Högkostnadstaket för mediciner chockhöjs 34 % under 2025

Den 1 juli 2025 vill regeringen chockhöja egenavgiften inom högkostnadsskyddet för mediciner, från 2900 kronor till 3800 kronor.

Därmed höjs kostnadstaket för patienter med sammanlagt cirka 34 procent under 2025.

Regeringens förslag i korthet

• Patienten får betala hela kostnaden upp till 2000 kronor (istället för 1450 kronor i nuvarande system).
• Patienten får betala 75 procent (istället för 50 procent) i det första ”trappsteget” i högkostnadsskyddet.
• Egenavgiften innan ett frikort utfärdas höjs från 2900 kr till 3800 kr.
• Ovanstående förändringar föreslås börja gälla 1 juli 2025.

Minskad subvention av läkemedel, men ökad för ROT

Regeringen räknar med att detta minskar läkemedelssubventionerna med 5,4 miljarder kronor under de tre åren 2025–2027, varav 540 miljoner under 2025. Syftet uppges vara att ”förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna”.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Som jämförelse kan nämnas att det tillfälligt höjda ROT-avdraget beräknas kosta cirka 4,35 miljarder kronor enbart under 2025. Subventionsgraden (bidraget) höjs från 30 procent till 50 procent 12 maj–31 december 2025. Kostnaden på 4,35 miljarder är 8 gånger större än 2025 års besparing på högkostnadsskyddet.

Grafik: Planerade förändringar av subventioner av läkemedel respektive ROT 2025

Höjningen av kostnadstaket för läkemedel presenterades i en promemoria från socialdepartementet 9 december 2024.

Regeringen har ignorerat den massiva kritiken från myndigheter, kommuner, regioner, funktionsrättsrörelse och enskilda. Den 17 mars presenterade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson en proposition med samma innehåll som det förslag som en majoritet av remissinstanserna underkänt.

”Personer med LSS måste undantas”

Nu kräver Riksförbundet FUB att personer med insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) undantas från det nya högkostnadsskyddet.

– Höjningen är ett hårt slag mot många personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är en grupp som ofta är beroende av mediciner under hela livet, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare hos Riksförbundet FUB.

FUB kräver att personer med LSS-insatser får ett lägre högkostnadsskydd i form av att separat maxtak, på liknande sätt som att personer med LSS har subventionerad tandvård.

– Regeringen behöver inse vilka konsekvenserna ett höjt högkostnadsskydd kan få för den enskilde. För många personer tillhörande LSS är vårt förslag nödvändigt för att få ekonomin att gå ihop, säger Christina Heilborn.

Det försämrade högkostnadsskyddet kommer i kölvattnet av FN-kritik mot den höga fattigdomen bland personer med funktionsnedsättning.

– När FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning frågade ut Sverige 2024 var kritiken hård och rekommendationerna tydliga. Kommittén var oroad över den ökade fattigdomen hos personer med funktionsnedsättning. FN-kommittén rekommenderade Sverige att vidta alla åtgärder som krävs för att motverka fattigdomen för personer med funktionsnedsättning, säger Christina Heilborn.

”Arrogant av regeringen”

När regeringen nu har överlämnat sin proposition till riksdagen är det bara riksdagen som kan stoppa försämringen, och där har regeringen stöd av SD. Protesterna från enskilda och från funktionsrättsförbundet fortsätter dock.

– Jag tycker att det är arrogant. Regeringen menar att det blivit för dyrt med mediciner, och skjuter över kostnaderna på oss som behöver dem. Jag vet inte om jag någonsin sett ett förslag bli så dissat av remissinstanserna. Regeringen borde aldrig ha gått vidare med förslaget, säger Åsa Lindestam, ordförande för Pensionärernas riksorganisation, PRO.

Remissinstanser rasar. Hur tänker regeringen?

I sak har regeringen inte ändrat något alls efter remissrundan. Reaktionerna har präglats av ilska och raseri: ”Helt okänsligt.” ”Upprörande och helt oacceptabelt.”

Många ställer sig nu frågan: Varför lyssnar regeringen inte? HejaOlika har läst propositionen Uppdatera högkostnadsskydd för läkemedel, 2024/25:144, för att bättre förstå hur regeringen tänker.

Regeringen betonar att kostnaderna för läkemedel ökar, men vi hittar ingen förklaring till varför just de personer som har behov av ett högkostnadsskydd måste ta en så mycket större andel av kostnaderna. Visst blir högkostnadsskyddet kvar, och för storkonsumenter av läkemedel ges frikort vid en viss nivå. Men hur ska de grupper, som redan idag går back ekonomiskt varje månad och inte alltid har råd att köpa medicin, kunna betala ytterligare 900 kronor per år?

Regeringen pekar på att personer med låga sjuk- och aktivitetsersättningar får en årlig uppräkning av dessa ersättningar. Uppräkningen följer prisbasbeloppet, vilket innebar en höjning med 2,6 procent 1 januari 2025.

Även högkostnadsskyddet följer prisbasbeloppet, och höjdes därför lika mycket (2,6 procent) i januari 2025. Det regeringen nu planerar är att höja högkostnadstaket med ytterligare drygt 31 procent redan 1 juli 2025. Den 1 januari 2026 väntar en ny höjning.

Extrahöjning 1 juli ska göra läkemedelsfinansieringen ”hållbar”. Om inte egenavgiften för läkemedel höjs kommer vården i övrigt försämras framöver, tycks regeringen mena. Om detta är korrekt så leder det till att vi i framtiden får ytterligare höjt högkostnadstak. ”Nya läkemedel kan innebära betydligt ökade kostnader än vad nuvarande prognoser visar”, heter det.

Utsatta grupper drabbas. Vad anser regeringen om detta?

Kritiker menar att fattiga grupper inte kommer att ha råd med mediciner. Regeringens motargument är att inkomstnivåerna för flera grupper med svagare ekonomi har förstärkts de senaste åren. Man hänvisar till de ovan nämnda höjningarna baserat på prisbasbeloppet.

I verkligheten har ersättningarnas värde dock försämrats jämfört med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men över tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats. Idag finns inga planer på att ändra denna utveckling.

Regeringen ger också en bild att fattiga grupper har stärkts genom förbättrat bostadstillägg för pensionärer och jobbskatteavdrag. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning (en kvarts miljon svenskar) har dock inte fått del av vare sig höjt bostadstillägg eller jobbskatteavdrag, utan har tvärtom drabbats av höjd funkisskatt (vilket kan ge 5000 kr högre skatt per år).

Höjda läkemedelsavgifter försvaras även med att ekonomiskt utsatta kan få ekonomiskt bistånd (socialbidrag) för läkemedel. Det har dock blivit allt svårare att få ekonomiskt bistånd – till följd av hårdare bedömningar beviljas allt färre. Regeringen planerar att göra det ännu svårare att få ekonomiskt bistånd.

”Enligt regeringen ska ingen behöva avstå från läkemedel av ekonomiska skäl och därför arbetar regeringen kontinuerligt på att stärka skyddet för dem som behöver det mest”, heter det i propositionen – utan att det ges några exempel på vad man gör.

”Med tanke på de ekonomiska satsningar som regeringen gjort bedömer regeringen att det finns utrymme för enskilda att ta större del av finansieringen av läkemedelskostnader.”

LÄS ÄVEN: 
Mindre att leva på 2025 – så höjs bidrag och ersättningar

Propositionen hänvisar också till ett löfte om ”en uppföljning av höjningens effekt för att noga kunna följa eventuella förändringar så att dessa inte leder till oönskade effekter för patienten och på sikt för hälso- och sjukvården”.

Det är så regeringen besvarar varningarna från myndigheter, funktionsrättsrörelsen och SKR, Sveriges kommuner och regioner som alla uttryckt farhågor om att att många patienter inte kommer att ha råd med mediciner. Ingen lär vara nöjd med det svaret.

Regeringen hoppas nu att apoteken och vården ska informera bort problemen med försämrat högkostnadsskydd.

”Information om hur högkostnadsskyddet fungerar, vilka grupper som påverkas och vilka stödinsatser som finns att tillgå är av stor vikt. Regeringen ser apoteken och vården som centrala aktörer i genomförandet av förändringar i högkostnadsskyddet, särskilt när det gäller att informera allmänheten. Precis som vid den årliga indexeringen av högkostnadsskyddet har apoteken ett viktigt uppdrag att säkerställa att patienter får tydlig information om förändringar i egenavgifter och subventionerade läkemedel.”

Regeringen vill ge patienter ökat inflytande. Varför lyssnar man då inte?

Hela patient- och funktionsrättsrörelsen har protesterat massivt mot förslaget. Samtidigt tar regeringen, paradoxalt nog, initiativ till ökad medverkan för patientföreträdare i utvecklingen av hälso- och sjukvården.

HejaOlika träffade den 14 mars 2025 sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, och frågade om regeringen har tagit intryck av protesterna mot försämrat högkostnadsskydd.

– Man tar alltid intryck av alla remisser, svarade sjukvårdsministern några dagar innan propositionen presenterades.

Ministern ville inte kommentera att SKR, Sveriges kommuner och regioner, nästan bara ser nackdelar med förslaget om nytt högkostnadstak. SKR pekar på hälsomässiga och fördelningspolitiska problem, och varnar även för behov av ökat ekonomiskt bistånd och andra akuta sociala insatser.

Växande problem med avgifter inom all vård och omsorg

Höjda egenavgifter för läkemedel är långtifrån enda avgiftsproblemet just nu. Vi bad ministern även kommentera att Socialstyrelsen i februari släppte en kartläggning av kommunernas avgifter enligt Socialtjänstlagen. Fler och högre avgifter staplas på varandra, och ibland läggs kostnader utanför maxtaxorna, så att det blir ännu dyrare för enskilda. Yngre personer får ofta inte det högre förbehållsbelopp de har rätt till enligt reglerna.

– Jag har inte läst den rapporten tyvärr, sa Acko Ankarberg Johansson. Det är mina kollegor Anna Tenje och Camilla Waltersson Grönvall som har hand om insatserna enligt SoL.

Men ni har väl ett gemensamt ansvar?
– Absolut, men jag har inte Socialtjänstlagen [i mitt ansvarsområde] och är inte påläst på den. Jag läser extremt mycket, men det rör hälso- och sjukvård.

Inkomstprövade avgifter i framtiden?

Alla dessa avgifter som blir fler och högre, samtidigt som många sjuka går back redan idag, vad ska man göra åt den galopperande utvecklingen?
– Vi har ju avgifter som är lika för alla, inte kopplat till den inkomst man har. Det har funnits historiska skäl för det, men det är en utveckling idag som kanske behöver ses över. Det lyfts i några remissvar [om högkostnadsskyddet], att man behöver ta hänsyn till inkomsten, så det tror jag är en fråga för framtiden.

– Regeringen har också bett Socialstyrelsen ta fram en strategi för hjälpmedel, habilitering och rehabilitering, och där tror jag att avgifterna också kommer att granskas. Det har kommit nya avgifter för hjälpmedel, och regler för vad jag får förskrivet, runt om i landet, sa Acko Ankarberg Johansson.

Videointervju om patientföreträdares inflytande i vården

Intervjun gjordes 14 mars 2025, i samband med att regeringen gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppdrag att analysera patient- och funktionsrättsrörelsens roll och finansiering inom vården. Se videointervjun nedan. Här finns en artikel baserad på intervjun.

Remiss och namninsamling

Förslaget (Uppdaterade högkostnadsskydd – öppen hälso- och sjukvård samt läkemedel.
Diarienummer: S2024/02135), var ute på remissbehandling som avslutades den 17 februari 2025.

En majoritet av remissinstanserna motsätter sig att egenavgiften höjs.

Hundratals remissvar har inkommit från privatpersoner, som vittnar om förödande konsekvenser om höjt kostnadstak blir verklighet.

En namninsamling – Rädda högkostnadsskyddet – på skiftet.org som hittills (9 januari) samlade tiotusentals underskrifter.

På Tiktok har en video om att rädda högkostnadsskyddet visats mer än 81 000 gånger. I videon beskriver Alexander Wiklund, som kallar sig själv aktivist, hur man som privatperson skickar in remissvar till regeringen. För mer information om hur man sänder in remissvar kan man läsa detta dokument från regeringskansliet.

Den sista remissdagen fick sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson ta emot mer än 25 000 namnunderskrifter, som överlämnades av Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet.

Vad tycker myndigheter, kommuner och regioner?

MFD: Konsekvensanalys saknas

Myndigheten för delaktighet, MFD, är en av de remissinstanser som säger ett nej till förslaget i sin helhet: ”Det saknas en konsekvensanalys av hur förslaget träffar ekonomiskt utsatta grupper i samhället. MFD befarar att förslaget kommer att drabba personer med funktionsnedsättning oproportionerligt hårt”, skriver MFD-chefen Malin Ekman Aldén i myndighetens remissyttrande.

MFD betonar att personer med funktionsnedsättning ”är en ekonomiskt sårbar grupp i samhället som också står för en stor andel av de som betalar maximalt inom läkemedelsförmånen. MFD bedömer att det ytterst finns risk att människor tvingas avstå läkemedel av ekonomiska skäl.”

”Flera grupper av personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden och lever i en livslång försörjning på samhällets olika transfereringar som sjukersättning, aktivitetsersättning och bostadstillägg. Att tillhöra personkrets 1 i LSS, det vill säga att vara en person med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd, innebär i allmänhet att genom vuxenlivet ha inkomster på garantinivå från sjuk- och aktivitetsersättningen. Garantinivån är lägsta nivån i systemen och den nivå som är aktuell för personer utan förankring på arbetsmarknaden.”

Extra kostnader för funktionsnedsättning

Malin Ekman Aldén betonar att dessa grupper har ytterligare kostnader för funktionsnedsättning och olika sjukdomar som läkemedel, vårdbesök eller hjälpmedel.

”En särskilt påtaglig kostnad är hyran till en bostad med särskild service enligt LSS. Personer som bor i servicebostäder har ingen möjlighet att påverka sina boendekostnader genom att till exempel flytta till en enklare bostad.”

MFD lyfter fram att var åttonde person med funktionsnedsättning har hamnat efter med betalningar på grund av ekonomiska problem, och en fjärdedel av kvinnor i arbetsför ålder med funktionsnedsättning har inte råd att ägna sig åt en fritids- eller nöjesaktivitet utanför hemmet.

MFD kritiserar också att regeringen planer kan ”skada tilltron till läkemedelsförmånen om plötsliga avgiftshöjningar görs när det redan finns ett system för att möta kostnadsökningar genom indexering kopplade till prisbasbeloppet”.

Videointervju i december 2024

MFD:s generaldirektör Malin Ekman Aldén intervjuades av HejaOlika i december 2024, och även då lyftes den tuffare ekonomin för personer med funktionsnedsättning, och bristen på konsekvensanalyser i olika förslag från regeringen. Se en del av videointervjun här nedan.

LÄS ÄVEN:
Sverige blir rikare men funktionshinderstöd försämras

SKR varnar: Stora risker med sämre högkostnadsskydd

Även Sveriges kommuner och regioner, SKR, ogillar regeringens planer på att försämra högkostnadsskyddet. I ett remissvar radar SKR upp mängder av negativa konsekvenser.

Så här kan man sammanfatta SKR:s synpunkter:

1. SKR ser tydliga hälsomässiga som fördelningspolitiska risker med att skjuta över en större del av kostnaderna på de enskilda individer som behöver läkemedel. Förslaget kan ha svårförutsägbara och sannolikt negativa konsekvenser.
2. En noggrann uppföljning är mycket angelägen. Särskilt angeläget blir det att följa upp i vilken utsträckning förändringen påverkar uthämtningen av läkemedel för individer med begränsad betalningsförmåga.
3. Om förändringen ska bli begriplig och accepterad av allmänheten krävs information om vad förändringen innebär, hur högkostnadsskyddet fungerar, vilka grupper som påverkas och vilka stöd som finns att tillgå.
4. Sannolikt kommer lagändringen att leda till hamstring av läkemedel, eftersom förändringen ger starka ekonomiska skäl att påbörja en ny 12-månadersperiod för högkostnadsskydd före ändringen 1 juli 2025. Det kommer även att leda till stor belastning på både apotek och sjukvård på grund av ökad efterfrågan på nya receptförskrivningar.
5. Mest allvarligt är om hamstring leder till ytterligare problem med bristsituationer som är mycket resurskrävande för hälso- och sjukvården och riskfylld för patienterna.
6. Kommunerna väntas få ökade kostnader med 60 miljoner kronor per år, men SKR anser att detta är svårbedömbart.
7. SKR räknar med fler ansökningar om ekonomiskt bistånd som en följd av förändringen.
8. Om fler personer får svårt att betala för sina läkemedel och avstår från medicinering kan det leda till ökat behov av stöd och krav på snabba sociala insatser.

Försäkringskassan: Kan berättiga till merkostnadsersättning

Även Försäkringskassan har lämnat in ett remissvar. Man bedömer att det kan bli fler ansökningar om merkostnadsersättning under en övergångsperiod. Kostnaderna upp till gränsen för högkostnadsskyddet kan utgöra en merkostnad som ger rätt till merkostnadsersättning.

Funktionsrätt: Dålig ekonomi även för staten

Funktionsrätt Sveriges ordförande hoppas kunna stoppa regeringens planer på försämras högkostnadsskydd för läkemedel.

– Ja, jag både tror och hoppas det, säger Nicklas Mårtensson. Det är ett förslag där många drabbas, och de allra flesta av dessa har en tuffare privatekonomisk situation än befolkningen i övrigt.

– Statens besparingar med förslaget är ganska små, jämfört med hur hårt det slår mot alla personer det drabbar. Det handlar om 540 miljoner under 2025 och två miljarder per år 2026–2027. Detta ska sättas i relation till det extra reformutrymmet som regeringen har 2025 på dryga 60 miljarder.

Andra negativa effekter av förslaget att personer med en tuff ekonomisk situation i vissa fall inte tar ut medicin.

– Det kommer att öka med detta förslag, vilket innebär sämre hälsa och att arbetsförmågan minskar. Det betyder i förlängningen ökade kostnader får exempel sjukvården, minskade skatteintäkter och att branscher som vård, skola och omsorg får ännu svårare att hitta arbetskraft vilken ytterligare bör minska regeringens vilja att förverkliga förslaget, säger Nicklas Mårtensson.

Njurförbundet: Omänskligt

Funktionsrättsförbund protesterar mot planerna. Njurförbundets ordförande Håkan Hedman beskriver förslaget som ”omänskligt”.

– En rejäl käftsmäll som drabbar de mest utsatta grupperna i samhället. Många personer med kroniska sjukdomar behöver för sin överlevnad dagligen bruka mediciner som innebär att de når upp till 3800 kronor vid ett enda uttag på apoteket, säger Håkan Hedman.

Han betonar att sjuka drabbas av egenavgifter på många områden, som alla har separata högkostnadsskydd med olika kostnadstak.

– En njursjuk person som har dialys med sjukresor i Västra Götalandsregionen får idag betala totalt 6 150 kronor per år för sin livsuppehållande behandling. Det finns risk att vi i Sverige får ett A- och B-lag av kroniskt sjuka, där B-laget inte har råd att hämta ut alla mediciner som läkaren förskriver, säger Håkan Hedman.

FUB: Många med IF går redan back

Riksförbundet FUB uppmanar också regeringen att backa från planerna:

– Många personer med IF har redan en ansträngd ekonomi. Anhöriga skjuter till pengar för att vardagen ska gå runt, och med en sådan chockhöjning skulle situationen förvärras avsevärt, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

– Regeringen ser inte att individer har olika ekonomiska förutsättningar. För många i vår målgrupp, som redan går back, kan en höjning vara förödande ekonomiskt. Marginalen för en ökad kostnad på 900 kronor per år finns inte. Det kan resultera i att man till och med väljer bort mediciner för att det är för dyrt, säger Christina Heilborn.

– Det strider även mot merkostnadsprincipen. Personer med funktionsnedsättning ska inte ha merkostnader till följd av funktionsnedsättningen.

– Regeringens förslag innebär hälsomässiga och ekonomiska risker för personer med IF. Det går emot rekommendationen från FN. Vi uppmanar hälso- och sjukvårdsminister, Acko Ankarberg, att stoppa förslaget innan budgeten klubbas i riksdagen, säger Christina Heilborn.

 

Vad tycker oppositionen om regeringens förslag?

S vill ha översyn: Höjda avgifter skapar orimlig situation

Socialdemokraterna stämmer in i Funktionsrätt Sveriges krav på en översyn av ersättningar och avgifter.
– Personer med funktionsnedsättning blir ekonomiskt bestraffade i Sverige i dag, säger Karin Sundin (S).

LÄS ÄVEN:
Funktionsrätt kräver stor översyn av ersättningar och avgifter

Tycker ni att regeringens förslag om höjd egenavgift är bra?
– Nej, vi tycker inte att regeringens förslag är bra, säger Karin Sundin. Vi ser, precis som regeringen, med oro på den snabba kostnadsökningen för statens utgifter för läkemedel. Men lösningen kan inte vara en chockhöjning av egenavgifterna för de enskilda individer som är beroende av läkemedel.

Hur mycket vill S höja taket för högkostnadsskyddet?
– Vi har inte specificerat det, men generellt sett anser vi att det är rimligt att man höjer olika egenavgifter, i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen eller enligt index.

Hur ser ni på att flera olika högkostnadsstak ”staplas på varandra”, och totalt sett kan ge mycket höga kostnader för den enskilde?
– Vi ser att det skapar stora problem, och ofta en helt orimlig situation för många med låga inkomster. Det är en utveckling som har pågått under lång tid och som ökar de stora ekonomiska klyftorna i samhället.

Hur ser ni på Funktionsrätt Sveriges förslag om stor översyn av alla ersättningar och avgifter?
– Vi Socialdemokrater är mycket kritiska till att regeringen la ner den utredning som skulle se över beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättningen, till alla olika besked kring sjukförsäkringen och till funkisskatten.

– Personer med funktionsnedsättning blir ekonomiskt bestraffade i Sverige i dag, vilket ju blir ännu tydligare när man dessutom chockhöjer avgifter. Så vi tycker att Funktionsrätt Sveriges förslag är bra.

– Det behövs helt klart någon form av genomlysning av hur den ekonomiska situationen ser ut för personer med funktionsnedsättning, säger Karin Sundin som är socialdemokratisk ledamot av riksdagens socialutskott.

 

V och SD i avgiftsduell i partiledardebatt

Försämringen av högkostnadsskyddet fick V-ledaren Nooshi Dadgostar att angripa SD:s Jimmie Åkesson i partiledardebatten den 15 januari 2025.

– Åkessons parti avgör omröstningen av om att kraftigt höja avgifterna för medicin i Sverige. Varför är det så viktigt för dig att prioritera din egen skattesänkning framför att hålla nere priset för medicin? frågade Nooshi Dadgostar.

Jimmie Åkesson motiverade SD:s ja till höjda avgifter med att man tar ansvar för statens budget.

– Nu har vi genomgått inflation. Vi befinner oss fortsatt i en lågkonjunktur. Vi behöver budgetar som tar hänsyn till dessa faktiska förhållanden. Det innebär att vi måste våga fatta tuffa beslut nu för att långsiktigt kunna stärka välfärden och till exempel högkostnadsskyddet för mediciner, sa Jimmie Åkesson.

MP: Obegriplig prioritering

Även Miljöpartiet har tydlig motsatt sig förändringen.

– Det är obegripligt hur regeringen har prioriterat här. Kostnaderna för läkemedel har ökat, bland annat på grund av utvecklingen av nya läkemedel och inflation. Någonstans måste förstås dessa kostnader tas, men det är oacceptabelt att de ska bäras av de som har det sämst ställt, säger Ulrika Westerlund (MP) till HejaOlika.

– Jag bad riksdagens utredningstjänst göra en utredning på hur en höjning av den undre gränsen skulle slå och deras beräkningar visade tydligt att det kommer att vara framförallt äldre, 75+ och människor med bland de lägsta inkomsterna som kommer att drabbas mest av detta. Det beror ju förstås på att det i dessa grupper finns många med kroniska sjukdomar vilket också för många direkt har bidragit till att de har dålig ekonomi. Jag hoppas att protesterna får regeringen att tänka om och hitta andra möjliga sätt att finansiera detta, säger Ulrika Westerlund.

 

Patientens egenavgift ökar med upp till 900 kronor

Förslaget i sju punkter:

1. Kostnadstaket för högkostnadsskyddet för läkemedel höjs, från 2 900 kronor till 3 800 kronor.
2. Beloppen inom den så kallade högkostnadstrappan höjs också i varje steg.
3. Det första trappsteget höjs extra kraftigt, så att patienten betalar 75 procent, i stället för 50 procent, av kostnaden.
4. För att få någon subvention alls måste man ha mer än 2000 kronor i läkemedelskostnad, jämfört med 1425 kronor idag (2024) och 1450 kr (från 1 januari 2025).
5. Sammantaget beräknas avgifterna som en enskild person som mest behöva betala öka med 900 kronor under en tolvmånadersperiod.
6. Patienters egenavgifter för läkemedel beräknas totalt öka med 540 miljoner kronor för 2025, 2160 miljoner kronor för 2026 och 2700 miljoner kronor från och med 2027.
7. Regeringen räknar med att färre personer får glädje av läkemedelssubventionerna efter höjning. Idag får 21 procent av befolkningen subventioner, efter ändringen bedöms 18 procent få subventioner.

Dessa höjningar införs 1 juli 2025 och kommer utöver den höjning som görs 1 januari 2025. Från januari höjs egenavgiften från dagens 2850 kronor till 2900 kronor. Denna höjning följer förändringen av prisbasbeloppet.

Grafik: Högkostnadstaket för läkemedel 2023–2025

 

 

LÄS ÄVEN:
Dyrare läkemedel och högra avgifter pressar personer som funktionsnedsättning

MER OM ERSÄTTNINGAR OCH AVGIFTER:
Så höjs bidrag och ersättningar 2025

Höjs med prisbasbeloppet varje årsskifte

Beloppen inom högkostnadsskyddet ändras årligen utifrån prisbasbeloppet. För 2024 innebar det att den enskilde under en 12-månadsperiod betalar hela priset för läkemedel upp till 1 425 kronor. Därefter subventioneras kostnaden, och den enskilde betalar som mest 2 850 kronor för sina läkemedel under en 12-månadersperiod.

Systemet innebär att patienten får läkemedelskostnaden stegvis reducerad enligt den så kallade högkostnadstrappan:
– 50 procent rabatt på den del av läkemedelskostnaden som överstiger 1 425 kronor men inte 2 720 kronor (s.k. första trappsteget),
– 75 procent rabatt på den del som överstiger 2 720 kronor men inte 5 054 kronor (s.k. andra trappsteget),
– 90 procent rabatt på den del som överstiger 5 054 kronor men inte 6 993 kronor (s.k. tredje trappsteget), samt
– 100 procent rabatt (frikort) på den del som överstiger 6 993 kronor.

Den senaste större höjningen av kostnadstaket gjordes den 1 januari 2012, då gränsen för frikort höjdes från 1 800 kronor till 2 200 kronor. Sedan den 1 januari 2013 har beloppsgränserna indexerats och följt prisbasbeloppet.

De flesta läkemedel omfattas av högkostnadsskyddet, men det finns undantag, vilket gör att läkemedelskostnaderna för en enskild patient kan överstiga kostnadstaket, som alltså är 2 850 kronor 2024.

Gratis läkemedel upp till 18 års ålder

De läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånen är kostnadsfria för barn upp till 18 år. Preventivmedel är gratis för personer upp till 21 år. I högkostnadsskyddet ingår även att livsmedel till barn under 16 år kostar 120 kronor per uttag. Regeringen föreslår inga ändringar i dessa delar.

Tabell: Så höjs högkostnadstaket i två steg 2025

 

Vilka andra högkostnadsskydd finns, och hur samverkar de?

Svaret är att det finns flera separata högkostnadsskydd, och de samverkar inte alls.

Därför kan egenavgifterna totalt sett bli mycket höga för en och samma person.

Även om syftet med högkostnadsskydden är att minska bördan kan den sammanlagda kostnaden för den enskildes läkemedel, sjukvård, sjukresor, färdtjänst och hjälpmedel bli hög.

Om du behöver omfattande vård och stöd kan du hamna i en situation där du betalar flera högkostnadsskydd samtidigt. Ett exempel:

• Sjukvård: 1400 kr/år.
• Läkemedel: 2850 kr/år (höjs till 3800 den 1 juli 2025).
• Sjukresor: 2200 kr/år.
• Hjälpmedel: Avgifterna kan variera, och vissa regioner har ett tak medan andra inte har det.
• Färdtjänstresor: till exempel 1024 kr/månad i Göteborg och 650 kr/mån i Stockholm (för de som har sjuk- eller aktivitetsersättning). Uppgifter från 2023. Bestäms av kommunerna.
• Omsorgsavgifter för hemsjukvård kan uppgå till 2574 kronor per månad (2024).

Detta innebär att en person kan behöva betala över 7000 kronor per år eller mer, beroende på behov och regionens regler.

Högkostnadsskyddets utformning och tillämpning varierar mellan olika regioner, särskilt när det gäller sjukresor och hjälpmedel.
Detta kan leda till skillnader i vilka kostnader som personer med samma behov möter beroende på var de bor.