Så här fungerar domstolarna inom LSS och socialrätt

GUIDE. Det har blivit allt svårare att få rätt i domstol vid tvister om stöd för personer med funktionsnedsättning. Harald Strand har därför tittat närmare på hur domstolarna fungerar och vilka som jobbar där. Det visar sig att ingen av justitieråden på Högsta förvaltningsdomstolen har någon bakgrund inom LSS eller socialrätt.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten är första (lägsta) instans för de allmänna domstolar som handlägger mål som rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter, som Försäkringskassan och kommuner.

Det finns 12 förvaltningsrätter i landet, nämligen i Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö.

Förvaltningsrättens sammansättning kan variera något beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. I de flesta fall är det en juristdomare och tre nämndemän som tillsammans avgör målet. Är det en tvist där det är lagligheten i ett kommunalt beslut som ska prövas består förvaltningsrätten av en juristdomare och två särskilda ledamöter.
Typiska mål är skattemål, socialförsäkringsmål och allmänna mål om socialtjänstlagen. En blygsam grupp är om LSS.

LÄS ÄVEN: Så överklagar du avslag på omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Kammarrätten

Nästa instans i kedjan om du överklagar en dom i förvaltningsrätten är kammarrätten. Där behöver man först ansöka om prövningstillstånd. Det finns fyra kammarrätter i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall.

Kammarrättens sammansättning varierar något beroende på vilken typ av mål som ska behandlas. Frågor om prövningstillstånd avgörs av två ledamöter (jurister). När själva målet ska avgöras räcker det i de flesta fall med tre ledamöter (jurister) för att kammarrätten ska kunna fatta beslut. I vissa mål, till exempel mål om socialförsäkring och vård av barn, ingår även två nämndemän (icke jurister) i rätten.

Typiska mål i kammarrätten är skattemål och socialförsäkringsmål, dvs. det handlar mest om pengar. Kammarrätten prövar också som första domstolsinstans överklaganden av beslut som gäller frågan om någon har rätt att ta del av en allmän handling, så kallade sekretessmål.

Högsta Förvaltningsdomstolen

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) är högsta instans i kedjan. Väldigt få mål får dock prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd bara lämnas om avgörandet kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Den omständigheten att kammarrätten kan befinnas ha dömt fel räcker som regel inte för att HFD ska ta upp målet och pröva det.

HFD finns i Stockholm. I HFD tjänstgör för närvarande 15 domare. Domarna har titeln justitieråd. Justitieråden utnämns av regeringen och är anställda med fullmakt, vilket innebär att de endast kan skiljas från sin anställning i de fall som anges i regeringsformen.

I HFD förekommer många olika slags, totalt ca 500 måltyper. Vanligast förekommande är mål om skatt, socialförsäkring och ekonomiskt bistånd till enskilda. HFD får in ungefär 8 000 ansökningar om prövningstillstånd per år. Endast cirka två procent av dem får prövningstillstånd.

När ett prövningstillstånd har meddelats prövar HFD målet i sak. I sitt avgörande lämnar domstolen besked om rättsläget. HFD kan i en dom göra generella uttalanden om hur t.ex. en bestämmelse ska tillämpas. I många fall är emellertid HFDs avgöranden så knutna till omständigheterna i det enskilda fallet att förvaltningsdomstolar och myndigheter får göra en bedömning av ett avgörandes betydelse i mål där omständigheterna inte är helt jämförbara.

HFD prövar även ansökningar om resning. Det krävs inte prövningstillstånd för att HFD ska pröva sådana ansökningar. För att en resningsansökan ska beviljas krävs i allmänhet att det har kommit fram nya, viktiga omständigheter efter det att målet avgjordes. Resning kan även beviljas om det har förekommit ett allvarligt fel vid handläggningen av målet.

LÄS ÄVEN: Konsten att överklaga ett LSS-beslut och vinna i domstolen

Justitierådens bakgrund och kompetens

Det finns anledning till att beskriva justitierådens bakgrund och specialitet då det ger en fingervisning om deras kompetens att döma i olika mål.

Medelåldern är 58 år. Nio är män och sex är kvinnor. De flesta har juridisk examen och några har även eller bara ekonomisk examen. Deras bakgrund är att tre kommer från justitiedepartementet, sju från finansdepartementet, fyra är professorer (två i finansrätt, en i konstitutionell rätt och en i medicinsk rätt) samt en från övrigt.

Vad gäller specialitet har elva skatterätt, en medicins rätt samt fyra allmän rätt. Ingen har tillsynes erfarenhet av socialrätt/LSS, tyvärr. Dock behöver det finnas mer än en enstaka specialist, då denna specialist annars kan få för stor påverkan.