Therese missar inga äventyr med familjen

Planering är A och O när Therese ger sig ut på resor med mamma Ammi och övriga i familjen. Ofta bokar man hotell nästan ett år i förväg, för att hinna kontrollera att tillgängligheten är så bra som möjligt.

Ur Tema Resor i Föräldrakraft nr 1, 2013.

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

Djungeläventyr, shopping, gigantiska mässor och världskonferenser. Allt är faktiskt möjligt – om man planerar i god tid och dubbelkollar ALLT. Bara språkresor har varit en besvikelse för Therese.

Djungeläventyr, shopping, gigantiska mässor och världskonferenser. Allt är faktiskt möjligt – om man planerar i god tid och dubbelkollar ALLT. Bara språkresor har varit en besvikelse för Therese.

Under Therese Sundqvist Anderssons 19-åriga liv har det blivit många turer runt jordklotet, om man summerar all flygande, trots att hon föddes med ryggmärgsbråck.

Livet har präglats av svåra operationer och tuffa följdsjukdomar. Men nästan lika mycket av resande, simning och sitski.

Familjen, med mamma Ammi och pappa Stefan i spetsen, har planerat och prioriterat på ett sätt som har fört dem till många kända och okända platser, helst med lite äventyrsprägel.

– Men även om vi skulle åka charter blir det äventyrligt eftersom vi, som en familj med rullstol, måste ha koll på att allt är tillgängligt, säger Ammi.

Det började med en ”testresa” till London när Therese var fem år. Ett äventyr även det, med tanke på att man då inte hade så bra koll på hur flygresan skulle fungera.

– Vi hade tur som mötte en granne till mina föräldrar på Arlanda som arbetade där och visste exakt hur vi skulle göra. Och på den vägen är det.

I London väntade trånga, icke anpassade, tunnelbanegångar. Men Therese var så liten att hon kunde bäras.

Bekvämare var de rymliga svarta taxibilarna.

– Tänk att vi kunde få plats med rullstol, barnvagn, fyra vuxna och tre barn i en enda Londontaxi!

Några år senare var familjen redo för större äventyr. Man ville åka långt bort, till värmen, men helst undvika Thailand ”eftersom alla andra åkte dit”. Och så ville man ha en UTMANING. Det blev Malaysia och Borneo.

– En fantastisk upplevelse, som alla barnen fortfarande minns, säger Ammi och berättar målande om flodfärder, besök hos huvudjägare, orangutanger, varaner och andra djungel-måsten.

Therese, denna gång i tioårsåldern, fick all tänkbar service av de vuxna i resesällskapet. Det behövdes. Hotellet låg på en liten ö i form av ett berg. Rangliga trätrappor var enda entrén.

– Men när vi väl kommit upp till hoteller var människorna så hjälpsamma och vänliga att man till och med spikade ihop en ny rullstolsramp så att Therese skulle kunna ta sig till poolen utan hjälp.

Men det blev mycket motion för de vuxna, trätrapporna till hotellet motsvarande sådär sex våningar i ett höghus. Och för att komma iväg på flodfärder och andra utflykter var det bara att ta i och bära Therese upp och ner varje dag.

Kanske måste man gilla utmaningar om man ska leva familjen Anderssons aktiva liv. Problem är utmaningar. Det lilla huset på Utsiktsvägen i Fullersta söder om Stockholm har förvandlats till en rymlig och fullt tillgänglighet villa med egna krafter. Pappa Stefan driver dataföretag men älskar att snickra, så efter kvällsmat åker overallen ofta på.

Ammi har personligen hållit i varenda gipsskiva i huset. Farfar tillsammans med Stefan har snickrat den eleganta, specialanpassade hallinredningen. 

Gillar man utmaningar så vad passar bättre än en flygresa till andra sidan klotet?

– Visst är det besvärligt med långa flighter och trånga flygtoaletter, men vi tar gärna det besväret för att få uppleva. Man kan inte räkna med att bli omhändertagen utan måste alltid dubbelkolla allt, hela vägen. Även om hotellet säger att det går jättebra att komma med rullstol så går det ofta inte helt och hållet. Vi tar alltid reda på exakt hur bred dörren till toalett och dusch är. En natt kan man leva med att hotellet inte är anpassat, men inte två veckor!

Planeringen börjar normalt ett år före avresa. Familjen granskar foton från hotellet, räknar trappsteg. Ändå måste man vara beredd på överraskningar.

– Vi hade kollat allt inför vinterns nya resa till Borneo, hotellet bokades i mars, men tre veckor före avfärd upptäckte vi plötsligt att det finns nivåskillnader på poolområdet.

Att hotell ”glömmer” att pool eller rum ska vara anpassade är inte ovanligt. Och trots alla kontroller har familjen ännu inte hittat det 100 procent tillgängliga hotellet.

– Nej, det är alltid något… Vill man resa får man vara beredd men vi tycker att det är värt besväret, säger Ammi.

– Bara det inte är massor av trappor så kan någon nivåskillnad vara okej, tycker Therese.

Ja, om man (som Therese, år 2008) inte vill missa kambodjanska Angkor Wat och inspelningsscenerna från Tomb Raider med Lara Croft får man ge avkall på tillgänglighetsprinciperna…

Det bästa med resorna är att komma till varma platser och härliga pooler, tycker Therese.

Det passar bra även för hennes mamma, som har fibromyalgi som lindras i värmen.

Men alla familjemedlemmar utom Ammi är samtidigt hängivna slalomskidåkare som längtar efter snö och kyla. Therese är framstående inte bara på simning utan även sitski.

När det inte blir sitski på Flottsbrobacken i Huddinge går resan till Åre och favorithotellet Continental Inn – kanske det hotell som är bäst anpassat av alla som familjen har bott på.

Drömmen för Therese är att tävla i ett framtida Paralympics.

– Jag hoppas få åka till Paralympics och tävla i simning om fyra år och sitski om sex år.

Med ett SM-guld i simning (2008) i bagaget är drömmen inte alls orealistisk, bara det inte blir för många operationer eller för mycket smärta.

– Operationerna är problemet. Det blir alltid en lång startsträcka att komma igen.

När vi träffas har Therese nyligen genomgått en akut operation men har återhämtat sig bra under några veckor. Ändå undrar vi hur man vågar planera resor när hälsotillståndet kan vara så bräckligt.

– Vi reser först och opererar sen, skrattar Therese.

En operation stoppade dock en efterlängtad resa till den gigantiska hjälpmedelsmässan RehaCare i Düsseldorf. Ett nytt, framgångsrikt försök gjordes hösten 2012, precis före en gallstensoperation. Therese ville fram­förallt kolla in utbudet av sitski.

– Men jag minns inte så mycket från mässan, jag var så pumpad av värktabletter. Men jag såg ett specialhjul som man kan fästa på fotplattan till rullstolen.

– Jag ska åka dit igen men då hoppas jag att jag mår bättre och kan ta in allt som visas på mässan. Jag vill se allt som erbjuds från hela världen.

Shopping är en favoritsysselsättning som med fördel kombineras med en resa långt bort.

– Jag vill inte bara sola utan ”göra saker”. Då är det bra om det finns affärer i närheten.

Även om vintens resa går till djungeln är Therese nöjd – man börjar med en vecka i Singapore, ett shoppingparadis.

Shopping i Bangkok var ”helt okej”, liksom i Dubai (med tusentals affärer, isbana och tivoli i ett affärscentrum).

Nöjesparker är ett av målen för resorna. Berg- och dalbanor är familjen tokigt förtjust i. Och då kan det vara en fördel att ha rullstol, tycker Therese.

– Jag får nästan alltid gå före i kön och hela familjen får följa med, säger Therese nöjt.

En gång hamnade familjen på nöjesfältet Six Flags utanför Amsterdam som med sina 11 häftiga berg- och dalbanor är paradiset för familjen.

– Om man ska hinna med alla banorna på en dag måste man ha rullstol, säger Ammi. Vi kunde åka alla elva banorna – två gånger!


Bakom varje resa ligger lång planering, men belöningen är att lära känna nya miljöer och  möta intressanta människor.

På Disney World i Florida i USA fick man däremot snällt köa tillsammans med alla andra – nöjesparken var nämligen fullt anpassad.

Hur får man tid att resa så här mycket? Och hur får man råd?

– Det är inte alla som har möjlighet att resa så här, men om man försöker lägga undan pengar och planerar långt i förväg kommer man en bit på vägen. Det viktiga är att man ändå förstår att det är möjligt även om familjen har en tjej i rullstol, säger Ammi.

Hon hoppas inspirera andra att våga planera resor. Man får vara beredd på ”stötar”, men med bra framförhållning funkar det trots allt, bara man inte drar sig för att kolla igen och igen. (Och kanske undviker trånga marknader och långa vandringar i djungelterräng.)


Djungelutflykter, flodfärder eller slalombacke – Therese är inte främmande för något.
 

Blir inte skolarbetet lidande av långresorna?

– Nej, inte av resorna, säger Therese, men av operationerna.

Vinterns resa inkräktar lite på skolterminen, men Therese fick klartecken av sin rektor.

Den egna familjen är favoritsällskapet på resorna, tycker Therese, men hon har också rest på egen hand med assistent. En sådan resa till Barcelona fick hon i 18-årspresent. Det blev möjligt tack vare att man upptäckt att det fanns en sparad pott hos assistansföretaget.

Therese har assistenter genom Team Frösunda, både hemma och på skolan. Men på familjens resor är det föräldrarna och systern som är assistenter. Att ha med andra assistenter skulle bli så mycket dyrare.

Therese är storstadsmänniska, så resan får gärna gå till huvudstäder. Till exempel Dublin, dit hon åkte för att delta i en internationell konferens om ryggmärgsbråck.

– Det bästa var att få träffa andra ungdomar med ryggmärgsbråck från olika länder och dela erfarenheter.

Den typen en av resor brinner även mamma Ammi för. Hennes dröm är att kunna arrangera resor för rörelsehindrade, till exempel ett ”camp” för unga med ryggmärgsbråck.



 

Språkresor för rörelsehindrade, tillsammans med andra ungdomar, saknas också. Till Therese stora besvik­else.

– Jag ville så gärna åka på språkresa men insåg till slut att det inte skulle fungera, säger hon.

Nu drömmer hon om att själv kunna jobba som ledare på språkresor.

– Jag skulle vilja visa andra unga med rörelsehinder att det är möjligt att resa så här, och att man gärna får be om hjälp.
Vem vet, kanske mor och dotter kan förverkliga drömmen en dag och förvandla det stora intresset för resor till en levebröd? l

 

Publicerad:
2013-01-10

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
resor


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark