Högkostnadstak för mediciner föreslås höjas 34 % under 2025

Den 1 juli 2025 vill regeringen chockhöja egenavgiften inom högkostnadsskyddet för mediciner, från 2900 kronor till 3800 kronor.
Totalt vill regeringen höja kostnadstaket för patienter med cirka 34 procent under 2025.

Regeringen räknar med att därigenom kapa läkemedelssubventionerna med 5,4 miljarder kronor under 2025–2027.

Höjningen av kostnadstaket för läkemedel presenterades i en promemoria från socialdepartementet 9 december 2024.

Syftet sägs vara att ”förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna”.

Remiss och namninsamling

Förslaget är just nu ute på remiss (Uppdaterade högkostnadsskydd – öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel.
Diarienummer: S2024/02135), och remissvar ska vara inne senast 17 februari 2025.

Samtidigt pågår en namninsamling mot försämrat högkostnadsskydd – Rädda högkostnadsskyddet – på skiftet.org som hittills (9 januari) har samlat över 44 000 underskrifter.

På Tiktok har en video om att rädda högkostnadsskyddet visats mer än 81 000 gånger. I videon beskriver Alexander Wiklund, som kallar sig själv aktivist, hur man som privatperson skickar in remissvar till regeringen. För mer information om hur man sänder in remissvar kan man läsa detta dokument från regeringskansliet.

Funktionsrätt: Dålig ekonomi även för staten

Funktionsrätt Sveriges ordförande hoppas kunna stoppa regeringens planer på försämras högkostnadsskydd för läkemedel.

– Ja, jag både tror och hoppas det, säger Nicklas Mårtensson. Det är ett förslag där många drabbas, och de allra flesta av dessa har en tuffare privatekonomisk situation än befolkningen i övrigt.

– Statens besparingar med förslaget är ganska små, jämfört med hur hårt det slår mot alla personer det drabbar. Det handlar om 540 miljoner under 2025 och två miljarder per år 2026–2027. Detta ska sättas i relation till det extra reformutrymmet som regeringen har 2025 på dryga 60 miljarder.

Andra negativa effekter av förslaget att personer med en tuff ekonomisk situation i vissa fall inte tar ut medicin.

– Det kommer att öka med detta förslag, vilket innebär sämre hälsa och att arbetsförmågan minskar. Det betyder i förlängningen ökade kostnader får exempel sjukvården, minskade skatteintäkter och att branscher som vård, skola och omsorg får ännu svårare att hitta arbetskraft vilken ytterligare bör minska regeringens vilja att förverkliga förslaget, säger Nicklas Mårtensson.

Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.
Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.

MP: Obegriplig prioritering

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har tydlig motsatt sig förändringen i deras respektive budgetmotioner.

– Det är obegripligt hur regeringen har prioriterat här. Kostnaderna för läkemedel har ökat, bland annat på grund av utvecklingen av nya läkemedel och inflation. Någonstans måste förstås dessa kostnader tas, men det är oacceptabelt att de ska bäras av de som har det sämst ställt, säger Ulrika Westerlund (MP) till HejaOlika.

Ulrika Westerlund (MP). Foto: Linnea Bengtsson.
Ulrika Westerlund (MP). Foto: Linnea Bengtsson.

– Jag bad riksdagens utredningstjänst göra en utredning på hur en höjning av den undre gränsen skulle slå och deras beräkningar visade tydligt att det kommer att vara framförallt äldre, 75+ och människor med bland de lägsta inkomsterna som kommer att drabbas mest av detta. Det beror ju förstås på att det i dessa grupper finns många med kroniska sjukdomar vilket också för många direkt har bidragit till att de har dålig ekonomi. Jag hoppas att protesterna får regeringen att tänka om och hitta andra möjliga sätt att finansiera detta, säger Ulrika Westerlund.

 

Njurförbundet: Omänskligt

Funktionsrättsförbund protesterar mot planerna. Njurförbundets ordförande Håkan Hedman beskriver förslaget som ”omänskligt”.

– En rejäl käftsmäll som drabbar de mest utsatta grupperna i samhället. Många personer med kroniska sjukdomar behöver för sin överlevnad dagligen bruka mediciner som innebär att de når upp till 3800 kronor vid ett enda uttag på apoteket, säger Håkan Hedman.

Han betonar att sjuka drabbas av egenavgifter på många områden, som alla har separata högkostnadsskydd med olika kostnadstak.

– En njursjuk person som har dialys med sjukresor i Västra Götalandsregionen får idag betala totalt 6 150 kronor per år för sin livsuppehållande behandling.

– Det finns risk att vi i Sverige får ett A- och B-lag av kroniskt sjuka, där B-laget inte har råd att hämta ut alla mediciner som läkaren förskriver, säger Håkan Hedman.

FUB: Många med IF går redan back

Riksförbundet FUB uppmanar också regeringen att backa från planerna:

– Många personer med IF har redan en ansträngd ekonomi. Anhöriga skjuter till pengar för att vardagen ska gå runt, och med en sådan chockhöjning skulle situationen förvärras avsevärt, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

– Regeringen ser inte att individer har olika ekonomiska förutsättningar. För många i vår målgrupp, som redan går back, kan en höjning vara förödande ekonomiskt. Marginalen för en ökad kostnad på 900 kronor per år finns inte. Det kan resultera i att man till och med väljer bort mediciner för att det är för dyrt, säger Christina Heilborn.

– Det strider även mot merkostnadsprincipen. Personer med funktionsnedsättning ska inte ha merkostnader till följd av funktionsnedsättningen.

– Regeringens förslag innebär hälsomässiga och ekonomiska risker för personer med IF. Det går emot rekommendationen från FN. Vi uppmanar hälso- och sjukvårdsminister, Acko Ankarberg, att stoppa förslaget innan budgeten klubbas i riksdagen, säger Christina Heilborn.

Läkemedel. Foto: Linnea Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson

 

Patientens egenavgift ökar med upp till 900 kronor

Förslaget i sju punkter:

  1. Kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel höjs, från 2 900 kronor till 3 800 kronor.
  2. Beloppen inom den så kallade högkostnadstrappan höjs också i varje steg.
  3. Det första trappsteget höjs extra kraftigt, så att patienten betalar 75 procent, i stället för 50 procent, av kostnaden.
  4. För att få någon subvention alls måste man ha mer än 2000 kronor i läkemedelskostnad, jämfört med 1425 kronor idag (2024) och 1450 kr (från 1 januari 2025).
  5. Sammantaget beräknas avgifterna som en enskild person som mest behöva betala öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod.
  6. Patienters egenavgifter för läkemedel beräknas totalt öka med 540 miljoner kronor för 2025, 2160 miljoner kronor för 2026 och 2700 miljoner kronor från och med 2027.
  7. Regeringen räknar med att färre personer får glädje av läkemedelssubventionerna efter höjning. Idag får 21 procent av befolkningen subventioner, efter ändringen bedöms 18 procent få subventioner.

Dessa höjningar införs 1 juli 2025 och kommer utöver den höjning som görs 1 januari 2025. Från januari höjs egenavgiften från dagens 2850 kronor till 2900 kronor. Denna höjning följer förändringen av prisbasbeloppet.

Grafik: Högkostnadstaket för läkemedel 2023–2025

 

 

”Ett hot mot vår hälsa”

Så här skrev Liza di Paolo-Sandberg, SKPF Pensionärerna, Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet, Mikaela Odemyr, Astma- och Allergiförbundet, och Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, i en debattartikel i december 2024:

Regeringens planer på att försämra högkostnadsskyddet än mer kommer speciellt att påverka äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning. Det här är människor som ofta redan har en ansträngd ekonomi. Förslaget är också ett hot mot vår hälsa.

Att det redan nu är alldeles för många som tvingas avstå från att hämta ut sina läkemedel för att de inte har råd bekräftas även av en undersökning bland SKPF Pensionärernas medlemmar. Vi hör också om pensionärer som fått sina mediciner tack vare att deras barn skjutit till pengar. Det är uppenbart att ett försvagat högkostnadsskydd kommer att försätta fler i samma situation, och på så sätt öka ojämlikheterna i hälsa och vård. Risken är stor att regeringens önskan om att spara i stället leder till högre kostnader för vård och sjukskrivningar.

Det stämmer att statens utgifter för läkemedel har ökat mycket de senaste åren. Det kostar att forska fram nya läkemedel. Men det är inte rätt att skjuta över ansvaret för det här på personer med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Det borde vara självklart för regeringen att prioritera befolkningens hälsa högre. Sverige borde med stolthet kunna finansiera en utveckling som ger jämlika möjligheter för fler att leva aktiva och långa liv.

 

LÄS ÄVEN:
Dyrare läkemedel och högra avgifter pressar personer som funktionsnedsättning

MER OM ERSÄTTNINGAR OCH AVGIFTER:
Så höjs bidrag och ersättningar 2025

Höjs med prisbasbeloppet varje årsskifte

Beloppen inom högkostnadsskyddet ändras årligen utifrån prisbasbeloppet. För 2024 innebar det att den enskilde under en 12-månadsperiod betalar hela priset för läkemedel upp till 1 425 kronor. Därefter subventioneras kostnaden, och den enskilde betalar som mest 2 850 kronor för sina läkemedel under en 12-månadersperiod.

Systemet innebär att patienten får läkemedelskostnaden stegvis reducerad enligt den så kallade högkostnadstrappan:
– 50 procent rabatt på den del av läkemedelskostnaden som överstiger 1 425 kronor men inte 2 720 kronor (s.k. första trappsteget),
– 75 procent rabatt på den del som överstiger 2 720 kronor men inte 5 054 kronor (s.k. andra trappsteget),
– 90 procent rabatt på den del som överstiger 5 054 kronor men inte 6 993 kronor (s.k. tredje trappsteget), samt
– 100 procent rabatt (frikort) på den del som överstiger 6 993 kronor.

Den senaste större höjningen av kostnadstaket gjordes den 1 januari 2012, då gränsen för frikort höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor. Sedan den 1 januari 2013 har beloppsgränserna indexerats och följt prisbasbeloppet.

De flesta läkemedel omfattas av högkostnadsskyddet, men det finns undantag, vilket gör att läkemedelskostnaderna för en enskild patient kan överstiga kostnadstaket, som alltså är 2 850 kronor 2024.

Gratis läkemedel upp till 18 års ålder

De läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånen är kostnadsfria för barn upp till 18 år. Preventivmedel är gratis för personer upp till 21 år. I högkostnadsskyddet ingår även att livsmedel till barn under 16 år kostar 120 kronor per uttag. Regeringen föreslår inga ändringar i dessa delar.

Tabell: Så höjs högkostnadstaket i två steg 2025

Intervall2024: Läkemedelskostnad, upp till kronor2024: Andel som patienten betalar2024: Patienten betalar upp till, kronor
Gräns 11425100%1425
Gräns 2270250%2072
Gräns 3505425%2656
Gräns 4699310%2850
IntervallJanuari 2025: Läkemedelskostnad, upp till kronorJanuari 2025: Andel som patienten betalarJanuari 2025: Patienten betalar upp till, kronor
Gräns 11450100%1450
Gräns 2276750%2108
Gräns 3514225%2702
Gräns 4711710%2900
IntervallJuli 2025: Läkemedelskostnad, upp till kronorJuli 2025: Andel som patienten betalarJuli 2025: Patienten betalar upp till, kronor
Gräns 12000100%2000
Gräns 2358675%3190
Gräns 3530025%3618
Gräns 4711710%3800

 

Vilka andra högkostnadsskydd finns, och hur samverkar de?

Svaret är att det finns flera separata högkostnadsskydd, och de samverkar inte alls.

Därför kan egenavgifterna totalt sett bli mycket höga för en och samma person.

Även om syftet med högkostnadsskydden är att minska bördan kan den sammanlagda kostnaden för den enskildes läkemedel, sjukvård, sjukresor, färdtjänst och hjälpmedel bli hög.

Om du behöver omfattande vård och stöd kan du hamna i en situation där du betalar flera högkostnadsskydd samtidigt. Ett exempel:

  • Sjukvård: 1400 kr/år.
  • Läkemedel: 2850 kr/år (höjs till 3800 den 1 juli 2025).
  • Sjukresor: 2200 kr/år.
  • Hjälpmedel: Avgifterna kan variera, och vissa regioner har ett tak medan andra inte har det.
  • Färdtjänstresor: till exempel 1024 kr/månad i Göteborg och 650 kr/mån i Stockholm (för de som har sjuk- eller aktivitetsersättning). Uppgifter från 2023. Bestäms av kommunerna.
  • Omsorgsavgifter för hemsjukvård kan uppgå till 2574 kronor per månad (2024).

Detta innebär att en person kan behöva betala över 7000 kronor per år eller mer, beroende på behov och regionens regler.

Högkostnadsskyddets utformning och tillämpning varierar mellan olika regioner, särskilt när det gäller sjukresor och hjälpmedel.
Detta kan leda till skillnader i vilka kostnader som personer med samma behov möter beroende på var de bor.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]


 

 

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.