Svenskar i rullstol vill sprida graffitikonsten över Europa

Hur gör man för att måla graffiti när man har rörelsenedsättning? Den frågan vill rörelsehindrade i Kosovo ha svar på av två svenska killar i rullstol. I april ska Stefan Pelc och Oscar Nilsson åka söderut för att dela med sig av sina färdigheter.

– Vi ska introducera de rörelshindrade ungdomarna i graffitins grunder. Vi ska lära ut teknik, hur man målar graffiti när man sitter i rullstol och inte kan röra sig helt fritt. Dessutom ska ungdomarna själva få måla graffiti och känna på denna uttrycksform, berättar Stefan.

Föräldrakraft bad duon att berätta om sina egna erfarenheter av graffiti.
– Vi har hållit på med graffiti länge. Jag började intressera mig för graffitin redan 1982 när jag besökte New York och såg målningar på tågen. Men det dröjde två år innan jag och min bror började måla tillsammans, säger Stefan Pelc.

Oscar började sin bana som graffitimålare på 90-talet redan innan han blev rullstolsburen och har målat intensivt sedan dess.

Stefan berättar att han inte kan hålla i sprayburkarna själv på grund av sin funktionsnedsättning men han kan skissa på papper och måla på duk och datorn.
– Skissandet blir då grunden till en målning som jag gör tillsammans med någon annan som kan hantera sprayburkarna och måla på väggar.
– Det blir ett kollektivt skapande som jag från början utvecklade tillsammans med min bror och som jag och Oscar gör tillsammans numera.

Hur finansierar ni resan till Kosovo?
– Vi försöker samla in de budgeterade pengarna via så kallad crowd funding som görs på webbplatsen crowdculture.se. Där kan intresserade vara med och stödja olika kulturprojekt och där har vi nu lagt upp vårt graffitiprojekt för insamling. Besökarna kan själva bestämma hur mycket de vill stödja vårt projekt med.
– Många bäckar små kan göra graffitiworkshoppen till verklighet för ungdomarna i Kosovo.

Vilka är era bästa tips när det gäller graffititeknik för personer i rullstol?
– Det beror på vilken funktionsnedsättning som personen har. Den som har hand- och armstyrka har egentligen ingen skillnad från den som inte är rullstolsburen förutom räckvidden när man sitter ner och målar. Att nå fram med rullstolen och kunna stå stadigt på marken utan att glida iväg är självklart en viktig förutsättning.

– Om man inte kan hantera burkarna själv och måste ha någon som drar upp sin skiss på väggen och gör färgläggning behövs en annan insikt. Man måste lära sig vad man kan göra med en sprayburk, dess fulla spektrum som målningsredskap.

– Det finns olika burkar med olika typ av färg och kvalitet, burkarna kan ha olika tryck och man kan använda olika typer av munstycken som sprider färgen på olika sätt. Det här måste man kunna sätt ord på och arbeta upp ett slags gemensamt språk tillsammans med den man ska måla med. Om jag till exempel vill att färgen ska tona eller rinna på ett visst sätt för att uppnå önskad effekt så måste vi båda ha ett gemensamt ord för det hela.

– Själva målandet behöver inte enbart göras med sprayburkar. Det går även att måla med exempelvis akrylfärger och penslar på duk, olika typer av pennor på papper eller annat underlag. Det går även att måla graffiti med digitala ritbrädor som man kopplar till datorn och ritprogram. Det är bara fantasin som sätter gränsen för vilken metod eller teknik man använder.

– Det gäller att hitta sin egen grej. En del gillar att måla graffiti med hjälp av utskurna mallar som man har gjort i förväg i kartong och som man sprayar på för att få fram sitt motiv. En del målar små klistermärken som man kan bomba stan med. Andra gör mönster, text och figurar med små mosaikplattor som man kan limma fast på en tråkig betongvägg. Plus tusen andra metoder!

Vad ser ni mest fram emot när det gäller festivalen?
– Vi ser fram emot att ungdomarna får göra några schyssta graffitimålningar tillsammans. Att ungdomarna får pröva på och hitta sin stil. Måla stort eller smått. Eller kanske arbeta med kamera och dokumentera den konstnärliga processen, säger Stefan Pelc.