Socialstyrelsen: LSS-insatser för barn fortsätter att backa

Trenden med minskade insatser inom LSS har avstannat, rapporterar Socialstyrelsen idag.

Det beror på att daglig verksamhet har ökat. Socialt inriktade insatser som ledsagning och kontaktperson fortsätter att minska.

Och för barn i åldern 0–6 år är utvecklingen fortsatt negativ med minskade insatser.

LÄS OM TIDIGARE LÄGESRAPPORTER:
Jätteras för stödet till personer med funktionsnedsättning (mars 2024)
Avslag efter avslag – kommuner fortsätter inskränka LSS (april 2023)

”Utvecklingen är bekymmersam”

– Utvecklingen är bekymmersam. Syftet med stödet är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och då är den sociala biten oerhört viktig, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och myndighetsövergripande samordnare i funktionshinderfrågor i ett pressmeddelande.

Ladda ned Socialstyrelsens lägesrapport 2025: Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.

Karin Flyckts sammanfattning

Så här sammanfattar Karin Flyckt lägesrapporten i ett inlägg på Linkedin:

• Den fleråriga minskningen av beslut om LSS-insatser har avstannat. Men flera faktorer indikerar fortfarande en bekymmersam utveckling som kan inverka negativt på enskildas hälsa och livskvalitet.
• Insatser enligt LSS fortsätter att minska i de yngre åldersgrupperna.
• Insatser som syftar till social delaktighet och att bryta isolering fortsätter att minska, till exempel kontaktperson och ledsagarservice.
• Daglig verksamhet står för i princip hela ökningen inom LSS. Vi kan inte utesluta att en viss del av ökningen förklaras av indragningar inom andra sektorer. Det kan både handla ett ökat inflöde till daglig verksamhet och ett mindre utflöde, det vill säga övergång till arbete eller studier.
• Begränsningar i lokala riktlinjer försvårar fortfarande individperspektivet i handläggning.
• Personalens kompetens varierar. Majoriteten av personal i LSS-boenden och dagliga verksamheter har någon av de rekommenderande utbildningarna. Men det finns också enheter där ingen tillsvidareanställd har rekommenderad grundutbildning på gymnasienivå.
• Brister i krisberedskapen förstärker utsattheten hos personer med funktionsnedsättning. Ett exempel är minskningen av evakueringsplaner, omkring 30-40 procent av kommunerna har sådana planer för sina boenden för personer med funktionsnedsättning.
• Riskfaktorerna för att personer med funktionsnedsättning (bland annat IF och autism) ska dras in i gängkriminalitet är flera, men det saknas fortfarande kunskap om hur vanligt detta är.
• Fortsatt svår ekonomisk situation för personer med insatser enligt LSS och SoL – till exempel har 13 procent av personer med insatser enligt SoL långvarigt ekonomiskt bistånd.
• Antalet personer med kommunalt beslutad personlig assistans fortsätter att minska. Det genomsnittliga antalet timmar person fortsätter däremot att öka. År 2023 låg medelvärdet på 266 timmar per månad.
• En högre andel inom LSS behandlas med läkemedel mot obesitas, jämfört med övriga befolkningen. Överdödligheten till följd av obesitas är också högre bland personer med insatser enligt LSS.
• Överdödlighet bland personer med insatser enligt LSS som drabbas av akut hjärtinfarkt.
• Utmaningar i stöd vid psykisk ohälsa hos personer med funktionsnedsättning, till exempel uppger 30 procent av psykiatriska verksamheter att de kan ge stöd till personer som är anpassat för döva eller blinda.

HejaOlika återkommer med en genomgång och analys av lägesrapporten.

Ledsagning fortsätter minska trots starka protester

Lägesrapporten visar att nedgången för ledsagning fortsätter, vilket drabbar inte minst personer med synskada i personkrets 3.

Socialstyrelsens statistik visar att det var ytterligare 44 personer ur personkrets 3 har mist sin ledsagarservice på ett år. Bland dem finns exempelvis paralympikern Nicolina Pernheim.

Protesterna mot minskad ledsagning har varit mycket starka. Trots ett tillkännagivande från riksdagens majoritet i juni 2024 har regeringen ännu inte agerat, utan uppger att ”frågan bereds”.

Digitala hinder försvårar delaktighet

Digitaliseringen har gjort svårare för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga. Det konstaterar Socialstyrelsen och hänvisar till en rapport, från Begripsam och Post- och telestyrelsen, som visar på stora hinder i den digitala vardagen för många personer med daglig verksamhet och boende enligt LSS eller SoL.

Rapporten heter ”Specialrapport för grupperna i daglig verksamhet, anpassat boende och anpassad skola. Hur personer med olika funktionsnedsättningar använder internet 2023”, och kan laddas ned från Begripsams webbplats.

En stor andel av dessa grupper tycker det är svårt att använda internet. Det gäller 50 procent av personerna i daglig verksamhet och 70 procent i boenden enligt LSS. Motsvarande andel i övrig befolkning är 16 procent. Det handlar bland annat om svårigheter att förstå innehåll, använda tjänster och söka information.

Det är vanligt att gruppen ber om hjälp att göra saker på internet. Det gäller för 40 procent jämfört med 25 procent i den övriga befolkningen.

Användningen av digitala tjänster som rör ekonomi är väsentligt lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Ett exempel är Swish, som används av 40 procent i daglig verksamhet och 30 procent i boenden.

Att inte kunna identifiera sig digitalt och att inte kunna genomföra ekonomiska transaktioner digitalt riskerar att medföra stora inskränkningar på flera livsområden, skriver Socialstyrelsen med hänvisning till rapporten.

Digitala hinder riskerar att påverka delaktigheten i samhällslivet negativt. Beroende av stöd riskerar dessutom att öka, både av anhöriga och av personal. Att få hjälp med BankID är även förknippat med vissa risker, eftersom de personer som hjälper till får full tillgång till personens konton.

Hur många personer ingick i LSS personkretsar 2024?

Tabellerna nedan visar antalet personer med insatser enligt LSS den 1 oktober 2024 fördelade efter personkrets, kön och ålder.

För att ha rätt till insatser enligt LSS måste personen tillhöra någon av de tre grupperna i LSS personkrets som definieras i 1 § 1–3 LSS:

• Grupp 1 omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
• Grupp 2 omfattar personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
• Grupp 3 omfattar personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga.

Källa: Registret över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialstyrelsen.

Antal personer med LSS fördelat på typ av insats och personkrets 1 oktober 2024

Personkrets 1 – antal personer 1 oktober 2024

Personkrets 2 – antal personer 1 oktober 2024

Personkrets 3 – antal personer 1 oktober 2024

För mer statistik: Socialstyrelsens statistik om stöd och service till personer med funktionsnedsättning