Tusentals speciallärare saknas. Nu vill regeringen göra om utbildningen

Regeringen tillsätter en utredning som redan nästa sommar ska föreslå en ny speciallärarutbildning.

– Vi behöver tusentals speciallärare, säger Lotta Edholm (L), gymnasie-, högskole-, och forskningsminister.

Inte minst behövs detta inom anpassade skolan, där bristen är allra störst.

LÄS ÄVEN:
Elever i behov av stöd tas ur klassen – så vill regeringen göra om skolan (12 sept 2025)
Lärarkris i anpassade skolor: Behörighet rasar till 13% (januari 2025)

”Otroligt dåligt för elever i anpassade skolan”

Videointervju med Lotta Edholm i samband med att utredningsdirektiven presenterades 27 oktober 2025:

Ny utbildning med mer praktisk – mindre teori

Utredaren Eva Durhan ska fram till 16 juni 2026 undersöka hur dagens utbildningar till speciallärare och specialpedagog kan ersättas av en ny, mer flexibel, utbildning.

Den nya utbildning ska göra det möjligt att förbättra stödet till elever som behöver det, och att sätta in stödet tidigare.

– Innehållet i den nya utbildningen måste bättre förbereda för ett arbete i klassrummet. Till exempel behöver de delar som har ett alltför teoretiskt och abstrakt innehåll tas bort, säger Lotta Edholm.

80 procent fler behöver påbörja speciallärarutbildning

Under åren 2024–2038 beräknas examinationen av speciallärare uppgå till nästan 5 600 personer. Samtidigt är prognosen att det behövs 7 600 speciallärare i grundskolan och gymnasieskolan under samma period.

Enligt Lärarprognos 2024 från Skolverket behöver antalet som påbörjar en speciallärarutbildning öka med mer än 80 procent under perioden 2024–2038 för att täcka behovet av speciallärare.

Regeringen bedömer att behovet av specialpedagogisk kompetens kan bli ännu större än vad nuvarande prognoser visar. För att fler elever ska nå utbildningsmålen behöver insatser kunna sättas in tidigt, både i form av kortvariga stödåtgärder och mer varaktigt särskilt stöd, heter det i utredningens direktiv.

Tidiga stödinsatser, särskilt i förskoleklass och lågstadiet och i synnerhet inom läs- och skrivinlärning samt matematikutveckling, är viktiga för elevernas framtida lärande, betonar regeringen.

Funktionsrätt efterlyser ökad kompetens

Funktionsrätt Sverige välkomnar att regeringen betonar betydelsen av tidiga insatser i skolan.

– Men vi saknar ett tydligare fokus på hur den specialpedagogiska kompetensen ska stärkas i skolans helhet, och förslag som säkerställer att undervisningen i klassrummet fungerar för alla barn och ungdomar i skolan. I flera aktuella skolförslag har regeringen låtit utreda modeller där särskilt stöd i huvudsak ges utanför den ordinarie undervisningen – något som rimmar illa med en inkluderande utbildning för alla, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Specialpedagoger har varit avgörande för att utveckla skolornas lärmiljöer och förebygga utanförskap, anser Funktionsrätt Sverige.

– Denna kompetens inte får gå förlorad när utbildningarna görs om. Det får inte bli ett antingen-eller mellan speciallärare och specialpedagoger. För en verkligt inkluderande skola behövs både det individnära stödet och det systematiska arbetet med att utveckla tillgängliga lärmiljöer, säger Nicklas Mårtensson.

LÄS ÄVEN:
Försenades 5 år – nu har även anpassad grundskola stödgaranti

Lärarkrisen är störst i anpassade skolan

Bristen på speciallärare är mest skriande inom anpassade grundskolan och anpassade gymnasiet.

Inom anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan är endast 14 respektive 16 procent av lärarna behöriga.

– I anpassade skolan är situationen mycket sämre. De flesta som utbildar i anpassade grundskolan och anpassade gymnasiet är visserligen utbildade lärare, men de saknar speciallärarutbildningen som egentligen krävs för att undervisa i anpassade skolan. Det är naturligtvis otroligt dåligt för eleverna, säger Lotta Edholm.

Antalet elever i anpassad skola ökar – oklart varför

Varför ökar antalet elever i anpassad skola?

– Skolverket har inte gjort någon analys av ökningen i anpassad gymnasieskola, säger undervisningsrådet Jonas Monsén till HejaOlika.

– Med tanke på att de flesta elever från anpassad grundskola sannolikt går vidare till anpassad gymnasieskola, kan man dock förvänta sig en eftersläpning i ökningen av andelen elever i anpassad gymnasieskola. Det är rimligt att anta att ökningen i anpassad gymnasieskola följer den i anpassad grundskola, men med några års fördröjning, säger Monsén.

Mötesplats anpassade skolformer

För mer information om vad som händer i anpassade skolan kan man se inspelningarna från konferensen ”Mötesplats anpassade skolformer” på SPSM:s webbplats. Konferensen ägde rum i juni 2025.

FUB kräver åtgärder från regeringen

Riksförbundet FUB uppmanar på nytt regeringen att lösa behörighetskrisen i anpassad skola.

– Fler elever och få behöriga lärare skapar en ohållbar situation. Det påverkar elevernas möjlighet att få rätt stöd, lära sig och utvecklas i sitt lärande. Det är dessutom barn med ett större behov av pedagogiskt stöd, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

85 procent av lärarna på anpassade skolor är obehöriga, enligt Skolverkets statistik från 2024. Det kan jämföras med lärarbehörigheten i grundskolan; 73 procent, och gymnasieskolan; 85 procent. Samtidigt har antalet elever i den anpassade skolan ökat kontinuerligt i många år.