Bakläxa för IVO – tillstånd kan behållas om brister rättas till

Två domar från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ställer nya krav på IVO:s utredning när myndigheten utövar tillsyn över assistansbranschen.
– Detta gör det viktigare än någonsin för assistansbolag att fokusera på systematiskt kvalitetsarbete, säger Jessica Gustavsson, advokat på C J Advokatbyrå AB.

70-tal har förbjudits bedriva assistans – men ingen efter augusti

Fler än 70 assistansanordnare har av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fått sina tillstånd att bedriva assistans återkallade under åren 2020 – 2022.

Efter augusti 2022 har IVO dock inte fattat några nya beslut om återkallelse av tillstånd för att bedriva personlig assistans. Det senaste beslutet är från 31 augusti 2022 uppger IVO:s statistikenhet till HejaOlika (16 november 2022).

Hittills under 2022 har 15 anordnare fått sina tillstånd återkallade och därmed förbjudits att bedriva verksamhet. Under 2021 var antalet återkallanden 36, och under 2020 var det 23.

Ofta hänvisar IVO till det man benämner ”ekonomisk misskötsamhet” som skäl för att återkalla tillstånd. Att på något sätt, direkt eller indirekt, missköta förvaltningen av allmänna medel har setts som en oläkbar brist som innebär att ägar- och ledningskretsen är olämplig att anordna assistans.

LÄS ÄVEN: Vilka assistansanordnare har förbjudits? 

Nu blir det svårare för IVO att återkalla tillstånd

– Efter Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden måste vi förvänta oss att IVO granskar hur verksamheten arbetat med bristerna inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rör det sig inte om en uppsåtlig systematik och om verksamheten visat att den hittat sätt att förebygga att bristen återuppstår, ser jag det som svårt för IVO att återkalla tillstånd på de skäl som vi sett hittills, säger Jessica Gustavsson.

Det var den 16 september 2022 som HFD, i mål 3202-21, slog fast att även allvarliga brister i ekonomisk skötsamhet kan anses ”ursäktliga” och i lämplighetsbedömningen bortses från, om bolaget har vidtagit åtgärder för att bristen i fråga inte ska upprepas.

Domarna avser två bolag som sökt tillstånd att bedriva hemtjänst men fått avslag på sina ansökningar. IVO motiverade besluten med att ägar- och ledningskretsen fick anses som olämpliga på grund av ekonomisk misskötsamhet. Det rörde sig bland annat om underlåtenhet att betala skatt och avgifter i tid samt att inkomma med deklaration i tid.

Bolagets överklagande avslogs av Förvaltningsrätten i Stockholm, och därefter fick bolaget avslag även i Kammarrätten i Stockholm.

Hur resonerade Högsta förvaltningsdomstolen?

Högsta förvaltningsdomstolen höll med om att bristerna hos bolaget och dess företrädare varit så allvarliga att ”de typiskt sett utgör grund för att avslå en ansökan om tillstånd med stöd av 7 kap. 2 § tredje stycket socialtjänstlagen”.

Men – HFD ansåg att det ändå kan finnas skäl att ge tillstånd ”om bristerna kan anses ursäktliga och om tillräckliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att bolaget inte hamnar i samma situation på nytt”.

För HFD var en viktig fråga om bolaget vidtagit åtgärder för att säkerställa att bristerna inte uppstår igen. HFD analyserade vad bristen bestått i, vad den berott på och vad bolaget gjort för att komma tillrätta med saken.

HFD drog slutsatsen att man kunde lita på bolagsföreträdarnas vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna. Därför upp-hävde HFD förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, och återförvisade målet till IVO.

Vilken betydelse har kvalitetsarbete?

– HFD:s domar ger vid handen att även allvarliga brister kan vara ursäktliga, om de beror på begripliga orsaker och verksamheten har arbetat effektivt med dem. Domarna förstärker vikten av att faktiskt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, som alltså handlar om något annat än brukarnöjdhet.

– Det systematiska kvalitetsarbetet går ut på att säkerställa regel- och beslutsefterlevnad. Som assistansanordnare är det viktigt att vara mottaglig för indikationer på brister i verksamheten, man bör till och med aktivt söka efter dem. Det är först när du vet vad som är fel, som du kan börja arbeta för att göra rätt. Man får inte inom någon tillståndspliktig verksamhet ignorera signaler om brister, säger Jessica Gustavsson.

Vad krävs av ledningssystemen?

Hon menar att Socialstyrelsen och SKR, Sveriges kommuner och regioner, har bra information och lathundar för hur man arbetar med dessa frågor.

– Det krävs välfungerande ledningssystem med rutiner både för övergripande avvikelsehantering, arbetsmiljö, personal, ekonomi och för att följa upp att man följer de assistansbeslut som finns. Det räcker inte med policys, fina grafiska dokument och chefer som rapporterar till chefer. Ett sådant kvalitetsarbete når inte ut till hela verksamheten och fångar framförallt inte upp de allvarligare kvalitetsbristerna.

– Man måste åka ut och prata med assistenter och andra som gör jobbet, och med de kundansvariga och samordnare som assistenterna rapporterar till. Det måste säkerställas att alla i kedjan som arbetar med assistans förstår vad assistans är, men också vad det inte är, och vilka krav som ställs på samtliga. Det underlättar också för alla att det finns en tydlig yttre struktur och det ökar också trivseln, säger Jessica Gustavsson.

LÄS ÄVEN: Nya visselblåsarlagen – så påverkas personlig assistans och LSS

Prejudikat om återkrav kan komma snart

På gång hos Högsta förvaltningsdomstolen är också ett prejudicerande beslut om Försäkringskassans återbetalningskrav för assistansersättning.

– Jag hoppas att det nu äntligen blir begripligt vad som gäller, och hur en betalningsmottagare kan göra rätt och förebygga att drabbas av ett återkrav. Som det är nu är det svårt att ge konkret rådgivning till någon kring vad den kan göra för att sova gott om natten, säger Jessica Gustavsson.

LÄS MER: De kräver nödstopp för Försäkringskassans återkrav inom assistans

HFD:s beslut

Läs mer om Högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2022 ref 36 I, IIdomstol.se

LÄS ÄVEN: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?