Unga med funktionsnedsättning lyckas ofta med studier på folkhögskola

Att studera på folkhögskola är ett bra val för många unga med funktionsnedsättning.

Var tredje får behörighet

Ny statistik från SCB visar att åtta av tio studerar minst två terminer i följd. Var tredje får grundläggande behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan.

– Glädjande nog är det många med funktionsnedsättning som studerar hos oss och klarar grundläggande behörighet. Gemensamt för de flesta är dock att de behöver längre studietid, säger Eric Sandström, verksamhetschef och biträdande rektor på Valjevikens folkhögskola.

Han menar att statistiken är kantig.
– Det är ju inte så att alla funktionsnedsättningar ger samma typ av begränsningar och jag tycker riktigt illa om när man generaliserar.

LÄS ÄVEN: Folkhögskola – bästa vägen för vidare studier?

Behöver längre studietid och stressfri miljö

Gemensamt för de flesta elever med funktionsnedsättning är dock att de behöver längre studietid.

– Många neurologiska diagnoser, bland annat förvärvade hjärnskador, sätter inte bara ned den fysiska förmågan utan också den kognitiva förmågan. Hjärntrötthet är ett vanligt problem som kräver individuell anpassning i studierna ifråga omfattning, vila och återhämtning, och en blandning av teoretiska och praktiska moment.

Valjeviken, och flera andra folkhögskolor, har även många med lindrig intellektuell funktionsnedsättning eller studerande som ligger i gränslandet mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola.

– Dessa elever klarar behörighetsämnen om de bara får tid på sig och anpassningar i schemat och pedagogik. Men då pratar vi om en studietid på 3-5 år, säger Eric Sandström.

– Både för personer med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och för personer med hjärnskador krävs en lugn, stressfri miljö med en tydlig struktur både i boende och i det didaktiska rummet, den lärande miljön, vilket kan innebära längre studietid.

LÄS ÄVEN: Folkhögskolor har utbildningarna som förbereder för vuxenliv och karriär

Ett misslyckande att många inte får behörighet?

Hur ska man då se på att var tredje uppnår behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan – är det inte ett misslyckande att det inte är fler?

– Jag tycker det är fantastiskt att så många klarar behörighet, med tanke på att många har IF, intellektuell funktionsnedsättning, med en bakgrund i särskola, eller har fått förvärvade skador som påverkat kognitivt, säger Eric Sandström.

Att få behörighet ofta inte viktigast

För många elever är det viktigaste inte att uppnå behörighet för högre studier.

– Det som driver många hos oss är längtan efter att få verktyg till ett självständigt liv, att få ett sammanhang att bygga på innan man flyttar hem till egen lägenhet eller gruppboende. Därför jobbar vi mycket med dessa frågor där även hälsa är en viktig del, säger Eric Sandström.

Hotad utbildning

Folkhögskolor som vänder sig till unga med funktionsnedsättningar har stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop.

– Vi är tacksamma för det stöd till stödpersoner i skola och boende som vi får från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Men pengarna räcker inte. Varje år måste vi hitta annan finansiering till de miljoner som saknas.

– Vi är några folkhögskolor som har många studerande med funktionsnedsättningar och tillsammans har vi lyft frågan till högsta nivå för att få ett svar på vem som ska ta ansvar för ersättningen till assistans i skola och fritid för dessa deltagares studiegång när medlen från SPSM inte räcker till. Och här har inte myndigheterna eller ansvariga politiker inte något svar. Risken är stor att de med störst stödbehov blir drabbade, säger Eri Sandström.

6000–7000 börjar på allmän kurs årligen

Varje år börjar 6 000 till 7 000 personer studera på folkhögskolans allmänna kurs på gymnasial nivå varje år.