Jag nekas sjukersättning trots läkarintyg – vad kan jag göra?

Hon har flera allvarliga sjukdomstillstånd, men får trots det avslag på både sjukpenning och sjukersättning. Hur ska hon kunna övertyga Försäkringskassan om allvaret i situationen?

Emilia Liedbeck, advokat på Altius Advokatbyrå, svarar på frågor från funkisföräldrar och enskilda med funktionsnedsättning.

Jag nekas sjukersättning trots diagnoser och läkarintyg

Jag har reumatoid artrit och en rad andra diagnoser och nekas ändå sjukersättning trots att läkare intygat att min arbetsförmåga är nedsatt för överskådlig tid. Hur ska jag göra för att få sjukersättning?

Svar: Tack för din fråga. Det är inte endast diagnoserna som styr om sjukersättning ska beviljas. Det måste finnas ett samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta arbetsförmågan.

Att din läkare har bedömt att din arbetsförmåga är nedsatt för överskådlig tid talar för att förutsättningarna finns för sjukersättning. En ansökan om sjukersättning görs hos Försäkringskassan. Det finns en särskilt framtagen ansökningsblankett som du kan använda och bifoga ditt läkarutlåtande. Försäkringskassan kommer sedan att genomföra utredningsmöte vilket kan göras gemensamt med vården.

Det som också kan vara bra att inge till stöd för ansökan är underlag som visar på vilka försök som gjorts för att pröva arbetsförmågan. Jag önskar dig lycka till i processen!

LÄS ÄVEN: Allt om sjukersättning

Tidigare frågor med svar från Emilia Liedbeck:

Hur ska jag få Försäkringskassan att förstå hur sjuk jag är?

Jag har varit sjukskriven till 100 procent, och efter några år blev jag av med min sjukpenning. Jag har ansökt om ny sjukpenning, och även sjukersättning, men fått avslag. Jag har fibromyalgi, artros och kraftig falltendens, och väntar på remiss till lasarett för röntgen på grund av misstänkt Parkinson. Jag har försörjningsstöd från socialförvaltningen. Vad ska jag göra för att få Försäkringskassan att förstå hur sjuk jag är, och hur allvarlig min situation är?

Svar: Den situation som du beskriver är fruktansvärd och oviss, vilket bidrar till en stress. Utifrån att du inte har fått igenom sjukpenning eller sjukersättning blir första steget att du tar kontakt med din läkare.

Läkaren måste upprätta läkarutlåtande för sjukpenning/sjukersättning. Där redogörs för ditt hälsotillstånd och arbetsförmåga. Det är arbetsförmågan som är styrande senare i Försäkringskassans bedömning.

Jag tycker att du ska berätta om din situation för din läkare, och förklara behovet av att Försäkringskassan också deltar i kontakten med läkaren. Det kan finnas möjlighet att få till möte mellan sjukvården, Försäkringskassan, kommunen och dig vilket troligtvis kan vara ett steg i rätt riktning.

Vi hoppas det blir bättre för dig framöver!

Kan min sjuka dotter överta mitt hyreskontrakt, trots att hon bara har sjukersättning?

Min dotter har en psykisk sjukdom, och har ingen arbetsinkomst, utan lever på sjukersättning. Jag har frågat hyresvärden om hon kan stå på hyreskontraktet men fått nej. Jag är orolig för att hon kan bli hemlös när jag inte längre finns kvar. Hur kan jag som förälder se till att min dotter får överta mitt hyreskontrakt?

Svar: Hyresförhållandet gäller mellan hyresvärden och hyresgästen, alltså inte med dottern. Det är möjligt att överlåta hyresavtal, men det är svårt att få igenom. Börja med att kontakta hyresvärden och redogör för skälen. Om hyresvärden godkänner överlåtelsen så är det inga konstigheter, dottern står då på kontraktet.

Om hyresvärden inte godkänner överlåtelsen kan du överklaga till Hyresnämnden som är en domstol som prövar frågor kopplade till hyresfrågor.

Möjligheten att överlåta hyreskontrakt är begränsade, men följande omständigheter kan innebära att förstahandskontraktet kan överlåtas:

1. Förstahandskontraktet ska överlåtas till en närstående. Närstående menas familjemedlemmar, som föräldrar, barn, syskon och sambo.
2. Du har bott tillsammans med den som ska ta över förstahandskontraktet. Vanligtvis krävs det att ni bott tillsammans i åtminstone tre år innan överlåtelsen.
3. Den som ska överta hyreskontraktet ska ha möjlighet att betala hyran.

För att få igenom överlåtelsen måste ovanstående punkter uppfyllas. Om hyresvärden trots detta nekar så kan du alltså överklaga till Hyresnämnden.

LÄS ÄVEN: Sjukersättning inget hinder för att överta mammans lägenhet

Tvångsflytten är en kraftig försämring – hur kan man få rätt att flytta tillbaka?

Jag är god man för en ung kvinna som efter tio år på ett boende i en kommun utanför Stockholm mot sin vilja tvångsförflyttats till ett boende i Stockholms stad. Boendet motsvarar inte hennes behov av psykosocialt stöd och det har kraftigt försämrat hennes psykiska mående. En trygg vardag och närhet till nätverk är avgörande för hennes utveckling och hälsa. Inför tvångsflytten gjordes ingen individuell bedömning, trots att stadsdelsförvaltningen påstår att man alltid gör det innan en flytt kan bli aktuell.
Hur ska hon få upprättelse, och möjlighet att flytta tillbaka dit hon hör hemma?

Svar: Jag beklagar verkligen hur kommunen har agerat mot din huvudman. Din huvudman har ingen ovillkorlig rätt att få bo i vilket boende som hon vill. Huvudregeln är att insatsen ska verkställas inom den egna kommunen. Om det finns särskilda skäl kan en verkställighet i annan kommun bli aktuell.

Kommunen har därför rätt att kunna genomföra en flytt från ett boende i annan kommun till hemkommunen.

För att kunna få till en ändring så krävs att ni kan visa på att huvudmannen inte uppnår goda levnadsvillkor med det nya boendet, och varför goda levnadsvillkor endast kan uppnås i det tidigare boendet.

Har flytten redan skett så får ni ansöka hos kommunen om en ändrad verkställighet, och argumentera för varför nuvarande boende inte medför att din huvudman uppnår goda levnadsvillkor i nuvarande boende, samt varför det tidigare specifika boendet medför att hon uppnår goda levnadsvillkor.

Om en flytt inte har skett rekommenderar jag att ni överklagar till förvaltningsrätten. Vid en sådan överklagan kommer förvaltningsrätten inte att pröva rena beslut om verkställighet, utan förvaltningsrätten prövar endast om hon uppnår goda levnadsvillkor eller inte genom flytten, och om hon är i behov av det tidigare boendet för att uppnå goda levnadsvillkor.

Vår tonåring vill umgås med kompisar utan oss föräldrar, hur kan hon få mer hjälp?

Vår tonårsdotter som har svår funktionsnedsättning sedan födseln har hela sitt liv fått assistans av familjen med viss ersättning från kommunen. Nu är hon 15 och vill umgås med jämnåriga och ha fritidsaktiviteter utan att föräldrarna närvarar. Kommunen har beviljat sex timmar per vecka under skolveckor och två timmar extra under lov, men detta räcker inte långt. Kan hon få mer hjälp av kommunen för fritidsaktiviteter så att hon kan leva ett så normalt liv som vanligt?

Svar: Det är svårt att ge ett generellt svar, för när det kommer till just tidsmässiga omfattningen för olika hjälpbehov är det en individuell bedömning som ska göras. Personlig assistans till skillnad för hemtjänst är just att individens behov ska vara styrande och att det inte finns några schabloner för hur mycket tid som beviljas för ledsagning. Hela tanken med LSS och personlig assistans är att kunna leva ett liv likt andra jämnåriga utan funktionsnedsättningar. En jämförelse blir därför med vad som är en normalt tidsåtgång för andra jämnåriga utan funktionsnedsättning. En 15-åring har normalt ett omfattande socialt umgänge.

Den som ansöker om insatsen har att visa att behovet är av den omfattning som det ansöks om. För att få rätt till ledsagning i en omfattning som motsvarar behovet av hjälp är min rekommendation att vara mycket tydlig i sin ansökan för att visa på vad som görs och hur lång tid per gång.

Ett exempel kan vara att skriva upp vilka aktiviteter som görs och hur lång tid per gång såsom måndag: simning 2 timmar tisdag: ridning 2 timmar onsdag: ungdomsklubb 3 timmar fredag: träffa kompisar 2 timmar etc. Detta för att illustrera tydligt vad som görs och hur mycket tid.

Försäkringskassan och kommuner brukar motivera sina bedömningar med att även personer med funktionsnedsättning måste prioritera mellan sina aktiviteter. Förvisso måste alla människor prioritera mellan olika aktiviteter, men vad beslutsfattaren ofta inte resonerar kring är att med ett omfattande hjälpbehov är det inte möjligt att vara spontan.

Om din uppfattning är att dottern inte har tillräckligt med assistans för att motsvara dina fritidsaktiviteter så kan en ansökan göras om fler timmar specifikt för fritidsaktiviteter. Min rekommendation är att ansöka om utökning men vara tydlig med att det endast är själva ansökan om utökning som ska prövas.

Vi har väntat 8 månader på personlig assistans för vårt barn, hur kan vi påskynda beslutet?

Vår ansökan om personlig assistans har handlagts av kommunen i mer än 8 månader. Vårt barn behöver hjälpen och vi skulle gärna vilja få ett beslut före sommaren. Vad kan vi göra för att ett beslut ska fattas snabbare?

Svar: Tyvärr är det långa handläggningstider hos många kommuner, men en handläggningstid på åtta månader är oskäligt lång tid.

Det är viktigt att ni säkerställer att alla underlag finns för att kommunen ska kunna fatta ett beslut, som läkarintyg och ADL-bedömning.

Förvaltningslagen reglerar hur kommunen ska handlägga en ansökan. Enligt 12 § förvaltningslagen kan den enskilde, om ärendet inte avgjorts inom sex månader, skriftligen begära att kommunen ska fatta ett beslut. Kommunen ska då inom fyra veckor från den dag den skriftliga begäran från er kom in antingen avgöra ärendet eller i ett beslut avslå er begäran om att ett beslut ska fattas.

Om kommunen avslår er begäran om att ett beslut ska fattas måste kommunen motivera varför den inte kan fatta ett beslut. Ni kan då välja att överklaga det beslutet till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten kommer då pröva om kommunen har en godtagbar orsak till varför beslut inte har fattats.

En begäran om ett beslut med stöd av 12 § förvaltningslagen kan endast göra vid ett tillfälle.

Om ni önskar få ett beslut i ett ärende som redan har handlagts under en mycket lång tid rekommenderar jag att ni skriftligen kontaktar handläggaren. Ni kan då meddela att ni önskar ett beslut inom fyra veckor, alternativt ett beslut med information kring varför beslut inte kan fattas, och att er begäran görs med stöd av 12 § förvaltningslagen.

Får Försäkringskassan prata med skolan utan vårt samtycke?

Vi fick information från vårt barns skola om att Försäkringskassan kontaktat skolan med frågor om vilken hjälp vårt barn behöver. Vi undrar om Försäkringskassan faktiskt får lov att göra det?

Svar: Försäkringskassan kan, utan samtycke från den enskilde eller föräldrar, ta kontakt med skolan eller andra aktörer som sjukvården för att ställa frågor om hjälpbehovet. Försäkringskassan tar inte kontakt med skolan utan att det finns ett pågående ärende, om exempelvis ansökan om assistansersättning eller omvårdnadsbidrag.

Det är bra att känna till är att kommunen inte har möjlighet att ta kontakt med skolan eller andra aktörer utan att det finns ett samtycke. Kommunen kan alltså inte ringa till skolan och prata med skolan om ert barns behov av hjälp utan att ni har samtyckt till det.

Varför kan Försäkringskassan, men inte kommunen, fritt inhämta uppgifter utan samtycke? Försäkringskassan har getts den möjligheten av lagstiftaren. För kommunen råder däremot sekretess mellan olika enheter i kommunen och det är inte fritt fram att kontakta hur som. Kommunen kan exempelvis inte heller vända sig till kassan för att få information om ett beslut om assistansersättning utan samtycke från den enskilde. Däremot kan Försäkringskassan ta kontakt med kommunen för att få information om ett beslut utan samtycke.

Det är intressant att Försäkringskassan har fått så mycket större makt än kommunen. Jag tror att blivit så i svallvågorna av de fuskutredningar som gjorts. En stor del av regeländringarna för att stärka myndighetens makt gäller endast för Försäkringskassan vilket är till nackdel för kommunen.

Vad skiljer LSS-insatserna ledsagning och avlösarservice?

Vi har ett inbokat möte med kommunen gällande LSS-insatser för vårt barn, men vi vill gärna veta innan mötet vad skillnaden är mellan ledsagning och avlösarservice?

Svar: Jag tycker det är bra att ni redan före mötet vet lite om de insatser som kanske är aktuella för ert barn. Kommunen har en skyldighet att informera er om de olika insatserna men det är alltid skönt att vara lite påläst innan för att kunna ställa eventuella frågor.

Ledsagning syftar till att hjälpa ert barn utanför hemmet. En ledsagare brukar komma hem och hämta barnet för att följa med på olika fritidsaktiviteter utanför hemmet. Ledsagarservice utförs tillsammans med barnet utanför hemmet.

Avlösarservice utförs istället i hemmet. Syftet med avlösarservice är att ni i familjen ska kunna få komma hemifrån samtidigt som en avlösare är hemma med ert barn.

Måste vi själva kontakta läkare för att få intyg för vårt barns assistans?

Vi har ansökt om assistansersättning för vårt barn, och fått ett brev från Försäkringskassan om att vi ska inkomma med läkarutlåtande. Kan inte Försäkringskassan kontakta läkaren för att få svar på sina frågor eller begära in läkarutlåtandet? Vore enklare om Försäkringskassan kunde göra det.

Svar: Det är den som ansöker om hjälp som själv måste visa på att den har rätt till hjälpen eller insatsen. Därför måste ni själva kontakta läkaren eller habiliteringen för att få ett läkarutlåtande.

Försäkringskassan har en serviceskyldighet och ett utredningsansvar. Detta innebär att Försäkringskassan bör kontakta läkaren om det finns några frågor kring intyget eller det som står beskrivet i intyget.

Jag rekommenderar att ni tar kontakt med läkaren eller habiliteringen och frågar efter ett läkarutlåtande för att ansöka om assistansersättning.

Jag hinner inte överklaga kommunens avslag – vad ska jag göra?

Jag har ansökt om personlig assistans för vårt barn, men kommunen har avslagit ansökan. Det står att vi har tre veckor på oss att överklaga från vi mottog beslutet. Den tiden har snart passerat. Vi vill överklaga, men kommer inte att hinna göra det i tid. Vad ska vi göra?

Svar: Det ni kan göra är att reservationsvis överklaga beslutet. Detta innebär att ni skriver en överklagan där det framgår att ni överklagar beslutet och önskar anstånd för att inkomma med komplettering av överklagan.

Det ni skriver i överklagan är följande;
– Namn och personnummer på den som fått avslaget (i detta fall ert barns namn och personnummer)
– Ert namn och kontaktuppgifter då ni agerar som vårdnadshavare/ombud
– Vilket beslut ni överklagan, vad beslutet avser och datum för beslutet

Därefter skriver ni;
Vi överklagar beslutet och önskar anstånd för att komplettera överklagan med yrkanden och grunder. Anstånd önskas till DATUM MÅNAD ÅR.

Överklagan skickar ni sedan till kommunen. Det är bra om ni säkerställer att överklagan kommit in till kommunen. Genom att överklaga på detta sätt får ni ytterligare tid på er att skriva er överklagan.

Måste vi använda kommunens egen blankett för att ansöka om personlig assistans?

Handläggaren sa att vi var tvungna att komma in med en skriftlig ansökan om personlig assistans på en särskild blankett som ska skickas in till kommunen. Stämmer detta?

Svar: Nej, detta är inte korrekt. Ansökan enligt LSS är en formlös ansökan och det finns inga krav på hur en ansökan ska vara utformad eller att en särskild blankett måste användas. En ansökan om LSS-insatser kan därför göras muntligen till handläggaren, via e-post, via ett vanligt brev eller av kommunen framtagen blankett.

Handläggaren har fått information om att ni vill ansöka om personlig assistans vilket är tillräckligt och ska anses som en ansökan. Ansökan kan sedan komma att behöva kompletteras med en behovsbeskrivning, intyg och särskilda yrkanden om tidsåtgång för olika hjälpbehov.

Glöm inte bort att Försäkringskassan har andra regler och kräver att särskild blankett fylls i. Detta kan du göra via Försäkringskassans digitala tjänst.

Se även Emilia Liedbecks svar på läsarfrågor om omvårdnadsbidrag.

Har du någon fråga du vill ha svar på från HejaOlikas expertpanel? Hör av dig med ett mejl till valter.bengtsson@faktapress.se