Hårdare skolregler föreslås – med viktig brasklapp

Regeringen vill ha hårdare regler i skolan. Och det är precis vad utredningen om trygghet och studiero föreslog den 29 januari 2025. Reglerna blir tuffare, rektorer och lärare får ökad makt. Föräldrars inflytande begränsas.

Remisstiden har nu gått ut. Flera remissinstanser är mycket kritiska.

Även utredaren Happy Hilmarsdottir Arenvall har en viktig reservation mot de egna förslagen.

Remisstiden gick ut 14 maj 2025. Här finns remissvaren samlade.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Utredaren varnar själv för ökad risk för diskriminering

Utredningen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8) har inte granskat dagens problem med bristande stöd för elever med funktionsnedsättningar, eftersom det inte ingått i direktiven från regeringen.

Utredaren har dock smugit in en kort men viktig brasklapp i konsekvensbeskrivningen. Där varnar Happy Hilmarsdottir Arenvall för risken att elever med funktionsnedsättning kan utsättas för diskriminering, till följd av de nya regler som föreslås:

”Det finns en risk att elever med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet eller koncentrationssvårigheter oftare än sina klasskamrater kommer att utvisas. I detta sammanhang vill utredningen uppmärksamma att om en utvisning föranleds av beteenden som är en del av elevens funktionsnedsättning kan detta betraktas som diskriminering. Detsamma kan också gälla för utvisningar som kan härledas till att skolan inte vidtagit skäliga åtgärder för att göra lärmiljön tillgänglig för en elev med funktionsnedsättning.”

Bakgrunden: Hot och våld ska stoppas

– Vi har idag en oacceptabel situation vad gäller hot och våld på våra skolor, som aldrig hade accepterats på någon annan arbetsplats. Det är uppenbart att mer behöver göras och den här utredningen är en viktig pusselbit, säger skolminister Lotta Edholm.

HejaOlika intervjuar utredaren Happy Hilmarsdottir Arenvall:

 

… och skolminister Lotta Edholm:

Förslagen i korthet

Utredningen föreslår bland annat att:

• Rektorns och lärarens ansvar för trygghet och studiero förtydligas.
• Fler tillfälliga omplaceringar, och längre och fler avstängningar.
• Alla skolor ska ha skolregler, en plan för konsekvenser och ett förväntansdokument.
• Skollagen förtydligas så att det framgår att utbildningen bestäms och leds av läraren.
• Vårdnadshavares inflytande ska minskas.
• Elever som begår brott ska nekas tillträde till skolan.
• Nolltolerans mot trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan säkerställas genom statliga åtgärder.
• Giltig och ogilitg frånvaro ska registreras i ett nationellt register.

Läs mer

Utredningen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, SOU 2025:8, finns på regeringens webbplats.

Vad tycker remissinstanserna?

Autism Sverige

Flera av utredningens förslag riskerar få negativa konsekvenser för elever med autism, skriver Autism Sverige i sitt remissvar. Förbundet kritiserar det ökade fokuset på disciplinära åtgärder och efterlyser bredare satsningar för ökad tillgänglighet i skolan.

– Det kommer många utredningar på skolområdet just nu, men ingen av dem träffar riktigt de problem vi ser för vår målgrupp. Vi vill att man utreder orsakerna bakom att skolsituationen för elever med autism, och andra funktionsnedsättningar, verkar utvecklas på ett negativt sätt och vi vill att man tar ett bredare grepp för att öka tillgängligheten i skolan, säger Johanna Carnvik Schöier, intressepolitisk utredare på Autism Sverige.

Förbundet betonar att det som av omgivningen ibland kan uppfattas som ordningsstörande beteenden ofta är en följd av bristande tillgänglighet i skolmiljön och att de långsiktiga lösningarna måste vara ökad förståelse och anpassning. Ett fokus på disciplinära åtgärder snarare än tillgänglighet riskerar att leda till ökad diskriminering av elever funktionsnedsättningar som autism, och en nedprioritering av det viktiga förebyggande arbetet med att tillgängliggöra skolmiljön för alla elever.

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige tillstyrker förslagen om att upprätta ett nationellt frånvaroregister, avstyrker flera andra förslag. Funktionrät menar att förslagen riskerar att ytterligare försämra skolsituationen för barn och elever med funktionsnedsättning. Förslagen kan bidra till fler segregerande lösningar, försämrad rättssäkerhet, och ökad diskriminering i synnerhet av barn och elever med funktionsnedsättning – något som utredaren själv konstaterar i sin konsekvensanalys.

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet skriver att ”vissa av utredningens förslag om ingripande åtgärder riskerar att slå väldigt hårt mot elever med funktionsnedsättning om det inte parallellt finns ett målinriktat förebyggande arbete i skolan som säkerställer att det finns tillgängliga lärmiljöer, kunskap om diskriminering, och att eleverna får sin grundläggande rätt till särskilt stöd tillgodosett.

I både MFD:s egen uppföljning och exempelvis Skolinspektionens arbete, framkommer tydligt att många skolor inte har tillräcklig kompetens inom dessa områden, och inte kan erbjuda elever med funktionsnedsättning en fungerande och tillgänglig lärmiljö. MFD anser därför att regeringen bör överväga ett kompetenslyft för lärare, rektorer och annan skolpersonal i dessa frågor.”

LÄS ÄVEN:
Oro för hårdare tag mot elever med autism och ADHD