Domar tvingar IVO sänka kraven på assistansbolag

Efter domar i Högsta förvaltningsdomstolen under hösten 2022 har IVO sänkt kraven vid ägar- och ledningsprövning inom bland annat personlig assistans.
Samtidigt har det nu gått fem månader utan att ett enda tillstånd för personlig assistans har återkallats.

UPPDATERING: IVO beslöt 31 januari 2023 att återkalla Humanas tillstånd för personlig assistans

LÄS ÄVEN: Bakläxa för IVO – tillstånd kan behållas om brister rättas till

”Inget beslut om att stoppa återkallelser”

Att inga assistanstillstånd har återkallats sedan augusti är delvis en följd av att IVO har haft fokus på ett nationella tillsyner inom några andra tillsynsområden.

Däremot finns inga beslut om att stoppa återkallelser, uppger Anki Bystedt, chef för tillståndsavdelningen på IVO, i en intervju med HejaOlika.

De nationella tillsynsuppdragen har varit inriktade på bland annat sjukhus (en rapport presenterades i januari), estetiska verksamheter, medicinsk vård på särskilda boenden för äldre samt tvångs- och begränsningsåtgärder på LSS-boenden för vuxna.

– Som en effekt av att vi fokuserat på detta har vi inte haft ett speciellt fokus på andra områden. Assistansanordnare har inte ingått i den nationella tillsyn som genomförts under hösten, därmed inte sagt att det inte blir så framöver, säger Anki Bystedt.

– Vi har flera pågående tillsynsärenden mot assistansbolag inom ramen för vår lämplighetsprövning.

Har personlig assistans gått under radarn den senaste tiden?
– Det skulle jag inte säga. Vi reagerar på de anmälningar som kommer in. Vi får signaler från brukare, kommuner, Försäkringskassan om något inte står rätt till, och så gör vi en sammanvägd bedömning.

– Vi arbetar riskbaserat och när vi får starka signaler som gäller någon särskild sektor eller särskild verksamhet så öppnar vi givetvis en tillsyn.

LÄS ÄVEN: Nya visselblåsarlagen – så påverkas personlig assistans och LSS

Men det har lagts mindre resurser på assistansanordnare sen i höstas?
– Resursbasen är densamma men i och med att vi tittat på vissa sektorer är det naturligt att våra insatser fokuseras på dessa områden. Det har inte varit någon nationell tillsyn mot assistansbranschen.

IVO:s logotyp. Foto: Linnea Bengtsson
IVO har de senaste månaderna prioriterat tillsyn inom vissa områden, däribland sjukhus och tvång inom LSS-boenden för vuxna. Foto: Linnea Bengtsson.

Vilka områden fokuserar IVO på framåt?

Hur blir det i framtiden?
– Vi fortsätter naturligtvis med lämplighetsprövningar inom ramen för myndighetens tillsynsuppdrag samt att pröva alla ansökningar om tillstånd som kommer in, på samma sätt som tidigare. Vi har de beslutade områden där det pågår tillsyn nu, till exempel LSS-boenden. Vi pratar om vad vi ska fokusera på framöver, men det är än så länge en intern diskussion.

Lämplighetsprövningar av bolag och nyckelpersoner sker fortfarande, även för verksamheter som har befintliga tillstånd.

– Om tillsynsavdelningen får signaler om att det inte står rätt till, gör man en värdering om man ska gå in och titta på verksamheten. Då görs ofta lämplighetsprövningen även för befintliga tillstånd, men vad man tittar närmare på beror på vilka signaler man får in.

Gör ni färre lämplighetsutredningar inom assistans nu?
– För nya tillstånd görs i huvudsak alltid en lämplighetsprövning. När man reagerar på förhållanden i en befintlig verksamhet så görs lämplighetsprövning bara i de fall där man bestämt sig för att inleda en tillsyn.

Efter drygt 70 återkallelser av tillstånd för personlig assistans – är assistansbranschen mer seriös nu än tidigare?
– Det har jag ingen uppfattning om. Vi gör inte bedömningar på det sättet, men har ju till uppdrag att motverka oseriösa aktörer. Vi reagerar på signaler från olika håll. Vi har anmälningssystem, där till exempel allmänheten kan rapportera in. Jag har inte någon statistik framför mig just nu. Jag vet inte om vi kan se några ändringar i inflödet där.

LÄS ÄVEN: Fuskjakt och återkrav slår allt hårdare mot alla assistansanvändare

Högsta förvaltningsdomstolen underkände IVO:s krav

HFD-domarna i höstas innebär väl att det blivit svårare för IVO att återkalla tillstånd även för assistansanordnare?
– Det handlar mer om vilken nivå vi ska acceptera när vi ger nya tillstånd. Vi välkomnar att det görs prövning i högre instans, eftersom det ger oss en praxis att hålla oss till, för att lägga oss på rätt nivå i våra bedömningar.

– Båda domarna handlade främst om ekonomiska förhållanden, och vad som var ursäktligt när man beviljar nya tillstånd. I ett av fallen hade hemtjänstverksamheten haft en revisionsfirma som inte hade skött sitt uppdrag. Det handlade inte om innehållet i verksamheten.

– Vi hade lagt kraven på ekonomisk skötsamhet högre än vad HFD tyckte var rimligt. De bedömde att det fanns utsäktande omständighter och att man hade rättat till brister.

Domen innebär att IVO nu har ändrat kraven för att få tillstånd?
– Absolut, det måste vi göra om vi har fått en dom från HFD.

Har ni varit för hårda?
– Något för hårda har vi varit, och den ribban får vi justera ned. Men domarna är ganska specifika, och riktar in sig på speciella förhållanden.

– Domen påverkar bara en liten del av den samlade ägar- och ledningsprövningen som vi gör. På marginalen påverkar det, men det påverkar inte en stor majoritet av de ansökningar vi får in.

”Vi är absolut intresserade av dialog”

Branschen har varit missnöjd med brist på dialog i frågor om vad som är rätt och fel bland annat. Har ni gjort något för att förbättra dialogen?
– Vi har haft ett antal dialogmöten, om än inte specifikt med assistansbranschen. På generaldirektörnivå har vi träffat Vårdföretagarna. Jag och avdelningschefen för Tillsyn öst träffade ett par av de stora företagen under hösten. Vi deltog även på Vårdföretagarnas branschmöte för personlig assistans i november. IVO har även träffat brukarorganisationen IfA, precis före jul. Vi är absolut intresserade av dialog, så om någon organisation vill ha dialog är de välkomna att höra av sig.

Tycker du att ni har gjort framsteg i samtalen med branschen?
– Det är viktigt att ha dialogen för att öka förståelsen för vad vi har för uppdrag och hur vi arbetar, säger Anki Bystedt.

Sofia Wallström, generaldirektör för IVO. Foto: Linnea Bengtsson
Sofia Wallström, generaldirektör för IVO, har haft en dialog med Vårdföretagarna. Foto: Linnea Bengtsson.

Interna bedömningsstödet är allmän handling

Många menar att det är svårt, som assistansanordnare, att veta vad som är rätt och fel. Man efterlyser tydligare vägledning.
– När IVO nekar tillstånd beror det oftast på att bolag eller personer inte uppfyller kraven i ägar- och ledningsprövning. På det området upplever jag att det finns god information på IVO:s webb, kopplat till de blanketter som också finns där. Många av våra avslag överklagas ju, och där får IVO ofta rätt i domstol. Dessa domar, och de ställningstaganden vi gör, är i sig också vägledande.

– Vi har även ett internt bedömningsstöd, som man kan begära ut. Det är möjligt att man kan vara behjälpt av det. Vi lägger inte ut bedömningsstödet på webben, men det speglar informationen på webben. Det fungerar mer som en ledstång för våra handläggare, för att få en enhetlig tillämpning.

Om man vill titta på bedömningsstödet så får man göra det?
– Ja, det är en offentlig handling så det är bara att begära ut, genom att mejla till utlamnanden@ivo.se och skriva att man vill ha bedömningsstödet för personlig assistans.

IVO vill inte publicera register över assistansanordnare

Varför publicerar inte IVO öppna register över assistansanordnare?
– Vi har ett internt register och man kan naturligtvis ringa till oss och fråga om en specifik anordnare. Men vi har inga planer på att ha ett öppet register.

Varför inte?
– Vi ser inte att det är IVO:s roll att ha ett sånt register för allmänheten. Vill man ha personlig assistans kan man kolla med sin kommun, och om man är intresserad av att veta om en specifik anordnare har tillstånd kan man kontakta oss.

Vore det inte enklare för alla om ni publicerade ett öppet register? Det är information som många frågar efter.
– Ja, men det ligger inte inom ramen för IVO:s uppdrag att tillhandahålla ett sånt register.

Det är ni som har uppgifterna, varför krångla till det?
– Vi behöver prioritera våra åtgärder, och om vi ska hålla ett öppet register behöver det kanske vara för alla branscher, inte bara personlig assistans, och vi behöver tekniska lösningar och så vidare. Det finns integritetsfrågor och mycket att ta hänsyn till. Vi har inga planera på ett sådant register.

LÄS ÄVEN: Vilka assistansanordnare har förbjudits? Vilka har tillstånd?

Både branschen och användare är mycket frågande till varför det inte finns ett öppet register. Vad krävs för att IVO ska ändra sig?
– Det är naturligtvis något som IVO kan ta ställning till. Man har tidigare tagit ställning till att inte ha det tidgare omsorgsregistret offentligt. Vi har en tjänst där kommunerna kan logga in och söka, till exempel när man behöver placera barn i HVB-hem.

En allmän ambition inom staten är väl ändå att register ska vara öppna i så stor utsträckning som möjligt?
– Så kan det mycket väl vara. Det finns fördelar och nackdelar med offentliga register. Man måste veta varför och vad det ska innehålla, och att det har kvalitet, säger Anki Bystedt.

Så här skriver regeringskansliet på regeringen.se: Myndigheter bör tillgängliggöra sina offentliga data för vidareutnyttjande, fritt eller enligt standardiserade och generösa villkor, för att bidra till innovationer som bygger på digital information och för att bidra till ökad öppenhet i offentlig förvaltning.