”Personer med sjukersättning måste få rätt att spara till en buffert”

  • Att spara för att skapa en buffert är det självklara rådet till alla med knaper ekonomi.
  • Många med sjuk- och aktivitetsersättning hindras att göra detta.
  • Därför kräver FUB att reglerna för bostadstillägget ändras.

LÄS ÄVEN: Så funkar sjuk- och aktivitetsersättning

Bostadstillägget minskar om det finns sparbuffert

Riksförbundet FUB uppmärksammar sparfällan i 2022 års upplaga av rapporten Fångad i fattigdom:

Kalle är i 40-årsåldern och har sedan förlossningen en CP-skada och svårbehandlad epilepsi. Han har en intellektuell funktionsnedsättning och befinner sig på ungefär en fyra-sexårings nivå. Han behöver ständig tillsyn och hjälp med det mesta.
Kalles föräldrar började spara pengar till honom så fort han kommit till världen. Pengarna var tänkta som en säkerhetsbuffert för eventuella framtida politiska beslut. De var avsedda att säkra att han skulle få leva ett så bra liv som möjligt trots att han är beroende av dyra mediciner, specialistläkarvård, ständig tillsyn och
särskilt boende.
Pengarna var också avsedda för Kalle någon gång skulle kunna få en guldkant på tillvaron. Kalle ärvde också en summa pengar från en anhörig som ville trygga hans framtid.
Vad föräldrarna och den anhörige inte visste var att bostadsbidraget minskar eller helt uteblir om man har en förmögenhet. Den summa Kalles föräldrar sparade ihop och arvet han fick för att få möjlighet till ett gott liv, krymper nu för varje månad. Kalle går 2 759 kr back per månad trots att han har en förhållandevis låg hyra. Om cirka 6 år är pengarna slut.

FUB: Regeringen måste ta helhetsgrepp om ekonomisk trygghet

I rapporten uppmanar FUB regering och riksdag att ta ett helhetsgrepp om ekonomin för personer med funktionsnedsättning.

”Statliga utredningar har haft i uppdrag att se över specifika frågor, till exempel merkostnader i LSS-bostäder och rätten till sjuk- och aktivitetsersättning. Däremot har ingen utredning gjort en helhetlig översyn med syfte att skapa långsiktig ekonomisk trygghet för personer med funktionsnedsättning”, skriver Anders Lago, förbundsordförande, i rapportens förord.

”Ett sådant helhetsgrepp, inklusive en analys av nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningen, är nödvändig för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen och Agenda 2030 att förhindra fattigdom för personer med intellektuell funktionsnedsättning.”

FUB har tre krav som man vill se förverkligade på kort sik:

  1. Indexera sjuk- och aktivitetsersättningen så att den följer löneutvecklingen.
  2. Ändra reglerna för bostadstillägget så att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan spara och ha en buffert.
  3. Höj gränsen för när en person själv ska betala arvodet till god man eller förvaltare.

Fångad i fattigdom har visat bristerna sedan 2014

Rapporten ”Fångad i fattigdom?” har publicerats av FUB varje år sedan 2014. Syftet är att redogöra för den ekonomiska situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Även om rapporterna haft olika innehåll har slutsatsen varit densamma: att de statliga ersättningarna är inte anpassade till den ekonomiska verkligheten.

”Konsekvensen blir en ofta livslång fattigdom och därigenom bristande delaktighet i samhället”, skriver Anders Lago.

Inte mer pengar i plånboken

Rapporten berömmer att nivåerna i sjukersättning, aktivitetsersättning och bostadstillägg höjdes den 1 januari 2022, men konstaterar samtidigt att stora delar av ökningen uteblivit till följd av höjda avgifter och god man-arvoden.

LÄS ÄVEN: Så mycket höjs sjuk- och aktivitetersättningen 2022

Regeringen utlovade mer pengar i plånboken, men det mesta har utraderats av avgifter och inflation. Den växande inflationen slår hårdast mot de grupper som inte har några onödiga utgifter att dra in på.

LÄS ÄVEN: Höjningen nästan utraderad för många med sjuk- och aktivitetsersättning

Varför kan man inte spara och bygga en buffert?

Så här skriver FUB om sparande för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning och bostadstillägg:

”Man kan få bostadstillägg från Försäkringskassan om man har sjuk- eller aktivitetsersättning. Bidragets storlek beror dels på hur stora kostnader man har för sitt boende, dels på hur stora inkomster man har. Den som är ensamstående kan få som mest 6 550 kr per månad. Det motsvarar 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kr och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kr. Pensionärer har möjlighet att få tillägg upp till 6 990 kr/månad.

När beräkningen ska göras tar Försäkringskassan hänsyn till kapital och andra inkomster, vilket får som konsekvens att tillägget kan reduceras. Taket för förmögenhet är 100 000 kronor. Därefter reduceras bostadstillägget. Kontanta medel upp till 25 000 kronor är fribelopp och räknas inte med i de 100 000 kronorna.

Kortfattat kan man säga att reglerna ser ut så här: För den som är ogift är förmögenhetstillägget 15 % på den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kronor. För den som är gift är gränsen 200 000 kronor.

Tillgångar som räknas med är:
* privat bostadsfastighet och bostadsrätt som inte är den bostad man bor i
* 80 % av kursen för aktier, fondandelar och övriga värdepapper
* kontanter och tillgångar på bankkonto som sammanlagt överstiger 25 000 kr
* kapitalförsäkringar
* fordran i pengar
* Inkomst av kapital drar också ner bostadstillägget.

Reglerna för det statliga bostadstillägget har tydliga inlåsningseffekter för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Gränserna för tillgångar gör det svårt att spara pengar och ha en buffert, liksom att delta i projekt mot arvode. Risken att bli återbetalningsskyldig för tidigare utbetalningar blir därför ett hinder för personer med intellektuell funktionsnedsättning att delta i samhället och bidra med sina kunskaper och erfarenheter.”

Varför går höjd sjuk- och aktivitetsersättning till kommunen?

Så här skriver FUB om arvode för god man eller förvaltare:

”De medlemmar inom FUB som inte själva klarar av att sköta sin ekonomi, tillvarata sin rätt och sörja för sin person kan få en god man eller förvaltare (ställföreträdare) utsedd av överförmyndaren i den kommun personen är bosatt. Att ha ställföreträdare kan vara förknippat med kostnader under förutsättning att denne begär arvode.

På följande sätt beräknas arvodet till god man: Om huvudmannens banktillgodohavanden överskrider två (2) prisbasbelopp (95 200 kronor 2021) betalar huvudmannen arvodet själv ner till gränsen två prisbasbelopp. För huvudmannens skattepliktiga inkomster gäller motsvarande men där är gränsen 2,65 prisbasbelopp (126 140 kronor, 2021). Prisbasbeloppet år 2022 är 47 600 kronor.

Som skattepliktig inkomst räknas sjuk- och aktivitetsersättning. I och med 2022 års höjning av ersättningarna hamnar numera alla som har sjuk- och aktivitetsersättning över gränsen på 2,65 prisbasbelopp och får själva betala hela eller delar av arvodet. Den genomsnittliga kostnaden för arvode till god man eller förvaltare är 9 155 kronor per år.

På grund av reglerna i Föräldrabalken försvinner därför stora delar av den höjda sjuk- och aktivitetsersättningen till arvode, i stället för att innebära mer pengar i plånboken för den enskilde. FUB har påtalat behovet av en lagändring i en skrivelse till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.”
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.