Funktionsrätten försvann i valet. Nu börjar kampen om reformerna

Funktionsrätt kunde ha spelat en avgörande roll i valet.

Så blev det inte. Partiledarna nämnde sällan funktionsrätt.

Så vad händer nu? 

HejaOlika har pejlat stämningen inom funktionsrättsrörelsen, assistansbranschen och politiker.

LÄS MER:
Alla artiklar om 2026 års val

Christofer Bergenblock (C): Vi ska driva på

Christofer Bergenblock ansvarar för funktionsrättsfrågorna inom Centerpartiet, som nu kan få något av vågmästarroll. Han tror att funktionsrättsfrågorna ”hamnar i centrum på ett helt annat sätt än under 2022–2026”.

– Om Centerpartiet hamnar i regering kommer vi självklart att driva på för att stärka funktionshinderspolitik ordentligt. Just nu är det dock väldigt oklart hur nästa regering kommer att se ut utifrån det preliminära valresultatet och jag inväntar den slutgiltiga rösträkningen, säger Christofer till HejaOlika på måndagen.

Nicklas Mårtensson: Fokus på jobb, ekonomi och jämlik hälsa

– Den regering som får riksdagens förtroende har nu i starten av mandatperioden ett utmärkt tillfälle att visa politisk vilja genom att lyfta blicken för att skapa ett samhälle för alla, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– Reformagendan måste inkludera personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar i större utsträckning än det har gjort under de senaste mandatperioderna.

– Den tillträdande regeringen måste ta fram en nationell handlingsplan för att öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning. Där bör offentliga arbetsgivare ta ett större ansvar och även prioritera så att Arbetsförmedlingens handläggning och det personliga stödet till arbetssökanden ges snabbare. Det skulle ge snabbt resultat genom ökad sysselsättningsgrad, öka Sveriges inkomster och bidra till kompetensförsörjningen.

– Den kommande regeringen behöver genomföra översyn av den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättningar. I regeringens program bör ingå långtgående mål om att skapa en tryggare sjukförsäkring, höja taket i lönebidraget och grundnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen.

– Dessutom behöver regeringen säkerställa ändamålsenliga LSS-insatser oberoende var man bor i landet.

– Personer med funktionsnedsättning har i genomsnitt betydligt sämre hälsa, sämre levnadsvanor och kortare livslängd jämfört med befolkningen i övrigt. Därför behövs en tydlig nationell strategi för jämlik hälsa. Stärk patientens rätt till vård utifrån behov och satsa på förebyggande arbete och tidiga insatser för god hälsa.

– Eftersom vi ser dessa ojämlikheter på flera samhällsområden anser vi och våra medlemsförbund att funktionsrätten ska stärkas på många olika samhällsområden. Vi vill att regeringen tillsätter en statlig utredning för att utreda hur svensk lag och praxis överensstämmer med funktionsrättskonventionen. Civilsamhället behöver involveras i den utredningen och vi anser att det är nödvändigt att funktionsrättskonventionen blir svensk lag.

Anders Lago: Tillsätt en funktionsrättsminister

– Mitt första krav på en ny regering är att tillsätta en funktionsrättsminister, säger Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB.

– Omkring 13 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Frågorna är komplexa och svåra att hantera och prioritera för en socialtjänstminister. Funktionsrätten är ett av de största samhällsområdena, och i stort sett alla områden utan funktionsrätten har en speciell minister, säger Anders Lago i en första kommentar till det preliminära valresultatet.

– Om valresultatet står sig är jag glad att Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tydligt driver frågor om funktionsrätt. Jag utgår från att dessa tre partier kommer ha med våra krav i de kommande förhandlingarna inför ett tänkt samarbete.

– Till det viktigaste hör att få stopp på LSS-lotteriet, en nationell uppföljning och kontroll och en höjd assistansersättning. Vi kommer också återkommande påminna Socialdemokraterna om löftena i valprogrammet 2026, säger Anders Lago.

Han förväntar sig även ett kompletterande direktiv till utredningen om välfärdsbrott inom den personliga assistansen:

– Det är betydligt enklare och mer effektivt att kontrollera 700 företag än 16 000 assistansanvändare. Följ pengarna brukar man säga, och här handlar det verkligen om det, säger Anders Lago.

Sophie Karlsson: Småpartierna blir viktiga

Sophie Karlsson hoppas på snabba förbättringar för personlig assistans, i en första kommentar till det preliminära valresultatet.

– Det ser ut att bli maktskifte och då vi har två bromsklossar på vardera sidan inom assistansen, S och M, så kommer de mindre partiernas löften om den personliga assistansen att vara viktiga när det ska förhandlas, säger Sophie Karlsson som är ordförande för Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA.

– Om vi utgår från att det blir en rödgrön regering så har Miljöpartiet utlovat att de ska ta strid för assistansen. Tillsammans med V och C, som står på samma sida när det gäller assistansen, så skulle dessa kunna sätta en del press på S.

– Vi vill se att man snabbt tar tag i en höjning och indexering av assistansersättningen. Här kommer de mindre partierna att behöva trycka på rätt hårt då S inte uttryckt sig positiva till en indexering.

Behovsbedömningar och personkretsar

– Vi vill även se att man snabbt gör något åt behovsbedömningen. Alla som har behov av personlig assistans behöver kunna känna trygghet i att assistans beviljas och i tillräcklig omfattning och inte för punktinsatser. Jag vet att det finns planer på att i förhandlingarna ta med sig propåer om tilläggsdirektiv för assistansutredningen om personkretsen, då det finns en del som fallit utanför LSS personkrets.

– De rödgröna är alla partier som står för en stärkt välfärd och solidaritet så då utgår jag från att de kommer att se till att våra rättigheter kommer att stärkas och inte försvagas, säger Sophie Karlsson.

Henrik Petren: Funktionsrätt hade kunnat avgöra valet

Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia menar att Moderaterna och Socialdemokraterna är ungefär ”lika njugga” när det gäller funktionsrätt och särskilt personlig assistans.

– Hade något av dessa partier tagit frågorna på större allvar och tydligare kommunicerat att den personliga assistansen behöver en rejäl ambitionshöjning skulle det ha funnits väldigt många röster att vinna. Och då hade vi sannolikt haft ett tydligare utfall åt ena eller andra hållet, säger Henrik.

– Jag är lite förundrad över att dessa båda partier inte verkar förstå hur många människor som faktiskt berörs direkt och indirekt, människor som prioriterar dessa frågor högt. Sannolikt handlar det om ett par hundra tusen röster.

– Oavsett hur en kommande regering kommer att se ut så blir den beroende av stöd från partier som har sagt sig vilja göra större förstärkningar av den personliga assistansen. Att höja assistansersättningen rejält, och därefter indexera den kopplat till löneutvecklingen, är ett akut och helt nödvändigt beslut att fatta i denna höstbudget. Jag tror att stödpartierna inser det och att man kommer att prioritera den frågan i de förhandlingar som nu väntar, säger Henrik Petrén.

Patrik Silverudd: Assistansersättningen måste upp i 2027 års budget

– Det är väldigt oklart hur man ska få ihop en fungerande regering när det finns så många röda linjer, säger Patrik Silverudd, Vårdföretagarna.

– När det gäller assistansen är frågan relativt enkelt. Oavsett vilka som lägger fram en budget för 2027 så måste den innehålla en rejäl höjning av assistansersättningen. Sedan återstår alla andra frågor som rör indexeringen, behovsbedömningarna, återkravsproblematiken och en del annat. Men just nu måste 2027 års budgetsiffra upp, säger Patrik Silverudd.