Vårbudget 2025: Sjuka och långtidsarbetslösa förlorare

Nej, vårändringsbudgeten ger inga ekonomiska lättnader för personer med funktionsnedsättning.

– Den planerade höjningen av läkemedelskostnader slår direkt mot människors privatekonomi. Vi hade hoppats att regeringen i det här läget skulle ta till sig den massiva kritiken och presentera satsningar som förbättrar de ekonomiska livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Samtidigt varnar bland annat Fackförbundet ST varnar för att vårbudgeten försämrar Arbetsförmedlingens möjligheter att hjälpa långtidsarbetslösa.

Det är ett par av reaktionerna på regeringens vårändringsbudget som presenterades idag.

”Saknar fokus på ekonomin för personer med funktionsnedsättning”

Funktionsrätt Sverige kritiserar att budgeten saknar fokus på den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar. Redan tidigare har regeringen aviserat att kostnaden för läkemedel höjs markant när högkostnadsskyddet försämras första juli.

Många av regeringens satsningar som sänkt skatt på ISK och jobbskatteavdrag gynnar inte de personer med funktionsnedsättningar som har sjuk- eller aktivitetsersättning, och sällan har mycket pengar sparat på ISK.

LÄS ÄVEN:
Efter 2025 års höjning: Funkisskatten nu över 5000 kronor

– Dessutom lyfter regeringen den sänkta bolåneräntan som något som underlättar den ekonomiska situationen för många. Ja, men det gynnar inte alla utan personer med bolån som äger bostadsrätt, villa eller fritidshus, säger Nicklas Mårtensson.

Han kritiserar också att lönebidraget fortsätter att urholkas:

– Ett sätt att förbättra både landets och många arbetslösas ekonomi samt bidra till att lösa kompetensbristen vore att höja lönebidraget som har släpat efter kostnadsutvecklingen i många år. Det skulle göra att många personer med funktionsnedsättningar skulle kunna få jobb. Att höja det som Arbetsförmedlingen föreslår med 25–40 procent och därefter årligen indexhöja det skulle vara en mycket effektiv arbetsmarknadsinsats som skulle höja sysselsättningen för personer mer funktionsnedsättning.

LÄS ÄVEN:
Arbetsförmedlingen: Lönebidraget måste höjas och indexeras

– Det är mycket efterlängtat att regeringen satsar på att korta väntetider till BUP och att underlätta den svåra med så viktiga övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Det är en satsning som måste fortsätta kommande år, följas upp och budgetsättas så att vi undviker ett onödigt utanförskap för barn, ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, säger Nicklas Mårtensson.

”Inte effektivt att spara på Arbetsförmedlingen”

– Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag behöver öka så fler arbetsförmedlare kan anställas. Bristen på arbetsförmedlare gör att Arbetsförmedlingen inte hinner med att besluta om olika insatser för de arbetssökande, med effekten att myndigheten skickar tillbaka pengar till statskassan trots att behoven är enorma. Det är inte effektivt, säger Britta Lejon, ordförande för fackförbundet ST.

Hon påpekar att det ”tillskott” på 60 miljoner som Arbetsförmedlingen får i vårändringsbudgeten är mindre än vad som regeringen samtidigt drar bort i så kallat produktivitetsavdrag för 2025.

Systemet med årliga neddragningar är inte hållbart, anser ST, som menar att Arbetsförmedlingens verksamhet inte kan fortsätta effektiviseras år efter år: En arbetsförmedlare kan inte ha möten med arbetssökande som hela tiden blir kortare.

– Nu ökar långtidsarbetslösheten och vi vet att den gruppen behöver mycket stöd i sitt jobbsökande. Arbetsförmedlingen behöver ett ökat anslag. Istället stänger regeringen ned servicekontor där arbetslösa har chans att få personlig service och allt fler får allt längre att åka för ett fysiskt möte, säger Britta Lejon.

LÄS ÄVEN:
Arbetsförmedlingens nya plan: Fler jobb för dig med funktionsnedsättning

”Beklagligt att regeringen inte backar från höjda läkemedelsavgifter”

Åsa Lindestam, ordförande för PRO, ser inga ljuspunkter i vårändringsbudgeten:

– Jag beklagar att regeringen inte tar chansen och backar från det djupt impopulära förslaget att sjuka och pensionärer ska tvingas betala mer för sin medicin. I en tid när matpriserna ökar kraftigt och hyrorna stiger mer än pensionen är del fel av regeringen att göra läkemedel dyrare, säger Åsa Lindestam.

LÄS ÄVEN:
Högkostnadstaket för mediciner chockhöjs 34 % under 2025

”Satsningar på kroniskt sjuka saknas”

Reumatikerförbundet välkomnar att regeringen lägger 500 miljoner på psykiatrin men är i övrigt missnöjd med budgeten:

— Vi saknar satsningar på kroniskt sjuka. Med tanke på det kommande beslutet om höjt högkostnadsskydd hade det varit välkommet med förslag som gynnar denna stora grupp, som ofta lever med små ekonomiska marginaler, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.

Hon är kritisk till höjningen av rot-avdraget:

– Vi tycker att det hade varit bättre att använda de här pengarna för att hjälpa kroniskt sjuka människor med svag ekonomi, säger Lotta Håkansson.

LÄS ÄVEN:
Lotta Lundh: Det sociala skyddsnätet finns inte längre

Grafik: Så flyttas pengar från sjuka till bostadsägare

Vårändringsbudgeten innebär att regeringen drar in 500 miljoner på försämrat högkostnadsskydd för läkemedel under 2025. (Det nya högkostnadstaket införs 1 juli 2025.)

Samtidigt spenderar regeringen ett 8 gånger högre belopp på ökat ROT-avdrag under 2025.

Förstärkt bostadsbidrag upphör 1 juli

Sveriges stadsmissioner kritiserar att regeringen försämrar bostadsbidraget, genom att den 1 juli 2025 ta bort det tillfälligt förstärka bostadsbidraget till barnfamiljer.

– Vi möter barnfamiljer varje dag som kämpar för att klara av att betala hyran och maten.  Det tillfälliga tillägget till bostadsbidraget är viktigt för att förhindra vräkningar av barn, något som borde vara helt otänkbart i välfärdslandet Sverige, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner.