Skärpt krisberedskap 2027, men oklart hur assistans och omsorg ska säkras

Regeringen vill skärpa kraven på kommuners och regioners krisberedskap.

Den nya lag som föreslås börja gälla 1 januari 2027 har dock stora luckor vad gäller funktionsrätt.

”Vi kan inte ställa krav som det saknas praktiska möjligheter att leva upp till”, resonerar regeringen.

Konkreta krav saknas

För personer med funktionsnedsättning ska den nya lagen ge bättre förutsättningar för omsorg, information och hjälp under kris och krig.

Men propositionen om Kommuners och regionernas grundläggande beredskap inför kris och krig (2026/27:5) saknar alltså konkreta krav på tillgänglighet och individuellt stöd.

Några exempel:

• Kommuner och regioner ska bygga upp en grundläggande verksamhetsförmåga under kris och höjd beredskap. Kravet preciserar dock inte vilken hjälp en enskild person ska kunna få.
• Beredskapsarbetet ska särskilt prioritera verksamhet som är grundläggande för liv och hälsa, däribland social omsorg. Det sägs inget speciellt om personlig assistans eller hemtjänst.
• Kommuner och regioner ska hålla allmänheten informerad. Regeringen betonar att information ska anpassas till personer med funktionsnedsättning. Hur informationen ska göras tillgänglig regleras inte i lagen.
• Kommunerna ska ha platser där människor kan få grundläggande hjälp, omsorg och information. Lagen preciserar inte tillgänglighetsanpassning, stöd på plats eller hjälp att ta sig dit.
• Kommuner och regioner ska kunna hålla måltidsverksamheten igång i särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning i minst två veckor med egna resurser. Detta är en målsättning, inte ett bindande krav. Målet säger inget om matdistribution eller måltidsstöd i vanligt boende.
• Skyldigheten att utbilda och öva anställda och förtroendevalda omfattar även höjd beredskap. Det sägs inget om att öva tillsammans med personer med funktionsnedsättning eller deras organisationer.

… liksom analys av funktionshinderfrågor

Under remissbehandlingen har Funktionsrätt Sverige och MR-institutet påpekat att utredningen har saknat en analys av funktionsrättsfrågorna.

Regeringen besvarar kritiken med att ”en förstärkning av kommuners och regioners beredskap är positivt för hela landets befolkning, och därmed även för dessa grupper”.

Privata utförare berörs inte av lagen

Socialstyrelsen har efterlyst att privata aktörers (exempelvis assistansbolag) roll i krisberedskapen behöver lyftas.

Regeringen svarar att en sådan översyn ligger utanför propositionen. Man betonar vikten av privata utförares förberedelser och hänvisar till möjligheten att ställa beredskapskrav i uppdragsavtal.

Praktiskt omöjligt att ställa krav på hjälp?

Socialstyrelsen ifrågasätter utredningens urval av personkategorier som skulle få särskild hjälp till skyddsrum.

Regeringen håller med om att fler grupper kan behöva stöd, men anser ändå att lagen inte ska ha bestämmelser om hjälp vid användning av skyddsrum och skyddade utrymmen.

”Det bör inte införas ett krav i lagen som det saknas praktiska förutsättningar att leva upp till för kommunerna och regionerna”, heter det i propositionen.