Budget 2027: Välfärden urholkas. Assistansersättning höjs med 1,5 procent

Övergångsregeringen gjorde det enkelt för sig när man på torsdagen överlämnade budgetpropositionen för 2027 till riksdagen.

Det blir en budget helt utan reformer på funktionshinderområdet.

I praktiken innebär budgeten en kraftig försämring av bland annat statsbidrag, assistansersättning och lönebidrag.

Äldreomsorgslyftet, som även omfattar LSS, dras oväntat ned med 450 mkr, en fjärdedel.

Omsorg och vård får minskade resurser 2027

För kommuner och regioner innebär budgetpropositionen minskad statlig finansiering, då uppräkningarna inte följer med kostnadsökningarna samtidigt som staten ställer ökade krav.

– Budgeten innebär minskad statlig finansiering och ökad osäkerhet för kommuner och regioner. Många tidigare besked och satsningar får minskad finansiering eller helt saknas, säger Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Budgeten slår hårt mot kommuner och regioner eftersom 23 procent av deras verksamhet bygger på statlig finansiering.

Satsningar för att korta vårdköerna finns inte med i övergångsbudgeten, inte heller några ökade anslag till psykiatrin.

Assistanshöjningen motsvarar dryg tredjedel av löneökningar

För assistansersättningen blir det en höjning med 1,5 procent från 1 januari 2027, trots att assistansvärlden har varnat för att en så låg höjning riskerar leda till ett haveri för assistansen.

Det nya timbeloppet blir 352,90 kronor. Det är en höjning med 5,20 kronor per timme, samma procentuella uppräkning som 2026. Representanter för assistansanvändare och anordnare har begärt en höjning till 400 kronor per timme. Den höjning som regeringen föreslår motsvarar drygt en tredjedel av förväntade löneökningar.

Skuggbudgetar senast 27 november

Nu hoppas assistansbranschen att riksdagen ska ändra budgeten, för en högre uppräkning av assistansersättningen.

Den 27 november är sista dagen för oppositionspartierna att lämna sina budgetmotioner, ”skuggbudgetar”, med motförslag till regeringens budgetförslag.

Fler artiklar om asssistansersättningen timbelopp.
Fler artiklar om budgetpropositionen.

Omsorgslyftet dras ned med 25 procent

LSS-personal omfattas sedan 2026 av ”Äldreomsorgslyftet” med möjlighet till kompetensutveckling på arbetstid.

I budgetpropositionen för 2027 sker dock en kraftigt neddragning av detta statsbidrag till kommunerna. I föregående budget beräknades statsbidraget till 1,8 miljarder kronor för 2027. Det nya förslaget är 450 miljoner kronor, eller 25 procent, lägre än det som planerats.

Sjukersättning höjs 0,7 procent

Uppräkning av sjukersättning, assistansersättning, omvårdnadsbidrag, merkostnadsersättning, taket för sjukpenning och ett antal andra ersättningar och bidrag sker automatiskt med 0,7 procent 1 januari 2027. Dessa ersättningar är kopplade till prisbasbeloppet, för att följa inflationen (KPI). Enligt propositionen väntas prisbasbeloppet öka med ca 7 procent mellan 2026 och 2029.

Däremot sker ingen höjning alls av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs bidrag och ersättningar 2027. Ekonomiska tryggheten halkar efter
Ny kvalificering 2027 stoppar alla bidrag för funktionsnedsättning
Sänkt försörjningsstöd för 145 000 hushåll från 1 januari 2027

Lönebidraget är oförändrat

Det finns ingen höjning av lönebidraget i budgeten.

Budgetförslaget räknar med fler personer med lönebidrag 2027, utan någon tydlig förklaring hur det ska gå till. Lönebidragets nivå har urholkats kraftigt de senaste åren, och antalet personer med lönebidrag har minskat.

Trots den negativa utvecklingen anger budgeten att 62 600 personer per månad beräknas ha lönebidrag eller offentligt skyddat arbete under 2027, en ökning med 3 700 personer jämfört med 2026.

År 2025 var 52 procent av personer med funktionsnedsättning sysselsatta, jämfört med 80 procent i övriga befolkningen.

Budgetpropositionen finns för nedladdning här.

Funktionsrätt: Vi har lösningar på tuffa budgetfrågor

Dagen före budgetsläppet, den 11 november 2026, intervjuade HejaOlika Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Budgetpropositionen för 2027 saknar alla de reformer som Nicklas Mårtensson och Funktionsrätt Sverige efterlyser. I intervjun (se videon ovan) varnade han för att 2027 kan bli ett förlorat år för funktionsrätten. Nu hoppas han på kommande budgetmotioner, med deadline 27 november 2026, och vårändringsbudgeten i april 2027.

Ett centralt krav är en höjd assistansersättning. Nicklas Mårtensson vill se en ersättning som överstiger 400 kronor samt på sikt en indexering, så att assistansersättningen följer kostnadsutvecklingen.

Han efterlyser också förbättrade lönebidrag för att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få arbete.

På hjälpmedelsområdet vill Funktionsrätt Sverige ha nationell styrning som ger likvärdiga villkor i hela landet. Vilka hjälpmedel man får, vad de kostar och hur länge man behöver vänta ska inte bero på vilken region man bor i. Avgifterna ska vara lika, och helst ska hjälpmedlen vara helt avgiftsfria.

Den allra viktigaste frågan för Nicklas Mårtensson är att göra FN:s funktionsrättskonvention till svensk lag. Som ett första steg vill han att en statlig utredning granskar hur svensk lagstiftning och rättspraxis stämmer överens med konventionens åtaganden.

Nicklas betonar också behovet av en mer inkluderande skola, bättre hälso- och sjukvård och högre kvalitet inom LSS-verksamheter.

Inför budgeten framhöll han att flera av förslagen har stöd från många partier. För Funktionsrätt Sverige fortsätter därför arbetet med att få in reformerna i kommande budgetbeslut, via de skuggbudgetar som kommer att presenteras senast 27 november.

– Vi kommer självklart inte ge upp, utan vi kämpar vidare hårt för våra frågor, säger Nicklas Mårtensson.

Kommentarer till budgetpropositionen

JAG: Assistans hyvlas ned för varje år

Linda Forzelius, Linda Forzelius, verksamhetsansvarig, Riksföreningen JAG, säger att det inte är värdigt Sverige att varje år ”hyvla ned” ersättningen till personlig assistans.

– Vi har gång på gång under den senaste mandatperioden berättat för regeringen hur allvarlig situationen är. JAG-medlemmar och andra assistansanvändare har vittnat om konsekvenserna för tryggheten, självbestämmandet och möjligheten att leva som andra. Arbetsgivarorganisationerna har varnat för konsekvenserna för omkring 100 000 personliga assistenter. Ändå får vi 1,5 procent. Det är svårt att uppfatta det som något annat än att regeringen inte lyssnar, säger Linda Forzelius.

– Nu står hoppet till att övergångsbudgeten kompletteras med en tilläggsbudget där den nya regeringen väljer att räkna upp ersättningen rejält. Det är ännu mer akut nu. Vi ser stora konsekvenser för assistansanvändarna framöver.

Fremia: Enorm besvikelse

– Även om beskedet var ganska förväntat är det förstås en enorm besvikelse, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia.

– En uppräkning på 1,5 procent är inte i närheten att vara tillräckligt för en fungerande personlig assistans. Jag är mycket orolig för vilka konsekvenser detta kommer få för våra medlemmar och framför allt för alla människor som har behov av personlig assistans.

– I en övergångsbudget är det lätt att gömma sig bakom att anslag i princip ska förlängas i samma riktning som tidigare har gällt. Men läget för den personliga assistansen är minst sagt kritiskt och detta är väl känt för samtliga åtta partier i riksdagen. Därför borde man förstås ha räknat upp assistansersättningen minst i samma nivå som kostnadsökningarna. Att man inte gör det, trots alla nödrop från assistansvärlden, är beklagligt. Mot bakgrund av den allvarliga situationen är det ett cyniskt beslut. Att det handlar om en övergångsbudget är ingen ursäkt, säger Henrik Petrén.

Vårdföretagarna: Riksdagspartierna måste agera nu

Patrik Silverudd på Vårdföretagarna säger så här:

– Beskedet var tyvärr väntat då övergångsbudgetar inte gör större förändringar. Men nu måste riksdagens partier ta sitt ansvar och se till att höja ersättningen oavsett färg på regering. Assistansen har inte råd med ännu ett underskottsår.

– Det går inte att vänta på att regeringsfrågan får sin lösning. Riksdagens partier har möjlighet att ändra budgeten och ett ansvar att agera, säger Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.

RBU: ”Övergångsbudget befriar ingen från ansvar”

Johan Klinthammar, RBU, kommenterar:

– Vi ser redan att assistansbolag tackar nej till barn därför att ersättningen inte täcker kostnaderna för att ge dem den assistans de behöver. Med ännu en otillräcklig höjning riskerar fler seriösa anordnare att försvinna och ännu fler barn att stå utan någon som kan utföra den assistans de har beviljats, säger Johan Klinthammar, intressepolitisk talesperson för RBU.

– Barn med de största behoven riskerar att bli de som ingen har råd att ta emot. Hur kan politiken acceptera ett system där ett barn först måste kämpa för rätten till assistans och sedan ändå riskerar att stå utan hjälp eftersom finansieringen inte räcker? Det är ett svek mot barnen och deras familjer, säger Andreas Rung, förbundsordförande för RBU.

RBU kräver en rejäl höjning av schablonersättningen och en långsiktig indexering som följer löne- och kostnadsutvecklingen.

– Politikerna känner till situationen och har fått tydliga varningar om konsekvenserna. Ändå får familjer som redan är pressade till bristningsgränsen betala priset. Jag kan inte se det som annat än ett fullständigt bristande ansvarstagande och en brutal likgiltighet inför familjernas liv, säger Johan Klinthammar.

– Bakom budgetens siffror finns barn som behöver hjälp för att klara sin vardag och föräldrar som snart inte orkar mer. Att veta det och ändå fortsätta urholka assistansen är att med öppna ögon slå sönder deras trygghet. En övergångsbudget befriar ingen från det ansvaret.

IfA: Provocerar fram totalt haveri

Sophie Karlsson, Intressegruppen för assistansberättigade, kommenterar så här:

– Beskedet kommer inte som en överraskning. Vi hade inte väntat oss en högre höjning då det redan sedan tidigare aviserats att en övergångsbudget inte gör några särskilda politiska satsningar utan mer eller mindre kopierar tidigare budget.

– Även om det inte kommer som en överraskning så är läget katastrof för assistansen. Nu kommer ytterligare ett år då vi fortfarande kommer att befinna oss i något slags överlevnadstillstånd i hopp om att politiken ska ta sitt förnuft tillfånga och inse att man måste höja och indexera assistansersättningen.

– Beslutet kommer att få negativa konsekvenser. Fler assistansberättigade kommer att sägas upp från sina anordnare eller nekas välja vissa anordnare för att kostnaderna inte kan täckas. Fler kommer därför att hänvisas till kommunerna, som får en ökad kostnad för den personliga assistansen. Det innebär också att de assistanserna kommer att bli dyrare för samhället, eftersom kommunernas kostnader för att utföra assistans är högre. Skulle detta ske med hela assistansen så kommer kommunernas kostnader att stiga med 10 miljarder. Detta sker nu successivt och det kommer att ske med snabbare takt än tidigare då läget är kritiskt för många assistansberättigade och assistansanordnare.

– Nu lever många på eventuellt sparade reserver, men så har man gjort ett tag, och det betyder att man redan tärt på buffertarna och de räcker inte hur långt som helst. Alla har inte buffertar sparade heller, eftersom läget varit så snävt under många år nu. Och vi assistansberättigade vill inte vara hänvisade till kommunen som enda val.

– Det går inte att hålla löner nere, inte erbjuda utbildning eller inte genomföra arbetsmiljöåtgärder hur länge som helst. Rekrytering av personliga assistenter blir alltmer omöjligt inom assistansen. Till slut är måttet rågat.

– Regeringen provocerar fram ett totalt haveri kring ekonomin och genomförandet av assistansen genom sitt agerande. Under det kommande året kommer vissa verksamheter att ge upp och lägga ner, det har redan skett för vissa, assistansberättigade kommer att få ännu sämre assistans och bli mer begränsade i sin tillvaro och personliga assistenter kommer att få sämre arbetsvillkor, säger Sophie Karlsson.

Artikeln kompletteras.