Förslag: Uppföljning av alla assistansbeslut – inga massomprövningar

En ny form av uppföljning inom personlig assistans kommer att föreslås av utredningen om välfärdsbrott och assistans.
– Uppföljning ska vara något annat än omprövning, sa Martin Johansson, utredningens huvudsekreterare, på Fremias Assistansdagar på torsdagen.

Uppföljning kan leda till omprövning

Det handlar inte om att återuppta Försäkringskassans tidigare tvåårsomprövningar. Utredningen väntas föreslå att uppföljning som är enklare och mer differentierad. Uppföljning och omprövning ska vara två separata delar.

Uppföljning ses som ett verktyg för att förhindra kriminalitet eftersom det gör det möjligt att upptäcka om någon överdriver, eller till och med simulerar, behov.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Kan öka förtroendet mellan Försäkringskassan och enskilda

Martin Johansson lyfter fler fördelar med en ny uppföljning.

– Uppföljning ska vara ett sätt för Försäkringskassan att hjälpa användare att förstå vad som behöver anmälas som ändrade förhållanden. Försäkringskassan ska vägleda användaren i att se om ett förändrat förhållande har inträffat och om det behöver anmälas, menar Martin Johansson.

– Om detta sköts rätt så borde ett sådant arbetssätt, där Försäkringskassan oftare har kontakt och träffar användaren, bidra till en mer tillitsfull dialog och ökat förtroende.

Detta kan vara skäl för uppföljning

Uppföljningen kommer att bli olika för olika grupper. Martin Johansson beskrev ett antal exempel på situationer då uppföljning blir aktuellt.

• Försäkringskassans urvalsprofiler kan vara en grund för uppföljning. Profilerna används för att identifiera ärenden och situationer där det kan misstänkas brottsligt utnyttjande.
• Interna impulser (om misstänkta saker) hos Försäkringskassan kan också resultera i uppföljning.
• Anmälan om ändrat förhållande.
• Barn och ungdomar kan komma att få en tätare uppföljning fram till 20-årsåldern (exakt ålder har man ännu inte tagit ställning till). Det är oklart om det utformas som en viss regelbundenhet, vissa åldrar eller vissa händelser. Det kan bli så att det alltid blir uppföljning när man börjar grundskolan, när man börjar på gymnasieskola och så vidare.
• Externa impulser, till exempel att en utomstående anmäler något eller att det kommer en signal från en kommun, kan också leda till uppföljning.
• De som inte berörs av ovanstående kriterier kommer ända att omfattas av uppföljning, med en viss regelbundenhet, men det kommer att vara glesare än vartannat år.

Vad händer efter uppföljningen?

En uppföljning kommer att kunna leda fram till tre olika saker:

Den kan avslutas utan åtgärd, om Försäkringskassan kommer fram till att behoven är oförändrade. Utredningen tittar på om ett sådant beslut kan ha juridisk verkan både för Försäkringskassan och den enskilde, och att det då skulle kunna innebära ett stopp för återkrav.

– Vi har gjort bedömningen att det, om Försäkringskassan får möjlighet att följa upp på det här sättet, är rimligt att myndigheten inte kan återkräva bakåt i tiden, sa Martin Johansson.

En uppföljning kan leda till en kontrollutredning, om det finns misstankar om brottslighet.

En uppföljning kommer också kunna leda till en omprövning, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Utredningen tittar på vilka kriterierna för detta ska vara, och hur det kan regleras så att det blir förutsägbart och tydligt.

Utredningen blir klar i januari 2027

Utredningen ”Effektivare åtgärder mot välfärdsbrott och ökad förutsebarhet inom personlig assistans” (Dir. 2025:40) väntas bli klar senast 8 januari 2027.

Ur regeringens direktiv:

Tidigare gällde att rätten till assistansersättning skulle omprövas vartannat år och vid väsentligt ändrade förhållanden. Det innebar att alla assistansberättigades rätt till assistansersättning omprövades oavsett situation. En sådan ordning ska inte återinföras då den inte tog hänsyn till behovet av uppföljning i de enskilda fallen och innebar ett omfattande arbete för Försäkringskassan. Det bör i stället göras en regelbunden uppföljning utifrån vad som är motiverat i det enskilda fallet för att ge ökad insyn i pågående ärenden, för att det ska kunna vidtas mer omfattande utredningar.

Systemet för uppföljning bör vara differentierat och baseras på omständigheter som kan ha betydelse för behovet av uppföljning. Sådana omständigheter skulle kunna vara ålder eller typ av funktionsnedsättning. Differentieringen bör också ta hänsyn till sådant som kan påverka risken för felaktiga utbetalningar. Systemet bör vara förutsägbart och eventuell risk för diskriminering bör särskilt beaktas. Uppföljningarna ska göras när det är motiverat men inte vara mer omfattande eller integritetskänsliga än nödvändigt.