Daglig verksamhet ska vara utvecklande – så här gör man

Hur skapar man daglig verksamhet enligt LSS med god kvalitet? I veckan har Socialstyrelsen släppt ett kunskapsmaterial som ger svar på detta.

Bakgrunden är att regeringen har bett Socialstyrelsen undersöka hur daglig verksamhet kan utformas för att de som står längst från arbetsmarknaden får bättre möjligheter att utvecklas. Uppdraget gavs i regleringsbrevet för 2022.

Det finns inte en enda metod

Det saknas vetenskapligt stöd för att rekommendera en specifik metod eller ett arbetssätt. Verksamheterna är alltför olika.

Men det går att peka ut några förutsättningar som är centrala, anser Socialstyrelsen som nu är klara med regeringsuppdraget, som letts av utredaren Ann Jönsson.

Vem kan få daglig verksamhet?

Rätten till daglig verksamhet omfattar personer som tillhör grupp 1 och 2 i LSS personkrets. Det är dels personer med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd, dels personer som fått begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder.

Daglig verksamhet är den allra vanligaste insatsen inom LSS. År 2022 hade 41 181 personer daglig verksamhet, jämfört med 32 801 personer år 2013.

Vad gör man på daglig verksamhet?

Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter individens önskemål. Den ska också främja delaktigheten i samhället.

Att få utvecklas i daglig verksamhet kan handla om att kombinera deltagandet i verksamheten med studier på deltid inom kommunal vuxenutbildning, på folkhögskola eller genom studieförbund.

Hur vill Socialstyrelsen förbättra daglig verksamhet?

När Socialstyrelsen nu lämnar rekommendationer om hur daglig verksamhet ska utformas har man utgått från FN:s funktionsrättskonvention, svensk funktionshinderpolitik samt LSS principer om inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet.

Här är en sammanfattning av vad Socialstyrelsen tar upp:

För att deltagare i daglig verksamhet ska kunna vara delaktiga och utöva inflytande behöver förutsättningarna anpassas till individen. Detta ställer särskilda krav när deltagarna har omfattande funktionsnedsättningar eller flerfunktionsnedsättning.

Personal med rätt kompetens är den viktigaste resursen för en daglig verksamhet av god kvalitet. Man behöver ha en gemensam grund – kunskap om funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa, intentionerna bakom LSS-lagstiftningen, grundläggande värderingar och synsätt och kommunikation. Kunskap behövs även om hur en anpassad miljö och hjälpmedel kan bidra till ökad självständighet för individen. Personalen har också en väsentlig uppgift i att inspirera till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor.

Aktiviteterna ska ha ett innehåll som är meningsfullt för deltagaren. I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad. Det är viktigt att verksamheten kan erbjuda aktiviteter och inte enbart omvårdnad, även om personen har ett stort omvårdnadsbehov.

Hur lokalerna och utemiljön utformas har betydelse för möjligheten att vara aktiv och delaktig, liksom gruppernas storlek och sammansättning.

Forskning visar att ledarskap, bemanning och beslutsstrukturer påverkar hur deltagarnas behov tillgodoses.

Daglig verksamhet är den vanligaste sysselsättningen för ungdomar som avslutat den anpassade gymnasieskolan (gymnasiesärskolan). Viktigt är att möta förväntningar, kunna uttrycka framtidsplaner, få vägledning och möjlighet att prova olika alternativ. En individuell plan enligt LSS kan vara ett verktyg för att fånga upp tankar och önskemål.

Att uppnå pensionsålder kan betyda att deltagare i daglig verksamhet måste lämna ett sammanhang där man funnits under många år. Det är en stor omställning. Flexibilitet och anpassning behövs när deltagare närmar sig pensionsåldern. Det kan handla om kortare arbetsdagar, möjlighet att vara hemma någon dag i veckan eller skapa en äldregrupp inom verksamheten.

Samverkan är ofta avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska få stöd och service utifrån sina behov. För daglig verksamhet kan viktiga partners finnas bland deltagarnas anhöriga, boendet, hälso- och sjukvården, det lokala näringslivet, föreningsliv och studieförbund, den anpassade gymnasieskolan, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

LÄS ÄVEN:
LSS-skolan om daglig verksamhet
Tusentals får vänta på stöd – beslut verkställs inte

”Ett stort ansvar att förverkliga målen i LSS”

Nu hoppas Socialstyrelsen att chefer och övrig personal ska studera det nya kunskapsmaterialet, och bli stimulerade att förbättra sina verksamheter.

– Det är i vardagen på den dagliga verksamheten, och i mötet med den enskilde individen när insatsen planeras som målsättningarna i funktionshinderpolitiken och i LSS kan förverkligas. Vare sig du arbetar som chef, i annan funktion eller som handläggare så har du ett stort ansvar och möjligheter att förvalta dessa målsättningar och att omsätta dem i praktiken, säger Ann Jönsson, utredare på Socialstyrelsen.