbundna uppföljningar av assistansbeslut.
• Samtidigt ska införandet av en LSS-inspektion utredas.

Uppdatering: Intervju med Anders Lago

Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago representerar Funktionsrätt Sverige som expert knuten till utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans”.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Intervjun nedan gjordes av Valter Bengtsson, HejaOlika.se, den 21 oktober 2025.

Assistans och självständighet hotas

Utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans” får stor betydelse för framtiden för personlig assistans och assistansberättigades möjligheter att leva ett självständigt liv.

Funktionsrättsrörelsen är sedan tidigare motståndare till försämringar av anhörigas möjligheter att vara assistenter, eller att ha dubbla roller, till exempel som god man. Rörelsen är också motståndare till att omprövningar införs, utan att behovsbedömningarna först ses över.

Funktionsrättsrörelsen menar också att omfattningen av assistansbrott överdrivs av myndigheter och regering, och befarar att detta kommer att leda till ökad kontroll och övervakning.

Regeringens direktiv till utredaren

Till utredare har regeringen utsett Thomas Falk på Försäkringskassan. I direktiven till ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans” (Dir. 2025:40) finns bland annat följande uppgifter:

• analysera och föreslå en ny ordning för uppföljning av beviljad assistansersättning,
• analysera och vid behov föreslå utökade möjligheter att ändra beslut som är oriktiga på grund av fusk eller andra oegentligheter,
• analysera vilka för- och nackdelar en reglering av möjligheten till anhörigassistans kan medföra och vid behov föreslå lämplig reglering av anhörigassistans,
• analysera och vid behov föreslå lämplig reglering av möjligheten att själv kunna anställa personliga assistenter,
• analysera och föreslå en ordning som innebär att Försäkringskassan vid kontroll av tidredovisningar kan ta del av uppgifter från assistentens arbetsgivare som visar om assistenten befunnit sig på samma plats som den assistansberättigade vid den tidpunkt då assistans redovisats som utförd,
• analysera och föreslå en ordning med en särskild LSS-inspektion för den verksamhet som bedrivs enligt LSS,
• analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd eller rådgivning gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken, och lämna förslag på hur den särskilda inspektionen ska kunna erbjuda sådant stöd.
• Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

Här finns regeringens direktiv för nedladdning.

”Regeringen står på utsattas sida”

På tisdagens presskonferens gick Camilla Waltersson Grönvall hårt ut genom att påstå att ”assistansen är inte trygg, den är kapad av organiserad brottslighet”. Samtidigt betonade hon att det ”inte är de ärliga brukarna och assistansanordnarna som ska misstänkliggöras. Det är den organiserade brottsligheten som ska bort”.

Hon sa vidare att ”regeringen står på de utsattas sida, inte de som skor sig”, men hävdade också att ”det är för lätt att komma in i socialförsäkringen, och att brottslighet tillåts trängs undan riktiga behov”.

På presskonferensen medverkade även Kristdemokraternas gruppledare Camilla Brodin, Liberalernas funktionsrättspolitiska talesperson Malin Danielsson och Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson Jessica Stegrud (eftersom detta initiativ ingår i Tidöavtalet).

Jessica Stegrud hävdade ”brottligheten till stor del är ett importerat problem”.

Vill ha ny uppföljning av assistansbeslut

– Idag saknas system för att följa upp assistansersättningen, och det är svårt att säkerställa att rätt personer får rätt ersättning. När det saknas uppföljning kan fel pågå lång tid. Det medför också att enskilda riskerar stora återkrav, sa Camilla Waltersson Grönvall på presskonferensen.

– Det är tydligt att vi behöver nytt system för att motverka felaktiga utbetalningar och förhindra brottslighet.

Översyn av anhörigassistans och dubbla roller

Utredaren får i uppdrag att se över både anhörigassistans och dubbla roller. Dubbla roller handlar till exempel om att en assistent även är god man. Regeringen anser att detta skapar ”osunda incitament”.

Egna arbetsgivare

Regeringen vill också göra en konsekvensanalys av utvecklingen mot att allt fler assistansberättigade väljer att vara egna arbetsgivare för sina assistenter.

Ökad kontroll av redovisad assistans

Kontrollerna behöver stärkas, anser regeringen vidare. Det behövs en mer effektiv kontroll av redovisad assistans, hävdar man.

LSS-inspektion

Malin Danielsson, Liberalerna, betonade att ”de allra flesta vill göra rätt, och gör rätt”, och framhöll att regeringen nu även beslutat utreda en LSS-inspektion.

– En LSS-inspektion ska inrättas för att ge råd och stöd till enskilda. Inspektionen ska även förhindra och förebygga välfärdsbrott, säger Malin Danielsson.

Läs även regeringens pressmeddelande.

Vad säger utredningsdirektiven?

Vilka konsekvenser får brottsligheten?

I utredningsdirektivet beskrivs konsekvenserna som att enskilda inte får den assistans de har rätt till, eller som utnyttjas i brottsliga upplägg, anhöriga som inte vågar anmäla missförhållanden och personliga assistenter som tvingas arbeta utan lön eller under dåliga arbetsförhållanden. Samhället drabbas genom att skattemedel går till annat än de är avsedda för och även används och återinvesteras inom exempelvis organiserad brottslighet.

Fler åtgärder behövs

Regeringen har redan vidtagit många åtgärder mot välfärdskriminalitet. Bland annat har Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fått i uppdrag att stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom personlig assistans.

”De vidtagna och föreslagna åtgärderna förväntas sammantaget medföra att problemen med välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar minskar. Regeringen bedömer dock att dessa åtgärder inte är tillräckliga för att komma till rätta med de brott som begås inom den personliga assistansen i dag”, heter det i direktivet.

Regeringen vill öka insynen

Regeringen anser att insynen måste ökas i den personliga assistansen, för att motverka att brottsliga upplägg.

”En förbättrad insyn stärker möjligheten för beslutande myndigheter att bedöma rätten till personlig assistans och fatta korrekta beslut. Det förbättrar även möjligheten att säkerställa att den som har beviljats assistans får sina behov tillgodosedda, och minskar därmed risken att personer lämnas utan det stöd de beviljats. Åtgärderna ska vara träffsäkra och värna den personliga integriteten.”

En ny differentierad uppföljning

Nuvarande regler om uppföljning av assistansbeslut motverkar inte brottslighet i tillräcklig utsträckning, skriver regeringen.

Enligt Socialförsäkringsbalken (SFB 51 kap. 12 §) ska rätten till assistansersättning bara omprövas i den utsträckning som den har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Frånvaron av regelbundna uppföljningar begränsar insynen.

Samtidigt har svårigheten att tolka skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden skapat osäkerhet och oförutsägbarhet för enskilda assistansberättigade och för assistansanordnare i fråga om när ändrade förhållanden behöver anmälas. Även detta har inneburit att felaktigheter kan bestå länge utan att upptäckas, vilket kan leda till stora återkrav.

Försäkringskassan har framfört att det är svårt att veta när omprövningar ska göras och att det leder till osäkerhet både för dem som får assistansersättning och dem som utför assistansen. Beträffande enskildas skyldighet att anmäla ändrade förhållanden har Försäkringskassan påpekat att det kan vara svårt för enskilda att bedöma om en förändring behöver anmälas och att det därför finns en risk att den enskilde inte anmäler ändrade förhållanden, vilket kan leda till att den enskilde blir återbetalningsskyldig.

Regeringen anser att nya former för uppföljning behöver utredas.

Tidigare gällde att rätten till assistansersättning skulle omprövas vartannat år och vid väsentligt ändrade förhållanden. Det innebar att alla assistansberättigades rätt till assistansersättning omprövades oavsett situation. En sådan ordning ska inte återinföras då den inte tog hänsyn till behovet av uppföljning i de enskilda fallen och innebar ett omfattande arbete för Försäkringskassan. Det bör i stället göras en regelbunden uppföljning utifrån vad som är motiverat i det enskilda fallet för att ge ökad insyn i pågående ärenden, för att det ska kunna vidtas mer omfattande utredningar.

Systemet för uppföljning bör vara differentierat och baseras på omständigheter som kan ha betydelse för behovet av uppföljning. Sådana omständig-heter skulle kunna vara ålder eller typ av funktionsnedsättning. Differentieringen bör också ta hänsyn till sådant som kan påverka risken för felaktiga utbetalningar. Systemet bör vara förutsägbart och eventuell risk för diskriminering bör särskilt beaktas. Uppföljningarna ska göras när det är motiverat men inte vara mer omfattande eller integritetskänsliga än nödvändigt.

Ska anhörigassistans begränsas?

Utredaren ska föreslå en ”eventuell reglering av anhörigassistansen i syfte att motverka brottslighet inom personlig assistans”.

Syftet med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är att den enskilde får ett avgörande eller mycket stort inflytande över vem som anställs som assistent.

Det är vanligt att anhöriga är assistenter. Enligt Försäkringskassans rapport Anhöriga till personer med statlig assistansersättning, Socialförsäkringsrapport 2018:5, är var femte assistent en nära anhörig. En tredjedel av mottagarna har ingen anhörigassistans alls, medan en tiondel endast har anhöriga som assistenter.

I åldrarna 5–24 år, där andelen anhörigassistans är som störst, är det också vanligast att endast ha anhöriga som assistenter.

Det vanligaste är att vårdnadshavare arbetar som assistenter åt sina barn. Fler kvinnor än män är assistenter och fler kvinnor än män arbetar minst tjugo timmar per vecka som assistent åt sitt eller sina barn.

Andelen anhörigassistans är större för mottagare födda utomlands och det är vanligare att ha enbart anhörigassistans bland utlandsfödda mottagare.

”Eftersom anhöriga som är personliga assistenter har en mycket viktig roll och det finns många familjer där anhörigassistansen fungerar väl, så ska möjligheten att anlita anhöriga som personlig assistent inte begränsas helt”, skriver regeringen.

Enligt direktivet ska utredaren

• kartlägga och redovisa hur omfattningen av anhörigassistans har utvecklats och
• analysera vilka för- och nackdelar som en reglering av möjligheten till anhörigassistans kan medföra och vid behov föreslå lämplig reglering av anhörigassistansen.

Ska dubbla roller begränsas?

Det är vanligt att assistansberättigade har en ställföreträdare, till exempel god man eller förvaltare, med uppgift att bevaka hens rättigheter. Man kan också genom ombud låta någon annan agera som ombud. Ställföreträdaren, ombudet eller biträdet kan vara en god vän, en anhörig eller någon som är anställd hos assistansanordnaren.

En och samma person kan ha flera roller, exempelvis ställföreträdare, anhörig eller personlig assistent.

Regeringen menar att möjligheten att kombinera flera roller kan skapa osunda incitament. Insyn och kontroll kan också försvåras.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ser socialnämnder och överförmyndare ser stora problem med intressemotsättningar när föräldrar både är personlig assistent och god man eller förvaltare. SKR menar att det kan saknas incitament för att ansöka om andra stöd och insatser då det kan leda till att assistansen reduceras. Risk finns också för att assistans inte utförs eller för att behov överdrivs vid ansökan om assistans, utan att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Det gör enligt SKR att enskildas självbestämmande och frigörelse får stå tillbaka. Dubbla roller kan även innebära en risk för brottsliga upplägg, menar regeringen.

Regeringen ger utredaren direktiv att undersöka konsekvenserna av att samma person kan ha flera roller kopplat till personlig assistans samtidigt, till exempel anhörig, personlig assistent, ställföreträdare eller ombud och föreslå lämpliga åtgärder som begränsar dessa möjligheter.

Ska möjligheten att själv anställa assistenter begränsas?

Regeringen oroas även över att allt fler assistansberättigade har blivit egna arbetsgivare. Den som är beviljad assistansersättning har inga begränsningar i möjligheten att vara arbetsgivare och själv anställa assistenter. Då behövs inte heller något tillstånd från IVO. Nackdelen är att detta innebär ett stort ansvar för arbetsmiljö, arbetsvillkor, skatter och avgifter, samt redovisning utförd assistans och kostnader till Försäkringskassan. Vissa servicebolag erbjuder hjälp med sådan administration.

Försäkringskassan har i en rapport till regeringen (S2023/02573) visat att det har skett en ökning av antalet personer som själva valt att vara arbetsgivare åt sina personliga assistenter. Bland dem har andelen barn som anställt genom vårdnadshavare och andra som har en ställföreträdare ökat. Det är också vanligt att ombud anställs som personliga assistenter. Många av dem som står för ökningen är personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd.

Utredaren har nu fått i uppdrag att analysera och vid behov föreslå en lämplig reglering av möjligheten att själv kunna anställa personliga assistenter.

Ökad kontroll och övervakning

Utredaren har fått i uppdrag att föreslå hur Försäkringskassan kan ta del av uppgifter från arbetsgivaren, som visar om assistenten befunnit sig på samma plats som den assistansberättigade.

”Eftersom integritetsaspekten är viktig kan en sådan ordning inte tillämpas genomgående och en sådan kontrollfunktion inte kartlägga den assistansberättigades livsmönster, utan endast säkerställa att assistenten är i den assistansberättigades närhet”, skriver regeringen.

LSS-inspektion ska inrättas hos IVO (men ska inte granska Försäkringskassan)

En LSS-inspektion bör inrättas inom IVO, Inspektionen för vård och omsorg, skriver regeringen. Inspektionen ska dock inte granska Försäkringskassan.

IVO:s tillsyn visar att det finns stora brister inom LSS-verksamheter, inte bara personlig assistans. Granskningar av LSS-bostäder har visat att det är vanligt med otillåtna tvångs- och begränsningsåtgärder, som inlåsning och fasthållning.

LSS-inspektionen kan också förbättra för enskilda att ta tillvara sina rättigheter. Funktionsrättsrörelsen uppger att många med funktionsnedsättning och deras anhöriga upplever att de har svårt att ta till vara sina rättigheter på ett fullgott sätt och därför ofta har behov av juridiskt biträde eller annat juridiskt stöd i domstolsprocesser.

”Inspektionen bör ha i uppdrag att säkerställa att verksamheter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är säkra, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Inspektionen bör även förebygga och motverka att välfärdsbrott kan begås inom ramen för verksamheten.

I inspektionens uppdrag att granska verksamhet enligt lagen ska inte ingå att granska Försäkringskassan men dock erbjuda rådgivning och juridiskt stöd till enskilda vad gäller Försäkringskassans beslut”, skriver regeringen i utredningsdirektiven.

Vilka reaktioner har kommit?

SKR vill begränsa dubbla roller

Sveriges kommuner och regioner, SKR, hoppas att utredaren kommer fram till att dubbla roller ska begränsas. SKR har fler gånger uttalat att det innebär intressemotsättningar när en anhörig samtidigt är personlig assistent, assistanssamordnare och god man eller förvaltare.

SKR kritiserar att polisen ofta lägger ned ärenden som anmäls av kommunerna.

– Ett stort problem är att även om kommunerna utreder och polisanmäler, så läggs ärendena ner. Det gör att oseriösa aktörer kan fortsätta sin verksamhet, trots att kommunerna vet att de är oseriösa eller rent av kriminella. Det behövs förundersökningar, åtal och fler fällande domar, säger Christina Kiernan, samordnare för frågor som rör välfärdsbrottslighet, SKR.

LÄS ÄVEN:
Vi måste diskutera intressekonflikter kring gode män

IfA: Anhöriga måste kunna anställas som assistenter

Intressegruppen för assistansberättigade, IfA, instämmer i att det är ett allvarligt problem att organiserad brottslighet missbrukar assistansersättningen.

”Detta måste stoppas. Det är emellertid oklart hur många personer det handlar om”, skriver IfA i ett uttalande.

”Att det finns anställda med kopplingar till kriminalitet är inte helt förvånande då det torde förekomma inom alla branscher och yrken. Rapporten lyfter att många av de personer med kriminella kopplingar som det handlar om har en utsatt ekonomisk situation med skulder till staten.”

”Om assistansen har en högre andel personer med kriminella kopplingar så torde det delvis bero på att det handlar om just personer i utsatta situationer, som kan ha svårt att få arbete inom andra områden. Det är viktigt att skilja på situationer där personlig assistans utförs korrekt och situationer där upplägget kring assistansen är felaktigt, där det t ex rapporteras felaktigt i tidrapporter, eller ingen assistans utförs alls eller med bristande kvalitet.”

”Anhöriga tas upp som en del av problemet. Här vill IfA påminna om att anhöriga är viktiga som personliga assistenter för många assistansberättigade och möjligheten att anställa anhöriga måste finnas kvar. De förekommande fall där enskilda assistansberättigade utnyttjas av anhöriga måste förstås åtgärdas och kvalitetshöjande åtgärder vidtas.”

”Att införa systematisk kontroll att den assistansberättigade och personliga assistenten befinner sig på samma plats när assistansen utförs förhindrar inte nödvändigtvis brott, om det finns en avsikt att missbruka systemet. Detta har det resonerats om tidigare inom den personliga assistansen. Det kan också leda till kränkning av den enskildes integritet. Rätt sorts åtgärder krävs för att komma åt de kriminella handlingarna.”

”Under regeringens pressträff lyftes det som ett problem att det inte finns en systematik i uppföljningarna av assistansbesluten. IfA ställer sig positiv till uppföljning, men inte kontinuerliga kompletta omprövningar. För att överhuvudtaget kunna sätta igång omprövningar så måste rätten till personlig assistans bedömas på ett bra sätt, så behovsbedömningen måste ses över, annars finns risken att många får sin assistans minskad eller helt indragen och det kan vi inte gå med på.”

STIL: Skydda integriteten

Förslagen om nya uppföljningar, kontroller och begränsad anhörigassistans oroar Jonas Franksson, ordförande för STIL.

– Att till exempel säkerställa att assistansanvändaren och assistenten är på samma plats kan vid första anblicken låta som en självklarhet, men om det öppnar upp för att en statlig myndighet ska kunna gps-övervaka personer som har rätt till assistansersättning så är vi på en farlig väg. Fria medborgare har rätt till sin personliga integritet oavsett om man är i behov av assistans eller inte, säger Jonas Franksson.

– Vi vet också att rätten att kunna anställa en anhörig ofta är nödvändigt för att få livet att fungera. Fokuset borde istället ligga på att rensa bort oseriösa företag.

Han befarar att den föreslagna uppföljningen av assistansersättning i praktiken innebär återinförda omprövningar av assistansbeslut.

– Vi behöver komma till rätta med behovsbedömningarna innan omprövningar eller uppföljningar kan vara aktuellt, säger Jonas Franksson.

Riksföreningen JAG: Säkerställ att assistansanvändare inte drabbas

Cecilia Blanck, verksamhetschef för Riksföreningen JAG, säger att hon är förfärad över bilden av brottslighet inom personliga assistansen, och att det hotar hela reformen. Men hon är samtidigt kritisk till regeringens initiativ.

– Vi är inte övertygade om att utredningsdirektiven är helt ändamålsenliga. Vi ser till exempel stora risker med att begränsa möjligheten att välja anhöriga som personliga assistenter.

– Med den numera alldeles för låga assistansersättningen är det svårt att rekrytera nya assistenter med rätt kompetens. Det är många gånger anhöriga som får rädda situationen. Att istället tvingas ta in någon från gatan skulle öka risken att fel personer anställs, kanske till och med med brottslig bakgrund.

– Vi ser det som viktigt att istället till exempel öka möjligheterna till bakgrundskontroller vid anställning, och höja ersättningen så att villkoren kan förbättras och man lättare kan attrahera seriösa personer till yrket.

– IVO:s arbete med lämplighetsprövning för ledning och ägare i assistansverksamheter tycks inte heller fungera som det är tänkt.

– Vi hoppas nu att vi får vara med i utredningsarbetet på ett konstruktivt sätt. Vi har den erfarenhet som behövs för att säkerställa att förslagen som läggs för att försvåra för kriminella, inte också ska drabba assistansanvändares frihet och självbestämmande, säger Cecilia Blanck.

Riksföreningen FUB: Oacceptabelt inskränka självbestämmandet!

Riksföreningen FUB säger i ett uttalande att man befarar att utredningens direktiv om ”reglering av möjligheten till anhörigassistans kan leda till oacceptabla inskränkningar i rätten till självbestämmande”.

– Det är oftast de som finns närmast den enskilde som har bäst koll på hur den enskilde kommunicerar och hur omvårdnaden ska se ut, säger FUB:s förbundsordförande Anders Lago. Den enskilde vill därför ofta att den anhörige ska finnas med i assistentgruppen. Personlig assistans är ett integritetsnära stöd och det är avgörande för självbestämmande att personen själv får välja vem som utför stödet.

En begränsning av den enskildes rätt att välja både assistent och god man står i direkt strid med funktionsrättskonventionen och syftet bakom reglerna om ställföreträdarskap, betonar FUB.

Däremot välkomnar FUB planerna på en ny LSS-inspektion.

– En LSS-inspektion skulle fylla en viktig funktion för att säkerställa att allvarliga kvalitetsbrister, vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom LSS-verksamheter upptäcks och förhindras. Det är även positivt att utredaren ska analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd, säger Anders Lago.

Enligt FUB är behovet av tillsyn för LSS-verksamheter långt större än vad IVO klarar av att möta. IVO har inte resurser att granska missförhållanden i enskilda ärenden i den omfattning som krävs.

Fremia: Åtgärder behövs, men svärta inte ned branschen

Henrik Petrén, arbetsgivarorganisationen Fremia, säger att organisationen länge efterfråga träffsäkra insatser för att hålla brottsligheten borta från assistansbranschen, men de aktuella förslagen kan slå fel:

– Utifrån utredningsdirektiven ser vi en uppenbar risk att begränsningar införs för personer som lever med personlig assistans, utan att man med säkerhet kommer åt brottsligheten.

– Fremia har exempelvis uttryckt att vi gärna skulle se utökade möjligheter till registerkontroll under pågående anställning, men inte ens det fångar upp alla de personer som definieras som kopplade till organiserad brottslighet.

– Det som framför allt krävs är betydligt effektivare arbete från polis och tillsynsmyndigheter för att hålla brottsliga individer utanför systemet.

– Att basunera ut att ”det finns gängkopplingar i alla större bolag” skapar sensationella rubriker men är inte särskilt förvånande om man tittar närmare på polisens rapport. Rapportens definition av personer kopplade till organiserad brottslighet omfattar 62 000 personer, och med en så stor grupp människor är jag övertygad om att dessa kopplingar finns även i alla typer av verksamheter och företag.

– Att detta lyfts som något sensationellt just när det gäller assistansbranschen bekymrar mig, eftersom det ytterligare svärtar ner hårt pressade och kämpande verksamheter som nu stämplas som kriminella, säger Henrik Petrén.

Vårdföretagarna välkomnar begränsningar

Vårdföretagarna är i huvudsak positiva, men vill ha fler åtgärder och framförallt snabbare:

– Det är verkligen på tiden att regeringen tar tag i detta, men det är beklagligt att utredningen får hela 20 månader på sig. Flera av dessa frågor borde kunna utredas betydligt snabbare, säger Ida Ingerö, Vårdföretagarna.

– De åtgärder som nu ska utredas har vi efterfrågat under lång tid. Exempelvis uppvaktade vi tillsammans med fackförbundet Kommunal den dåvarande regeringen kring en begränsning av anhörigassistans i december 2021, och vi har sedan dess presenterat en rad andra skarpa förslag, säger Ida Ingerö.

Vårdföretagarna sammanfattar sina förslag så här:

• Utred en begränsning av anhöriganställningar.
• Förbjud dubbla roller (till exempel en och samma person har mer än en uppgift som god man, assistent, assistansanordnare eller driver assistansbolag)
• Inför samma IVO-prövning vid försäljning av bolag som vid nystart.
• Inför kontroll av ”check in – check ut” för personliga assistenter.
• Inför en regelbunden uppföljning av assistansbeslut.
• Låt Försäkringskassan utse särskilda läkare för intyg när man söker assistans.
• Öka möjligheterna till registerutdrag inför och under anställning.

Se videointervjun med Patrik Silverudd, Vårdföretagarna

Humana vill också ha snabbare åtgärder

I ett pressmeddelande skriver även assistansbolaget Humana att man vill ha snabbare åtgärder från regeringen.

Humana vill bland annat ha bättre möjlighet till bakgrundskontroller. ”Registerutdrag får i dag ej begäras inför anställning inom äldreomsorgen eller inför arbete med vuxna personer som har personlig assistans. Registerutdragen visar heller inte alla relevanta brott som exempelvis bedrägerier. Även möjlighet att göra utdrag ur misstankeregister bör övervägas”, skriver Humana.

Humana vill även ha tillståndsplikt för assistansberättigade som själva är arbetsgivare och anordnare av sin assistans.

Här finns den nya rapporten om välfärdskriminalitet

Försäkringskassan publicerade 22 april 2025 den myndighetsgemensamma rapporten om hur kriminella utnyttjar välfärden genom assistansersättningen.

Rapporten heter Tecken på missbruk av Försäkringskassans förmåner hos den organiserade brottsligheten och hur den verkar inom assistansersättning – Delanalys 1 (Nationellt underrättelsecentrum). Länk för nedladdning.

”Fyra av tio brukare beräknas ha kommit i kontakt med personliga assistenter som har koppling till eller är aktiva inom organiserad brottslighet”, skriver Försäkringskassan.

Uppgifterna präglas av stor osäkerhet. Myndigheternas gemensamma underrättelsecentrum har undersökt utbetalningar av Försäkringskassans ersättningar till de cirka 62 000 personer som är ”aktiva” eller bedöms ha samröre med kriminella nätverk (”kopplade individer”).

Gruppen ”aktiva” består enligt Polisen av cirka 14 000 individer som är aktiva i kriminella nätverk. Gruppen ”kopplade” består av cirka 47 000 individer som bedöms ha samröre med aktiva i kriminella nätverk givet brottsmisstankar och underrättelser. Polismyndigheten bedömer att huvuddelen av de kopplade deltar i brottslig verksamhet, i huvudsak narkotikahandel, men det förekommer också individer som utför tjänster åt aktiva i kriminella nätverk.

Myndigheterna drar följande slutsatser:

• Aktiva och kopplade, samt deras familjer, har tecken på ett mer utbrett missbruk av socialförsäkringen i jämförelse med en normalpopulation.
• De har över 300 miljoner kronor i skulder till Försäkringskassan (det motsvarar 4800 kronor per person).
• Under perioden 2022–2023 arbetade aktiva och kopplade som personliga assistenter på samtliga av de 62 största assistansbolagen.
• Av de studerade 699 privata assistansbolagen bedöms 83 bolag ha särskilt nära koppling till den organiserade brottsligheten. Hela 89 procent av alla brukare med bolag som anordnare finns på de bolag där aktiva eller kopplade personliga assistenter arbetar.
• Var fjärde assistansanvändare har kommit i kontakt med aktiva kriminella eller personer med koppling till kriminella nätverk samt deras familjer.

Förslagen presenterades redan 2023

Oron i funktionsrättsrörelsen är mycket stor, eftersom man befarar att nya åtgärder kan innebära sämre levnadsvillkor för personer som är i behov av personlig assistans.

När socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i november 2023 flaggade för åtgärder som skulle begränsa den personliga assistansen ledde det till proteststorm.

Även då handlade det om att begränsa anhörigas möjligheter att vara assistenter, samt möjligheten att ha dubbel roll som personlig assistent och god man. Aktuellt var då även att öka kontrollen genom GPS och annan övervakning. Även ett återinförande av omprövningar eller en ny form av uppföljning diskuterades.

Parallellt med detta har andra förslag förts fram, bland annat har Liberalerna förespråkat inrättandet av en LSS-inspektion som skulle kunna bevaka enskilda personers rätt till assistans och kunna gå in med inspektion vid konkret misstanke om välfärdsbrottslighet.

Nu gör nämnda förslag comeback, drygt ett år efter att Tidö-partierna började förhandla om utredningsdirektiven.