Guide: Så får du fast läkarkontakt och samordning av din vård

Personer med funktionsnedsättningar eller kroniska sjukdomar bollas ofta runt i vården, utan att någon tar ansvar för helheten.

Vad behöver du veta för att få hjälp med samordning och uppföljning?

Om det handlar denna guide. 

Hur får man en fast läkarkontakt?

Alla har rätt till en fast läkarkontakt. Vänd dig till den vårdcentral där du är listad, och begär att få en fast läkarkontakt. Du behöver inte visa att du har särskilda behov, men lyft fram behovet av kontinuitet i dina vårdkontakter. Bara 32 procent av svenskarna har en fast läkarkontakt i primärvården, enligt Vård- och Omsorgsanalys nationella uppföljning av vården 2026.

När flera sjukdomar, läkemedel eller mottagningar är inblandade är det klokt att inte bara begära en fast läkarkontakt, utan även en fast vårdkontakt. Detta behöver inte vara en läkare, utan kan vara en sjuksköterska. Den fasta vårdkontakten kan hjälpa till med helheten för din vård, uppföljning av läkemedel, remisser och provsvar, samordning med specialistkontakter och dokumentation.

 

Fast läkarkontakt, vårdkontakt eller vårdplan – vad är skillnaden?

Du kan ha både fast läkarkontakt, vårdkontakt och SIP, samordnad individuell plan, samtidigt eftersom de fyller olika funktioner.

 

Fast läkarkontakt kan vara särskilt värdefullt om du har flera sjukdomar, många läkemedel eller återkommande behov av läkarbedömningar. Det betyder inte att läkaren automatiskt tar över ansvaret för all specialistvård eller alla kommunala insatser.

En fast vårdkontakt kan till exempel hjälpa till att:
• klargöra vem som ansvarar för olika delar av vården,
• förmedla kontakter och frågor,
• samordna besök och behandlingar,
• se till att du vet vad nästa steg är.
Kontakten har däremot inte automatiskt ett medicinskt helhetsansvar för all vård.

Om dina behov främst gäller samordning kan du be om en vårdplan. En vårdplan tas vanligtvis fram i samband med att du och vårdpersonalen planerar fortsatt vård, behandling eller uppföljning. Du ska så långt som möjligt vara delaktig: vården ska utformas och genomföras i samråd med dig. Du ska också få information om bland annat förväntat vård- och behandlingsförlopp samt eftervård.

SIP, samordnad individuell plan, ska användas när du behöver insatser både från hälso- och sjukvården och socialtjänsten, exempelvis hemtjänst eller LSS-insatser. En SIP ska upprättas om regionen eller kommunen bedömer att den behövs för att dina behov ska tillgodoses, och om du samtycker. Planen ska så långt möjligt göras tillsammans med dig. SIP ska ange vilka insatser du behöver, vad regionen respektive kommunen ansvarar för, eventuella insatser från andra aktörer och vem som har det övergripande ansvaret för planen.

 

Jag har en funktionsnedsättning. Måste vården anpassa informationen så att jag kan förstå den?

Ja, vården ska anpassa informationen efter dina individuella förutsättningar, så att du så långt som möjligt kan förstå, vara delaktig och ta ställning till din vård.

Den som ger informationen ska, enligt patientlagen, så långt som möjligt försäkra sig om att du har förstått informationens innehåll och betydelse. Du kan också be om skriftlig information när du behöver det.

Anpassningen kan exempelvis innebära att vården ger dig extra tid, använder lättlästa ord och korta meningar, bilder, symboler eller bildstöd eller att information ges i små delar och upprepas.

Om du vill ha med en närstående, personlig assistent eller annan stödperson kan det vara ett stöd. Du bestämmer vilken information vården får dela med personen, eftersom sekretess gäller.

 

Hur kan jag förbereda mig inför ett läkarbesök?

Förbered dig med en kort lista över dina viktigaste frågor och be om en tydlig plan innan besöket avslutas. Det kan göra det lättare att få fram dina behov och följa vad som händer efteråt. (1177 beskriver ett antal tips inför ditt besök.)

Före besöket
Skriv gärna ner:
• dina viktigaste besvär och hur de påverkar vardagen
• när besvären började och vad som förbättrar eller försämrar dem
• vad du är mest orolig för eller vill ha svar på
• aktuella läkemedel, även receptfria läkemedel och naturläkemedel
• andra sjukdomar, behandlingar och vårdkontakter.

En dagbok över besvär och förändringar kan hjälpa vårdpersonalen att förstå förloppet.

Välj gärna ut några saker som är viktigast för dig inför besöket. Vad behöver utredas eller följas upp? Vilket stöd behöver jag i vardagen eller i kontakten med vården? Vad ska hända efter besöket, vem ansvarar och när följs det upp?

Berätta vad du behöver
Om du behöver anpassningar, säg till när du bokar. Det kan exempelvis handla om kommunikationsstöd, extra tid, pauser, skriftlig information eller att en stödperson följer med.

Frågor att ställa under besöket
Be om konkreta svar på:
• Vad är nästa steg?
• Behöver jag prover, undersökning, behandling eller remiss?
• Vem ansvarar för provsvar, remisser, läkemedel och uppföljning?
• Vad ansvarar vårdcentralen för och vad ansvarar specialistmottagningen för?
• När ska nästa kontakt ske, och vem bokar den?
• Vem kontaktar jag om jag får frågor eller om planen inte följs?
• Behöver jag en fast läkarkontakt eller fast vårdkontakt?
• Behöver vården bedöma om en SIP kan vara aktuell, om du också har stöd från kommunen eller socialtjänsten?

Innan du går
Du kan be om en kort skriftlig sammanfattning, eller själv skriva ned vad ni kom överens om, tidpunkt för uppföljning och kontaktväg vid frågor eller om något ändras. 1177 rekommenderar att du efter besöket kontrollerar att nästa steg, ansvarig person och tidpunkt för uppföljning är tydliga.

Om du har flera kontakter
Om du har kontakt med flera mottagningar kan du be om en fast vårdkontakt. En sådan ska utses om du begär det eller om den behövs för samordning eller säkerhet.
Om du behöver insatser både från hälso- och sjukvården och kommunen eller socialtjänsten kan du be om att få behovet av en SIP bedömt. En SIP ska tydliggöra insatser, ansvar och uppföljning.

 

Vad gör jag om det brister i samordning, uppföljning och kontakter?

Om samordning och uppföljning inte fungerar kan du begära en lösning från vården och sedan ta hjälp av patientnämnden, om det behövs.

Kontakta mottagningen eller verksamhetschefen
Beskriv vad som brister och vilken förändring du vill ha. Det kan till exempel handla om att du inte vet vem som ansvarar för uppföljningen av din vård. Du har inte fått någon fast vårdkontakt trots att du begärt det. Vårdcentralen och specialistmottagningen kanske ger olika besked. Eller så behöver du information som är mer begriplig och anpassad för dig.

Be om ett skriftligt svar. Vårdgivaren ska snarast besvara klagomål, förklara vad som hänt och beskriva åtgärder för att problemet inte ska upprepas.

Ta hjälp av patientnämnden
Du kan kontakta patientnämnden i din region, för att framföra synpunkter, få svar från vården och förstå vilka vägar som finns. Nämnden avgör däremot inte vem som har rätt i en viss fråga, och beslutar inte om ersättning.

IVO är främst för allvarligare brister
Om bristerna har lett till, eller riskerar att leda till, en allvarlig bestående skada eller ett väsentligt ökat vårdbehov kan ett klagomål till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, vara aktuellt. Vårdgivaren eller patientnämnden ska normalt först ha fått möjlighet att hantera frågan. IVO utreder inte alla klagomål och ger inte ersättning.

 

Källor

• Patientlag (2014:821)
• Patientsäkerhetslag (2010:659)
• Patientdatalag (2008:355)
• Patientskadelag (1996:799)
• Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården
• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
• Innehåll från 1177.se

I arbetet med att skriva guiden har HejaOlika tagit hjälp av AI för att sammanställa information från ovanstående källor samt dokument från Socialstyrelsen och andra myndigheter.