Vad är korttids enligt LSS?

Korttidsvistelse och korttidstillsyn är två olika LSS-insatser för barn.
De är viktiga för att skapa delaktighet, självständighet och personlig utveckling.

LÄS ÄVEN:
LSS-skolan om insatser för barn (uppdaterad 2025)
Korttids – en viktig pusselbit (kortguide med frågor och svar)
Insatser för barn fortsätter att minska (Socialstyrelsens lägesrapport, april 2025)

Vilka problem finns med korttids?

Riksförbundet FUB har rapporterat att medlemmar har svårt att få korttidsvistelse när familjen önskar och att antalet timmar med insatsen minskar, trots oförändrade behov.

LSS-insatsen korttidstillsyn har minskat med 11,5 procent mellan 2010 och 2021. Insatsen korttidsvistelse minskade med 12 procent mellan 2010 och 2021.

Ett alternativ är avlösarservice i hemmet, som har ökat med 20 procent mellan 2010 och 2021. Ökningen har dock skett från en mycket låg nivå (3 400 personer år 2010).

FUB tycker att det är anmärkningsvärt stora skillnader vad gäller beviljade insatser för flickor och pojkar, i alla ålderskategorier. FUB har efterlyst en aktuell analys om vad som är orsaken till detta.

 

Hur många har korttids?

 

 

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Så här beskrivs insatsen i Socialstyrelsens skrift Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser. Ladda ned som pdf.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (enligt 9 § 6 LSS) innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt, under en kortare eller längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en familj eller deltar i en lägerverksamhet. Omvårdnad ingår.

Korttidsvistelse finns både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Det kan vara ett alternativ till avlösarservice. Valet mellan avlösarservice och korttidsvistelse avgörs av den enskildes och anhörigas önskemål.

Det är inte reglerat hur ofta eller hur långa perioder barn och unga kan vistas på korttidshem eller i stödfamilj. En individuell bedömning behöver göras beroende på familjens och barnets behov och situation samt vilka alternativ som finns.

Syftet med korttidsvistelse är dels att personen med funktionsnedsättning ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i omvårdnadsarbetet. Det räcker med ett av syftena för att beviljas.

Insatsen kan också ses som ett led i att bryta beroende mellan barn och föräldrar. I HFD 2013 ref. 70 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en artonåring som bodde hemma hos sina föräldrar och hade assistansersättning hade rätt till korttidsvistelse. Domstolen uttalade att artonåringen befann sig i ett skede i livet då hon ska frigöra sig från föräldrarna. För en ung person i hennes situation kan därför behovet av personlig utveckling utgöra skäl för korttidsvistelse.

Olika former av korttidsvistelse

Korttidsvistelse kan ges i olika former, till exempel korttidshem, sommarläger eller kortkurs. Det är dock inte varje vistelse utanför hemmet som kan utgöra korttidsvistelse enligt LSS. Det ska vara en insats av kvalificerat slag för vars planering, innehåll och genomförande kommunen har det övergripande ansvaret.

Korttidsvistelse kan också ges i en familj, så kallad stödfamilj. Det kan finnas flera skäl att välja stödfamilj, exempelvis att det är lämpligare geografisk, att barnet är infektionskänsligt eller att det passar barnets och familjens behov bättre.

Hälso- och sjukvård under korttidsvistelsen

Korttidshem är inte en boendeform där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar. När det gäller hälso- och sjukvård under korttidsvistelsen betonas i förarbetena att vissa personer, framför allt vissa barn och ungdomar, har behov av medicinska omvårdnadsinsatser i samband med korttidsvistelse. I förekommande fall måste verksamhetens huvudman samverka med sjukvårdshuvudmannen om medicinsk vård.

 

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Beskrivningen baseras på Socialstyrelsens skrift Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning. Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser.

Korttidstillsyn (enligt 9 § 7 LSS) är en form av tillsyn utanför det egna hemmet för skolungdom över 12 år med funktionsnedsättning. Insatsen ges före och efter skoldagens slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov.

Ibland kan ungdomar med omfattande funktionsnedsättning inte klara sig själva före eller efter skoldagen eller under skollov. Avsikten med korttidstillsyn är då att ge eleven trygghet och en meningsfull fritidssysselsättning. Korttidstillsyn kan sägas vara en förlängning på den fritidsverksamhet som kommunerna erbjuder alla skolbarn till och med vårterminen det år eleven fyller 13 år.

I insatsen ingår omvårdnad.

Kan ha rätt till korttidstillsyn även om eleven har personlig assistans

I HFD 2015 ref. 35 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en kommun inte hade rätt att avslå en ansökan om korttidstillsyn med hänvisning till att sökandens behov kunde tillgodoses genom utökad personlig assistans.

Utformning av korttidstillsyn

Behovet av tillsyn och verksamhet kan vara mycket varierande. Därför behöver korttidstillsynen kunna utformas flexibelt med individuella lösningar. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd vara bäst. Ibland kan det behövas särskilda grupper för att unga med funktionsnedsättning ska kunna träffa andra i en likartad situation.

Inget krav på att föräldrar måste förvärvsarbeta

Det ställs inga krav i lagstiftningen på att föräldrarna ska förvärvsarbeta för att barnet ska få korttidstillsyn. Kammarrätten i Göteborg har prövat frågan i flera olika domar. Avgörande är om behovet hos barnet faktiskt tillgodoses på annat sätt. Behovet kan vara att barnet behöver stimulans efter skoldagen eller under skollov, struktur i tillvaron och social samvaro, eller frigörelse från förälder. Även Kammarrätten i Stockholm har i en dom beviljat korttidstillsyn trots att en förälder inte förvärvsarbetade.

 

Avlösarservice i hemmet

Avlösarservice i hemmet (enligt 9 § 5 LSS) innebär att en person tillfälligt övertar omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Omvårdnad ingår.

Ur Socialstyrelsens skrift:

I förarbetena anges att avlösning bör kunna ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger.

Insatsen gör det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver ofta hjälp med avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt barnets syskon eller för att kunna resa bort. I förarbetet nämns också som exempel att föräldrar ska kunna delta i utbildning och medverka i behandling utan att barnet följer med.

Insatsen korttidsvistelse kan vara ett alternativ till avlösarservice, men vissa barn mår bäst i sin invanda miljö och då kan avlösarservice vara en bättre lösning.

 

Vad innebär omvårdnad i LSS-insatser?

Ur Socialstyrelsens skrift: I omvårdnaden som ges vid LSS-insatser bör ligga en skyldighet att ge stöd och hjälp till barn och unga med de dagliga behov som de inte klarar själva. Det är de individuella behoven som ska tillgodoses genom omvårdnaden som ges vid LSS-insatser. Vad som ingår i omvårdnaden ser därför olika ut beroende på ålder och mognad och vilken typ av insats som ges. I SOSFS 2012:6 definieras omvårdnad som individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen som behövs för att tillgodose ett barns eller en ungdoms fysiska, psykiska och sociala behov. 

 

Översikt: Antal LSS-insatser fördelat på ålder 2024

 

 

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.