Fler återkrav till Kronofogden, även när Försäkringskassan gjort fel

Nya regler för Försäkringskassans återkrav leder till att fler personer får skulder hos kronofogden.

Reglerna kan i vissa fall ”upplevas som oproportionerliga och svåra att förstå för den enskilde”. Brister i handläggningen kan också göra återkraven onödigt stora.

Det framgår av en rapport från ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, idag.

Krångliga regler och brister i handläggning

Ett allvarligt problem med de nya reglerna är att återkrav inte alltid beror på att någon medvetet har lämnat felaktiga uppgifter. De kan också uppstå på grund av komplicerade regler, omedvetna misstag eller brister i myndigheternas handläggning, betonar ISF.

ISF har analyserat två viktiga förändringar i reglerna för återkrav från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten:

• Sedan 2022 kan myndigheter lämna obetalda återkrav direkt till Kronofogdemyndigheten, utan att först ansöka om betalningsföreläggande eller gå via domstol.
• Försäkringskassan har också kortat avbetalningsplanerna, där skulden numera ska betalas av inom ett år.

Fler skulder drivs in av Kronofogden

Förändringarha har lett till att fler återkrav betalas. Återbetalningarna har ökat med 12 procentenheter, från i genomsnitt 72 till 84 procent.

Detta motsvarar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under 2025 fick in 230 miljoner kronor mer i återbetalningar.

– Staten får tillbaka mer pengar snabbare, och det beror främst på att fler skulder drivs in av Kronofogdemyndigheten. Andelen återkrav som lämnas dit har ökat från 2 till 17 procent, säger Albin Palmqvist, projektledare för rapporten.

Rapporten visar dock inte om staten får tillbaka mer pengar i slutändan, eller om återbetalningarna bara tidigareläggs. De nya återkraven preskriberas efter fem år – tidigare kunde skulder drivas in under betydligt längre tid.

Ökade krav på snabb återbetalning

Det är personer med stora återkrav som påverkas hårdast av regeländringarna. Här har de nedkortade avbetalningsplanerna ökat pressen.

Vid återkrav på över 40 000 kronor har andelen avbetalningsplaner på längre än två år minskat från nästan hälften till omkring 2 procent. I den här gruppen går vart tredje återkrav till Kronofogdemyndigheten.

– Personer som redan har skulder påverkas mycket. Drygt en fjärdedel av dem som får återkrav har sedan tidigare ett obetalt återkrav eller en skuld hos Kronofogdemyndigheten. I den gruppen har andelen nya återkrav som lämnas till Kronofogdemyndigheten ökat från 7 till 49 procent, säger Albin Palmqvist.

Målet har förverkligats – men utsattheten ökar

Vilka slutsatser drar ISF av granskningen?

ISF menar att statens avsikt med förändringarna har förverkligats.

Men samtidigt ökar den ekonomiska utsattheten. En tredjedel av personerna som får återkrav har låg ekonomisk standard. Återkrav beror inte alltid på att någon medvetet har lämnat felaktiga uppgifter. De kan också uppstå på grund av komplicerade regler, omedvetna misstag eller brister i myndigheternas handläggning, betonar ISF.

– När konsekvenserna av ett återkrav blir mer kännbara är det särskilt viktigt att förhindra att återkrav uppstår från början. En effektivare indrivning behöver därför kombineras med åtgärder som minskar risken för felaktiga utbetalningar och återkrav, säger Albin Palmqvist.

”Kan upplevas som oproportionellt”

Tidigare kunde längre avbetalningsplaner mildra följderna. Nu kan personer som inte klarar att betala inom ett år i stället hamna hos Kronofogden. ISF skriver att regeländringarna i sådana fall kan ”upplevas som oproportionerliga och svåra att förstå för den enskilde”.

ISF skriver även att brister i handläggningen och långa handläggningstider kan göra återkraven ”onödigt stora”. Inom arbetsskadelivränta hänvisar ISF till en uppskattning att Försäkringskassan själv orsakat över hälften av det felaktigt utbetalda beloppet.

Läs mer i Effektivare indrivning av återkrav, ISF-rapport 2026:8.