Partiledarna om 2026–2030: Detta vill vi inom funktionsrätt

Vilka framgångar är partiledarna mest stolta över inom funktionshinderpolitiken?

Vad vill de prioritera nästa mandatperiod 2026–2030?

HejaOlika har låtit partiledarna summera den gångna mandatperioden, och blicka framåt.

Här berättar de om framgångar och motgångar. Vi bad dem även berätta vad som driver deras eget engagemang i frågor om funktionsnedsättning.

Svaren nedan ordnas utifrån partiernas nuvarande storlek i riksdagen. I skrivandets stund väntar vi fortfarande på svar från Ulf Kristersson och Magdalena Andersson.

LÄS ÄVEN: 
Politikbarometern: Partiernas besked i 92 funktionshinderfrågor

1. Vilka är ditt partis viktigaste framgångar inom funktionshinderpolitiken under 2022–2026?

Jimmie Åkesson (SD)

Riksdagen har, med stöd av oss Sverigedemokrater, röstat för en översyn av ledsagningen för personer med synnedsättning och en långsiktigt hållbar finansiering av den personliga assistansen. Vi har också lyckats bli av med den så kallade funkisskatten.

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Under mandatperioden har vi agerat som oppositionsparti på flera fronter för att stärka LSS och den personliga assistansen.

En av de viktigaste frågorna har handlat om assistansersättningen där vi medverkat till ett tillkännagivande till regeringen och även lagt budgetförslag om att höja och indexera ersättningen för att den ska följa löne- och kostnadsutvecklingen. Detta har regeringen tvingats förhålla sig till, vilket gjort att man nu tagit fram en modell där Försäkringskassan ska föreslå den årliga uppräkningen. Det är bättre än ingenting, men vi är inte nöjda utan kommer fortsätta driva på för en höjning och indexering. Att regeringen – om än motvilligt – tvingats förhålla sig till kraven på höjning och uppräkning av assistansen tycker jag är en viktig framgång där Centerpartiet varit väldigt drivande.

Nooshi Dadgostar (V)

En av våra viktigaste framgångar är att vi konsekvent har bidragit till att hålla uppe trycket för en mer rättighetsbaserad funktionsrättspolitik, särskilt när det gäller LSS. Vi har drivit på för att återupprätta intentionerna i LSS som en frihetsreform och motsatt oss en utveckling där människors stödinsatser begränsas av snäva bedömningar eller besparingskrav.

Ebba Busch (KD)

Våra viktigaste framgångar är att stärka rätten till personlig assistans. Vi har även satsningar på bättre stöd för personer med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar samt ökad delaktighet i arbetslivet. KD framhåller också arbetet för högre kvalitet inom LSS-verksamheter genom både kompetenshöjning och tryggare stödinsatser.

Amanda Lind (MP)

Vi har drivit på för att återupprätta rätten till personlig assistans. Vi har länge krävt en översyn av behovsbedömningarna, lagt utskottsinitiativ och tagit debatter med ansvarig minister. Nu har regeringen äntligen tillsatt en utredning om behovsbedömningarna, även om den kommer alldeles för sent.

Vi välkomnar också att regeringen öppnar för att gå vidare med ett förändrat huvudmannaskap för assistansen, något Miljöpartiet länge förespråkat.

En andra viktig framgång är att frågan om assistansersättningen har pressats framåt. Miljöpartiet har drivit indexering, lagt satsningar i vår budget och krävt att ersättningen följer verkliga kostnader och löneutveckling. Efter påtryckningar från oss, funktionsrättsrörelsen och oppositionen rör sig regeringen nu i rätt riktning.

För det tredje har vi fortsatt driva att FN:s funktionsrättskonvention ska bli svensk lag, där det börjar hända saker. Vi driver också riksdagens funktionsrättspolitiska nätverk, som löpande uppmärksammar rättighetsfrågorna och håller trycket uppe.

Simona Mohamsson (L)

En viktig framgång är att rätten till personlig assistans har stärkts genom lagstiftningen som trädde i kraft 2023, bland annat om sondmatning och andning som grundläggande behov. Det bygger på det arbete som Liberalerna drev fram inom ramen för januariavtalet.

Vi har nu äntligen en utredning som ser över hur rätten till assistans ska utformas så att vi kommer till rätta med minut- och sekundbedömningarna och de integritetsnära utredningarna.

Därtill har regeringen sänkt skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning vilket minskar den orättvisa skatteklyfta som ofta kallats funkisskatten.

Vi ser också breddningen av Äldreomsorgslyftet till LSS-verksamheter som en viktig framgång eftersom högre kompetens hos personalen stärker både kvaliteten och tryggheten för den enskilde.

2. Vilka funktionshinderfrågor har ditt parti drivit mest aktivt under 2022-2026?

Jimmie Åkesson

Vi har drivit på för att alla grundläggande behov ska ge rätt till assistans, för ett framtida statligt huvudmannaskap för insatser enligt LSS och för krafttag mot välfärdsbrott utan att försämra stödet för dem som verkligen behöver det. Vi har verkligen arbetat för en förbättring av schablonnivån och vi positiva till att Försäkringskassan har fått i uppdrag att ta fram ett nytt schablonbelopp som bättre motsvarar de faktiska kostnader som ska rymmas inom assistansersättningen. Det är nu viktigt att beräkningen sker på ett transparent och tydligt sätt, så att både assistansanvändare, anordnare och beslutsfattare kan förstå hur nivån har fastställts och säkerställa att den följer kostnads- och löneutvecklingen över tid.

Elisabeth Thand Ringqvist

Centerpartiet har aktivt drivit flera centrala funktionsrättsfrågor. Den mest framträdande frågan är stärkandet av LSS och den personliga assistansen. Vi har drivit på för en förändrad behovsbedömning och ett statligt huvudmannaskap för att öka rättssäkerheten och jämlikheteten i hela landet. Vi har också arbetat aktivt för att utöka rätten till assistans i skolan, vid högre studier, vid sjukhusbesök och i daglig verksamhet. Det tycker vi är viktiga reformer för att öka individens frihet.

Vidare har vi drivit på för att stärka rätten till ledsagning och färdtjänst, samt motionerat om en separat hjälpmedelslag för att säkerställa en mer jämlik tillgång i hela landet, inklusive rätten till fritidshjälpmedel. Vi vill även göra funktionsrättskonventionen till lag och ta fram en nationell strategi för att motverka funkofobi.

Nooshi Dadgostar

Under mandatperioden har vi särskilt drivit frågor om LSS och rätten till ett självständigt liv. Vi har lyft behovet av att bedömningar av grundläggande behov ska göras utifrån människors faktiska livssituation och inte genom alltför snäva eller tekniska tolkningar.

Vi har också varit tydliga med att staten behöver ta ett större ansvar för assistansen för att öka likvärdigheten och rättssäkerheten.

Därutöver har vi drivit frågor om tillgänglighet i bostäder, transporter och offentliga miljöer, en mer inkluderande arbetsmarknad, likvärdig tillgång till hjälpmedel samt en socialförsäkring som inte slår undan benen för människor som redan befinner sig i en utsatt situation.

Ebba Busch

Vi har nu tagit viktiga steg för att stärka kvaliteten i assistansen genom att höja schablonbeloppet med 3 procent 2025 och ytterligare 1,5 procent 2026. Kristdemokraterna har länge drivit på för en mer stabil och förutsägbar uppräkning, där ett index varit en viktig del i diskussionen. Nu går regeringen vidare med en modell där Försäkringskassan får i uppdrag att årligen ta fram förslag på timschablonen i sitt budgetunderlag. Det är bra och ger en utveckling som skapar bättre långsiktighet och en mer systematisk process.

Amanda Lind

För det första LSS och personlig assistans. Vi vill återupprätta intentionerna bakom LSS som rättighetslag och se till att stödet utgår från människors faktiska behov och möjlighet att leva självständigt. Vi har drivit på för bättre behovsbedömningar, stärkt rättssäkerhet, rätt till ledsagning, en LSS-inspektion och en assistansersättning som följer kostnads- och löneutvecklingen. Vi vill också stoppa rättsosäkra återkrav när den enskilde har följt myndigheternas beslut.

För det andra har vi drivit ekonomisk trygghet. Personer med funktionsnedsättning ska inte straffas ekonomiskt för merkostnader, bristande tillgänglighet eller nedsatt arbetsförmåga. Vi vill höja sjuk- och aktivitetsersättningen, förbättra merkostnadsersättningen och stärka vägarna till arbete, bland annat genom indexerade lönebidrag. I samtliga av regeringens bidragsreformer har vi lyft hur förslagen påverkar personer med funktionsnedsättning och krävt bättre konsekvensanalyser.

För det tredje har vi drivit mänskliga rättigheter. Vi vill att FN:s funktionsrättskonvention ska bli svensk lag och att funktionsrättsperspektivet ska genomsyra politiken.

Simona Mohamsson

Vi har varit pådrivande för en mer rättssäker personlig assistans, bland annat genom stärkt rätt till assistans vid grundläggande behov, höjd schablonersättning och ovan nämnda utredning.

Vi har också drivit på för högre kvalitet i LSS-verksamheter, bland annat genom att Äldreomsorgslyftet nu breddats till LSS. Därutöver har vi drivit på för sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt för att barn med funktionsnedsättning ska få bättre stöd i skolan genom fler speciallärare, starkare elevhälsa och ett tydligare stödsystem. Två av tre skolor saknar en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter, vilket försvårar för många att nå behörighet och gör att stödet kommer in för sent i deras skolgång.

3. Vilka funktionshinderpolitiska frågor prioriterar ni under nästa mandatperiod, 2026–2030?

Jimmie Åkesson

Vi kommer att fortsätta driva frågor om rättssäkerhet, följa upp detta med schablonersättningen, grundläggande behov och ett långsiktigt hållbart statligt huvudmannaskap. För oss handlar personlig assistans ytterst om frihet, självbestämmande och rätten att leva ett liv som andra. Det är också oerhört viktigt att komma till rätta med fusk och oegentligheter, som just nu riskerar att äta upp systemet inifrån.

Elisabeth Thand Ringqvist

Vi kommer arbeta hårt för allas rätt till en utbildning och tillgång till arbetsmarknaden. Tyvärr är det alldeles för många personer med funktionsnedsättningar som inte kommer ut på arbetsmarknaden idag trots att de har arbetsförmåga och därför måste de hinder som finns idag rivas.

För oss är det självklart att alla ska ha rätt till ett liv i frihet, på likvärdiga villkor och med full delaktighet i samhället. Eftersom nästan ingenting hänt inom området under den nuvarande mandatperioden finns det mycket att ta tag i efter valet, inte minst kring personlig assistans, ledsagning, färdtjänst, hjälpmedel och tolktjänst.

Nooshi Dadgostar

Under nästa mandatperiod kommer vi att prioritera att stärka LSS i praktiken och återupprätta rättighetsperspektivet i funktionsrättspolitiken. Det handlar bland annat om att stärka rätten till personlig assistans, verka för ett statligt huvudmannaskap och säkerställa att bedömningar utgår från hela människans behov.

Vi vill också göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till svensk lag, så att rättigheterna får ett starkare genomslag i både lagstiftning och myndighetsutövning.

Andra viktiga prioriteringar är bättre tillgänglighet i hela samhället, mer jämlik tillgång till hjälpmedel, stärkt rättssäkerhet vid avslag och överklaganden, samt bättre ekonomiska villkor för personer med funktionsnedsättning.

För oss är målet tydligt: människor ska inte anpassas till bristande system, utan samhället ska anpassas så att alla kan leva i frihet och delaktighet.

Ebba Busch

Vi vill att staten ska vara ensam huvudman för den personliga assistansen. Postnumret ska inte avgöra rätten till assistansersättning. Vi vill också införa en årlig indexering av schablonbeloppen inom LSS, för att ge både ekonomisk förutsägbarhet och rättvisa över tid.

Kristdemokraterna vill se en stärkt trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättning, genom att göra kommuner skyldiga att inhämta utdrag ur belastningsregister vid anställningar inom vård- och omsorg.

Amanda Lind

Vi vill prioritera reformer som gör verklig skillnad i människors vardag. Vår första prioritet är att återupprätta LSS och den personliga assistansen. Vi vill se över behovsbedömningarna så att stöd bedöms utifrån hela livssituationen, stärka rätten till ledsagning, stoppa rättsosäkra återkrav och säkerställa att assistansersättningen räknas upp efter verkliga kostnader. Vi vill också att personlig assistans ska fungera i fler livssituationer, till exempel vid sjukhusvistelse, i daglig verksamhet och för barn i skolan.

Den andra prioriteten är jämlika livsvillkor. Det handlar om bättre ekonomi, bättre stöd i skolan och fler vägar till arbete. Vi vill höja garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, stärka merkostnadsersättningen, indexera lönebidraget och ge Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tydligare ansvar att stötta personer med funktionsnedsättning till arbete.

Den tredje prioriteten är rättigheter och delaktighet. FN:s funktionsrättskonvention bör bli svensk lag och staten måste ta större ansvar för att rättigheter följs i praktiken.

Simona Mohamsson

Nästa mandatperiod vill Liberalerna genomföra en ny LSS-reform. LSS ska åter bli den frihetsreform som den var tänkt att vara, med helhetssyn, självbestämmande och likvärdighet i hela landet. Staten ska ta ett samlat ansvar för den personliga assistansen, assistansersättningen behöver följa kostnadsutvecklingen och rätten till ledsagning måste stärkas.

Vi kommer också prioritera rättighetsfrågorna. Liberalerna vill att funktionsrättskonventionen ska få en tydligare och mer bindande roll i svensk rätt.

Därutöver vill vi prioritera skolan och arbetsmarknaden. Barn med funktionsnedsättning ska få rätt stöd från början.

Personer med funktionsnedsättningar ska också få bättre möjlighet att arbeta, bland annat genom moderniserade stöd, bättre matchning och ett starkare ansvar hos offentliga arbetsgivare.

4. Har funktionshinderpolitiken backat på något område de senaste fyra åren?

Jimmie Åkesson

Vi är inte nöjda med att schablonersättningens utveckling har fått stå tillbaka alldeles för länge, även om vi självklart står för de kompromisser vi har gjort med regeringen.

En oroande utveckling är att allt fler personer med omfattande funktionsnedsättningar får avslag när de ansöker om personlig assistans. Det innebär att människor riskerar att bli utan det stöd de behöver eller hänvisas till andra insatser.

Vi ser också att återkraven från Försäkringskassan har blivit ett växande rättssäkerhetsproblem. Enskilda personer kan drabbas av återkrav på mycket stora belopp flera år i efterhand, vilket i värsta fall leder till livslång skuldsättning trots att de varit beroende av samhällets stöd för att klara sin vardag.

Elisabeth Thand Ringqvist

Ja, tyvärr. Den viktigaste frågan är utvecklingen kring LSS, som från början var en fantastisk frihetsreform. Grundtanken var att ge människor med funktionsnedsättning makten över sitt eget liv. Men under de senaste åren har den tanken urholkats. Istället för att se till människans behov har det blivit en snårskog av hårda bedömningar och juridiska processer. Resultatet är att allt färre får den personliga assistans de har rätt till för att klara sin vardag.

Det som kanske är allra värst är den otrygghet som skapats kring återkrav. Människor som har följt alla regler och agerat i god tro drabbas plötsligt av krav på att betala tillbaka stora summor. Det är helt orimligt och skadar tilliten till hela systemet. Vi måste vända den här utvecklingen. För oss i Centerpartiet är det en självklarhet att vända den negativa utvecklingen.

Nooshi Dadgostar

Vi menar att utvecklingen på flera områden har gått åt fel håll, särskilt när det gäller rättssäkerhet, ekonomisk trygghet och tillgänglighet. Vi ser fortsatt stora problem med hur stödbehov bedöms, inte minst inom LSS, där människor fortfarande riskerar att hamna mellan stolarna eller möta godtyckliga tolkningar.

Vi ser också en oroande utveckling där personer med funktionsnedsättning i högre grad möts av kontroll, återkrav och misstänkliggörande i socialförsäkringssystemen.

Samtidigt finns det fortsatt stora skillnader mellan kommuner och regioner när det gäller hjälpmedel, stödinsatser och möjligheten till delaktighet.

En annan negativ utveckling är att tillgänglighetsfrågor alltför ofta behandlas som undantag eller särintressen, när de i själva verket handlar om något så grundläggande som rätten att delta på lika villkor i samhället.

Ebba Busch

Att indexeringen inte gått så snabbt som vi önskat.

 

Amanda Lind

Ja. Den tydligaste negativa utvecklingen är att rättigheter för personer med funktionsnedsättning fortfarande urholkas i praktiken. Många får kämpa mot myndigheter, kommuner och regioner för stöd som borde vara självklart. Det gäller inte minst personlig assistans, ledsagning, skola, arbete och ekonomisk trygghet.

Vi ser också med oro på rättsosäkra återkrav inom assistansen. Människor som har följt myndigheternas beslut ska inte flera år senare riskera krav på mycket stora belopp utan att de själva gjort fel. Det skapar otrygghet och undergräver tilliten till välfärden.

En annan oroande utveckling är regeringens migrationspolitik. Förslag som försvårar arbetstillstånd för personliga assistenter riskerar att förvärra personalbristen och slå direkt mot assistansanvändares frihet. Kompetensutvisningar och kollektivt misstänkliggörande av en hel yrkeskår är fel väg att gå. Välfärdskriminalitet ska bekämpas, men det får inte ske genom att människors rätt till stöd försämras.

Simona Mohamsson

LSS fungerar fortfarande inte som den rättighetslagstiftning den var tänkt att vara. Många möter fortfarande snäva bedömningar, stora skillnader mellan kommunerna och ett system där människor tvingas kämpa för stöd som borde vara självklart.

Utvecklingen för ledsagning och andra LSS-insatser som är avgörande för delaktighet är också oroväckande. Funktionsrättspolitik får inte bara handla om omsorg i hemmet utan om möjligheten att arbeta, studera, träffa vänner och delta i samhällslivet. Det går också för långsamt i skolan och på arbetsmarknaden. Barn med funktionsnedsättningar får inte alltid rätt stöd i tid och för många vuxna står fortfarande utanför arbetsmarknaden trots att de både kan och vill arbeta med rätt stöd och anpassningar.

5. Varför är frågor om funktionsnedsättning viktiga för dig personligen?

Jimmie Åkesson

Jag har sett och ser detta på nära håll och vet vad det innebär. Men egentligen spelar det ingen roll. Jag tycker att det här är ett ansvar som vi alla bär tillsammans. Det är en fråga om anständighet, faktiskt oavsett vad man tycker i alla andra frågor.

Elisabeth Thand Ringqvist

För mig handlar det om grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Min utgångspunkt är att varje enskild människa ska kunna forma sitt liv efter egna önskemål och skapa mening i tillvaron. För den som har en funktionsnedsättning kan samhällets stöd vara en förutsättning för att kunna ta del av dessa friheter och det är därför vi måste kunna garantera det stöd som behövs. Att säkerställa delaktighet och jämlika levnadsvillkor är en central samhällsfråga som stärker hela vårt land.

Själv ser jag funktionsrättsfrågorna som ett mått på hur hela vårt samhälle fungerar, att vi faktiskt bryr oss om varandra. För mig är det tydligt att Sverige kan mer.

Nooshi Dadgostar

Frågor är viktiga för att de handlar om vilket samhälle vi vill vara. För mig är utgångspunkten att alla människor har samma värde och samma rätt till frihet, trygghet och delaktighet. När människor stängs ute från arbete, utbildning, bostad, kultur eller politiskt inflytande på grund av bristande tillgänglighet eller otillräckligt stöd, då är det inte individen som har misslyckats utan samhället som har byggts fel. Därför är dessa frågor inte sidofrågor, utan en central del av kampen för jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Ett samhälle som fungerar för personer med funktionsnedsättning blir också bättre för många andra. Att försvara rätten till stöd, självbestämmande och delaktighet är i grunden att försvara ett mer solidariskt och demokratiskt samhälle.

Ebba Busch

Personlig assistans är en frihetsreform som förändrat livet för många människor och familjer. Den ska värnas, inte urholkas. Efter 30 år av förändringar har regelverket blivit krångligt och svårt att förstå. Många upplever dessutom dagens utredningar som alltför närgångna och integritetskränkande. Så kan vi inte ha det.

Kristdemokraterna vill skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för personlig assistans. Regelverket måste bli tydligare, mer rättssäkert, transparent och förutsägbart, både för den enskilde och för dem som fattar besluten. Därför tillsätter regeringen en bred utredning om hur rätten till personlig assistans ska bedömas framöver. Bedömningarna ska vara träffsäkra utan att vara mer integritetsnära än nödvändigt, där man tittar på grundläggande behoven.

Vi vill också se ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans för att stärka likvärdigheten och rättssäkerheten i hela landet. Samtidigt måste vi fortsätta bekämpa välfärdsbrott och fusket som urholkar förtroendet för våra gemensamma system. Den som behöver stöd ska känna trygghet, och skattebetalarnas pengar ska gå till rätt saker. För mig handlar personlig assistans om frihet, värdighet och trygghet.

Amanda Lind

För mig handlar funktionsrätt i grunden om vilket samhälle vi vill vara. Ett samhälle där människor stängs ute från skolan, arbetslivet, kulturen, politiken eller sin egen vardag på grund av bristande stöd och tillgänglighet är inte ett jämlikt samhälle. Det är samhället som ska förändras – inte människor som ska anpassa bort sina behov.

Jag har också jobbat som psykolog och känner starkt för att alla människor ska få den hjälp och det stöd man behöver i olika faser av livet och utifrån funktionsförmåga. Ytterst handlar det om frihet. Rätten att kunna ta sig till jobbet, ha en meningsfull fritid, bilda familj, studera, delta i demokratin eller bestämma över sin vardag får aldrig bero på postnummer, ekonomi eller hur stark man orkar vara i kontakt med myndigheter.

Miljöpartiets politik utgår från att alla människor har lika värde och rätt att delta på sina villkor. Därför är funktionsrätt inte ett särintresse, utan en central del av demokratin, välfärden och de mänskliga rättigheterna.

Simona Mohamsson

För mig handlar funktionshinderspolitiken ytterst om frihet och egenmakt. Det handlar om rätten att själv få forma sitt liv, att kunna fatta egna beslut, sätta sina mål och delta i samhället på sina egna villkor. När stödet fungerar ger det människor makt över sin vardag men när det brister begränsas istället livsutrymmet på ett sätt som inte borde accepteras i ett samhälle som värnar individens frihet. Därför är de här frågorna inte bara en välfärdsfråga utan en grundläggande rättighetsfråga.

Jag tycker också att skolan är avgörande i det här sammanhanget. För barn med funktionsnedsättning läggs grunden tidigt, får man rätt stöd i skolan ökar möjligheten till självständighet, vidare studier och arbete senare i livet. Därför är en skola som ser varje elev och ger rätt stöd från början en nyckel till verklig egenmakt.

Vi väntar på svar från ledarna för M och S

Beklagligt nog har Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) ännu inte svarat, trots att frågorna ställdes redan den 19 maj, och upprepade påminnelser.

Moderaterna har hänvisat till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, trots att enkäten uttryckligen har gällt partiledarna.

Det är oklart varför Magdalena Andersson inte svarat. Hennes pressekreterare har inte gett något besked, trots upprepade påminnelser.

Vad säger svaren om partiledarnas politik?

Det finns bred enighet i flera viktiga frågor. Statligt huvudmannaskap för assistansen, stärkt rättssäkerhet och bättre indexering av schablonersättningen återkommer i svar från både höger och vänster.

Tonläge och problembeskrivningar skiljer dock tydligt. Oppositionens partiledare lyfter oftare fram mänskliga rättigheter, ekonomisk utsatthet och kritik mot myndigheter, medan regeringens betonar stabilitet och kamp mot brottslighet. SD och KD lyfter fusk inom personlig assistans, medan V och MP varnar för ett system som misstänkliggör medborgare.

Intressant är att regeringspartierna KD och L samt SD själva pekar på brister i den egna politiken vad gäller assistansersättning, behovsbedömningar och otrygghet.

Assistansfrågor dominerar stort, medan andra områden hamnar i bakgrunden.

Slutligen noterar vi att två partier i regeringsunderlaget (SD och L) beskriver avskaffandet av funkisskatten 1 januari 2026 som en framgång. Även M har framhållit funkisskattens avskaffande som en framgång. HejaOlika vill förtydliga att det var partierna i regeringsunderlaget som själva införde funkisskatten, vars avskaffande därför kanske inte bör räknas som en framgång.