Experter och myndigheter är eniga: Omvårdnadsbidraget fungerar inte

Kammarrätten lägger stort ansvar på föräldrarna, Inspektionen för socialförsäkringen visar att bidraget har urholkats och Allmänna ombudet varnar för diagnosstyrda beslut. Familjer får i praktiken sämre stöd än tidigare – tvärtemot riksdagens avsikter.

Tre uppmärksammade brister

Bristerna i omvårdnadsbidraget blir allt tydligare.

Kammarrätten slog i november fast att föräldraansvaret är extra stort vid bedömningen av rätten till omvårdnadsbidraget. Betydligt större än inom personlig assistans eller tillfällig föräldrapenning.
Inspektionen för socialförsäkringen bekräftade i oktober att omvårdnadsbidragets ersättningsnivåer är lägre än vad riksdagen tänkte sig när reglerna infördes 2019.
Allmänna ombudet för socialförsäkringen kritiserar i senaste årsrapporten att bidraget har blivit ”diagnosstyrt” vilket inte heller har varit syftet. Det riskerar att leda till sämre ersättningar till berörda familjer.

Försäkringskassans restriktiva linje vinner

Problemen med det stora föräldraansvaret och de låga ersättningsnivåerna har varit kända sedan länge, men hittills utan åtgärder från regeringen eller Försäkringskassan.

– Det finns stora problem kopplade till begreppet föräldraansvar när det gäller rättstillämpningen för just omvårdnadsbidrag, säger juristen Linda Bergstrand, som tidigare skrivit om detta på HejaOlika.

– Försäkringskassan driver en linje om att föräldraansvaret varierar, och sträcker sig längre än att tillgodose behovet hos ett genomsnittligt utvecklat barn, eftersom ”variationen av vad som kan anses normalt är betydande”.

Det var på den linjen även Kammarrätten i Stockholm gick när man i november avslog ett överklagande från Allmänna ombudet för socialförsäkringen.

– Genom att inte motsäga Försäkringskassans resonemang och bifalla överklaganden gällande detta innebär det att domstolarna instämmer i Försäkringskassans bedömning.

– Domskälen är kortfattade. Kammarrätten skriver i sin dom att barnets behov av omvårdnad och tillsyn är till stor del av den karaktär som en vårdnadshavare normalt har att tillgodose ett barn i motsvarande ålder och att utredningen inte ger stöd för att barnet har stora behov av omvårdnad och tillsyn och att föräldern har rätt till ett halvt omvårdnadsbidrag.

HFD-beslut eller lagändring krävs för att krympa föräldraansvaret

Problemen med definitionen av vad som kan anses vara ”normalt föräldraansvar” är inte nytt. Det togs upp redan i förarbetena till lagen (prop. 2017/18:190), men regeringen valde inte närmare ange vad som omfattas av begreppet, mer än att de behov som kan ge rätt till omvårdnadsbidraget bör vara sådana som ligger utanför det som en förälder har att tillgodose inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken.

– Det finns därför inte mycket att hämta från lagstiftarens håll, utan det som krävs är ett förtydligande från domstolarna. Det är så klart viktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Önskvärt är således att allmänna ombudet begär prövningstillstånd i målet hos Högsta förvaltningsdomstolen, säger Linda Bergstrand.

Regeringen skulle också kunna lösa problemen genom att initiera en lagändring.
– Liknande svårigheter vid bedömningen av föräldraansvaret vid beviljande av personlig assistans ledde fram till ett schabloniserat föräldraavdrag 2023, konstaterar Linda Bergstrand.

Bidragsnivåerna kan bara höjas genom lagändring

En lagändring behövs också för att rätta till omvårdnadsbidragets nivåer.

– Vid införandet av omvårdnadsbidraget 2019 var det väldigt tydligt från regeringens och riksdagens sida att lagändringen inte skulle innebära en mer restriktiv hållning i förhållande till det tidigare vårdbidraget. Ändå har man kunnat konstatera att lagändringen har inneburit sänkta bidragsnivåer. Det har snart gått 7 år sedan lagändringen trädde ikraft och än så länge har inga åtgärder vidtagits för att återställa bidragsnivåerna, säger Linda Bergstrand.

Diagnosstyrning kan försämra bidraget ytterligare

De alltför låga ersättningsnivåerna riskerar att förvärras av att omvårdnadsbidraget blivit allt mer diagnosstyrt, i strid med intentionerna.

Av Allmänna ombudets årsrapport framgår att Försäkringskassans beslut hösten 2024 ger intryck av att besluten har varit diagnosstyrda, istället för att bygga på omfattningen av omvårdnad och tillsyn.

”Samma diagnos har i de ärenden som ombudet tagit del av medfört att den sökande föräldern beviljats omvårdnadsbidrag med en viss nivå oavsett behovet av omvårdnad och tillsyn”, skriver Allmänna ombudet.

Det kan tyckas naturligt att många barn med samma diagnos har liknande behov och därför får omvårdnadsbidrag på samma nivå. Det finns dock farhågor om att detta blivit ytterligare ett verktyg för att hålla nere ersättningarna.

– Det blir problematiskt när omvårdnadsbidraget alltid hamnar på samma nivå, oavsett behovet av vård och tillsyn. Ett diagnosstyrt bidrag gynnar sannolikt inte den enskilde, utan är möjligen ett led i att hålla nere bidragsnivåerna, säger Linda Bergstrand.

– Vi vet ju att bidragsnivåerna för omvårdnadsbidraget är låga jämfört med det tidigare vårdbidraget. Det är viktigt att domstolarna förhåller sig till HFD-avgörandet (av HFD 2022 ref. 54 framgår tydligt att omvårdnadsbidraget inte ska vara diagnosstyrt) och därmed fungerar som en motvikt. Det är också bra att allmänna ombudet uppmärksammar detta så att utvecklingen kan motverkas, säger Linda Bergstrand.

LÄS ÄVEN HEJAOLIKAS GUIDE
Så får du omvårdnadsbidrag för ditt barn