Tvillingar får ersättning för felplacering i särskola
Det var fel att placera tvillingarna Rasmus och Robin Sjöholm i särskola, det har domstolarna slagit fast för två år sedan. Nu är det också klart att de får ersättning av Vellinge och Trelleborgs kommuner.
En rättegång om skadestånd skulle ha inletts i Ystad på tisdagen, men den behövde inte hållas.
I sista stund, i fredags, kom familjen och kommunerna fram till en förlikning – pojkarna får sin ersättning, berättar tidningen Sydsvenskan. Vilka summor det handlar om har dock inte offentliggjorts.
Det var år 2000, när de idag 26-åriga männen skulle börja i fjärde klass i den dåvarande hemkommunen Vellinge, som kommunen beslutade att de skulle skrivas in i särskolan. När de flyttade med familjen till Trelleborg året därpå fortsatte de i särskola, och det var först 2005 som en utredning visade att ingen av dem hade någon utvecklingsstörning och att det inte fanns underlag för att placera dem i särskola.
Att de hade svårt att hänga med i skolan hade sin förklaring i den dyslexi som båda har, och Robin har dessutom ett synfel som gör det svårare att läsa. Men när de flyttades till Trelleborg gjordes ingen ny utredning, och det var först när Robin flera år senare ville söka en gymnasieutbildning som en psykolog tog initiativ till en ny utredning av tvillingarnas påstådda utvecklingsstörning. Den visade att de båda var normalbegåvade.
Rasmus Sjöholm arbetar i dag som bagare, medan Robin läser matte C med målsättningen att plugga vidare till geolog.
Deras mor, Christina Sjöholm, har drivit frågan om felplaceringen i tio år, rättsligt sedan sju år tillbaka. För tre år sedan slog tingsrätten fast att Vellinge kommun hade gjort fel och att pojkarna hade rätt till skadestånd. Kommunen överklagade, men fick avslag av hovrätten ett år senare. Domen fastställdes av hovrätten, och när Högsta domstolen i juni 2012 inte beviljade prövning så var frågan rättsligt avgjord.
”Skönt att kunna öppna dörrar för andra i samma situation”, säger Rasmus Sjöholm till Sydsvenskan och hans mor understryker att även om pengarna är plåster på såren så handlar det främst om att hennes söner har ett erkännande, att de har fått upprättelse.
