Så kan återkraven nödstoppas: Skydda enskilda – sätt dit bedragare

* Du behöver personlig assistans för att klara vardagen.
* Du beskriver dina behov för Försäkringskassan, som utreder och beviljar assistans.
* Assistansersättningen används till den assistans du har fått beslut om.
* Plötsligt meddelar Försäkringskassan att du måste betala miljontals kronor.

Den typen av återkrav måste stoppas, anser Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

HejaOlika har bett henne beskriva hur hon ser problemet, och hur orimliga återkrav kan stoppas utan att försvaga kampen mot kriminella.

Videointervju med Sophie Karlsson

Bedrägeri – eller bara en ändrad bedömning?

Återkrav inom personlig assistans måste göra skillnad på bedrägerier och ändrade myndighetsbedömningar.

En person kan ha redovisat sina assistansbehov, fått ersättning beviljad av Försäkringskassan och använt den till assistans som faktiskt har utförts.

Försäkringskassan kan flera år senare bedöma behovet annorlunda, trots att personen haft behov av assistans, och att ersättningen använts till att utföra personlig assistans. Återkravet behöver alltså inte bero på att personen har fuskat.

Försäkringskassan anser kanske i efterhand att personen borde fått färre timmar, eller att kommunen borde ha ansvarat för assistansen. Motiveringen kan vara att den enskilde ”själv borde ha förstått” att myndighetens beslut var fel. Men hur ska man kunna veta bättre än den myndighet som har utrett och fattat beslutet?

7 argument för att stoppa orimliga återkrav

1. Ett återkrav behöver inte betyda att någon har fuskat.
Det kan bero på att Försäkringskassan i efterhand gör en annan bedömning av personens assistansbehov, eller anser att kommunen borde ha ansvarat för den utförda assistansen.

2. Den som har gjort sitt bästa för att göra rätt måste kunna lita på Försäkringskassans beslut.
Har personen lämnat riktiga uppgifter och fått assistans beviljad ska hen inte behöva förstå reglerna bättre än myndigheten som fattade beslutet.

3. Återkrav handlar om pengar som redan har gått till utförd assistans.
Pengarna finns inte kvar – de har använts till assistenters arbete. Den enskilde kan varken återlämna hjälpen eller i efterhand ordna en annan finansiering. Ett återkrav skapar en stor privat skuld.
Återkravet omfattar också pengar som staten till stor del redan har fått tillbaka i arbetsgivaravgifter och skatter.

4. Ändrade bedömningar bör gälla framåt.
Om Försäkringskassan bedömer att ett beslut behöver ändras bör myndigheten fatta ett nytt beslut som gäller framåt i tiden, i stället för att kräva tillbaka ersättning flera år bakåt. Nuvarande återkrav gäller ofta assistansersättning tio år tillbaka i tiden.

5. Oklar ansvarfördelning mellan Försäkringskassan och kommunen är inte den enskildes fel.
Om kommunen och Försäkringskassan är oense om vem som skulle haft ansvar för den personliga assistansen bör de lösa det sinsemellan. Assistansanvändaren kan inte i efterhand söka kommunalt stöd för assistans som Försäkringskassan har beviljat och som redan har utförts.
Myndigheten bör bära risken för sina egna bedömningar när den enskilde har gjort vad som krävs och saknat rimlig möjlighet att upptäcka ett fel.

6. Bedragare ska fortfarande straffas och få återkrav.
Ett avgränsat återkravsstopp ska inte skydda den som medvetet lämnat falska uppgifter, hittat på behov eller begärt ersättning för assistans som aldrig utförts.

7. Det går att skydda enskilda och bekämpa brott samtidigt.
Varje ärende måste granskas, för att skilja på bedrägerier och ändrade myndighetsbedömningar. Den som har gjort rätt ska ha trygghet. Den som medvetet har fuskat ska ställas till svars.

Bakgrund: Varför uppstår så många orimliga återkrav?

Det finns flera rapporter som beskriver hur rättssäkerheten för enskilda urholkas av brister i Försäkringskassans arbete med återkrav.

Riksrevisionen kritiserade i mars 2026 Försäkringskassan för att det är alltför svårt att anmäla ändrade förhållanden. Dessa brister hos Försäkringskassan ökar risken för att enskilda ska få återkrav.

Inspektionen för sociaförsäkringen, ISF, kritiserade i november 2025 Försäkringskassan för missvisande statistik över återkrav. Andelen felutbetalningar som orsakas av Försäkringskassan egna handläggare kan vara 2–3 gånger större vad myndigheten redovisar.

Varför stoppar Försäkringskassan inte de kriminella? Verksamhetsområdeschef Fredrik Falk på Försäkringskassan intervjuades av HejaOlika i november 2025 om att ”Försäkringskassans kontroller slår hårdare mot ärliga än mot kriminella”. I intervjun beskrivs exempelvis att hel sjukersättning utbetalas till drygt 1100 personer som Försäkringskassan bedömer vara kriminella, och som bedöms lura till sig ersättningen. Försäkringskassan förmår dock inte visa att sjukersättningen är fel i mer än i 7 procent av dessa. I kontroller av personer med sjukersättning generellt, blir det däremot åtgärder i 29 procent.