Guide: Lönebidrag

Lönebidrag är ett av Arbetsförmedlingens mest effektiva stöd för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få en vanlig anställning. 

LÄS ÄVEN:
Guide: Arbetsmarknadsstöd vid funktionsnedsättning

Vad är lönebidrag och vem kan få det?

Lönebidrag är ett ekonomiskt stöd till arbetsgivaren när en person har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det ska vara en vanlig anställning, men arbetet ska vara anpassat utifrån personens behov. Bidraget är alltså inte en ersättning som betalas direkt till den anställda. Arbetsförmedlingen fattar beslutet.

Lönebidrag kan vara aktuellt för en person som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och behöver stöd för att få eller behålla ett arbete. Arbetsförmedlingen måste också bedöma att lönebidrag passar utifrån arbetet, arbetsplatsen och behovet av anpassning. En diagnos i sig ger inte automatiskt rätt till stödet.

Det finns tre former av lönebidrag:
• Lönebidrag för utveckling i anställning: för att pröva eller utveckla arbetsförmågan, exempelvis med anpassat arbete, handledning eller kompetensutveckling.
• Lönebidrag för anställning: när arbetet och stödinsatserna kan bidra till att arbetsförmågan förbättras i det aktuella jobbet.
• Lönebidrag för trygghet i anställning: för den som behöver långvarigt stöd för att behålla en anställning.

Vad skiljer de tre formerna?

Skillnaden handlar främst om syftet med stödet, hur länge det kan användas och anställningsskyddet. Arbetsförmedlingen bör pröva formerna i denna ordning: utveckling, anställning och sedan trygghet.

 

Gemensamt är att det är arbetsgivaren som får bidraget, att arbetet ska vara anpassat och att Arbetsförmedlingen avgör vilken form som är lämplig. Bidragsnivån bedöms utifrån arbetsförmågan i det aktuella jobbet

 

Hur bedöms arbetsförmåga och anpassningsbehov?

Bedömningen görs i relation till ett visst jobb, inte bara utifrån en diagnos eller en generell uppfattning om arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen tittar på om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna passar, samt vilket stöd som behövs för att arbetet ska fungera.

Den arbetssökande och Arbetsförmedlingen går tillsammans igenom:
• vilka arbetsuppgifter jobbet innehåller,
• vilka delar personen kan utföra och vilka som är svåra i just den arbetssituationen,
• arbetsplatsens förutsättningar, och
• vilka anpassningar och stöd som kan behövas.

Exempel på sådant som kan dokumenteras är handledning, arbetshjälpmedel och andra utvecklingsinsatser. Det blir en del av underlaget för beslutet.

För lönebidrag bedöms också hur stor nedsättningen av arbetsförmågan är i förhållande till det aktuella jobbet. Det påverkar hur stort bidrag arbetsgivaren kan få, tillsammans med arbetsgivarens bidragsgrundande lönekostnader. Bidraget får inte vara större än vad som behövs för att kompensera nedsättningen.

Arbetsförmedlingen följer upp hur det fungerar efter att anställningen har startat.

Några viktiga saker att känna till är:

• Bedömningen är kopplad till just jobbet. Samma person kan därför ha ett annat anpassningsbehov i ett annat arbete eller hos en annan arbetsgivare.

• Anpassning och stöd ska dokumenteras. Det kan till exempel handla om handledning, arbetshjälpmedel och utvecklingsinsatser.

• Bidragets storlek beror på arbetsförmågan i förhållande till det konkreta jobbet, inte enbart på funktionsnedsättningen.

• Förändringar kan leda till omprövning. Om exempelvis arbetstid, arbetsuppgifter eller behov av stöd förändras ska arbetsgivaren genast anmäla det till Arbetsförmedlingen.

• Lönebidrag ska vara beslutat innan jobbet startar. Arbetsförmedlingen gör också uppföljning efter att anställningen har kommit i gång.

 

Hur beräknas lönebidraget? Vad är skillnaden mellan bidragstak och lön?

Lönebidragets tak är inte ett lönetak. Det begränsar bara hur stort bidrag arbetsgivaren kan få. Din lön ska fortfarande följa kollektivavtal, eller motsvara kollektivavtalets villkor i branschen.

Så beräknas lönebidraget

Arbetsförmedlingen fastställer bidraget utifrån två delar:

Hur mycket arbetsförmågan är nedsatt i det aktuella jobbet. Bidraget får inte vara högre än vad som behövs för att kompensera nedsättningen.

Bidragsgrundande lönekostnader är kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön, arbetsgivaravgifter och premier för avtalsenliga eller likvärdiga arbetsmarknadsförsäkringar.

Och så här fungerar lönebidragstaket

Vid heltidsarbete får högst 20 000 kronor av bruttolönen per månad räknas med i underlaget, plus avgifter och försäkringspremier som hör till den delen av lönen. Vid deltid minskas underlaget i proportion till arbetstiden. Vid 50 procent blir exempelvis löneunderlaget högst 10 000 kronor per månad.

Om din heltidslön är 25 000 kr per månad kan du fortfarande ha 25 000 kr i lön, men arbetsgivaren kan bara få lönebidrag beräknat på lönekostnaden som hör till de första 20 000 kr av bruttolönen. Arbetsgivaren står själv för kostnaden över lönebidragstaket, och för den del av kostnaden som inte täcks av det beslutade bidraget.

För lönebidrag för utveckling i anställning kan det finnas ett extra utvecklingsbidrag på upp till 5 000 kronor per månad, för insatser som utvecklar arbetsförmågan.

 

Hur fungerar ansökan, underlag och beslut?

Om du söker jobb och tror att du behöver lönebidrag
Var anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen och berätta att du tror att en funktionsnedsättning påverkar din arbetsförmåga i vissa jobb. Arbetsförmedlingen behöver bedöma både arbetsförmåga och vilket stöd som kan vara aktuellt. Lönebidrag är inte automatiskt kopplat till en viss diagnos, utan bedöms utifrån det konkreta arbetet och behovet av anpassning.

Om du redan har hittat en arbetsgivare
Ta kontakt med Arbetsförmedlingen innan du börjar arbeta och berätta vilket arbete det gäller. Arbetsförmedlingen, du och arbetsgivaren utreder tillsammans arbetsuppgifterna, arbetsplatsen och vilket behov av anpassning som finns.

Vad arbetsgivaren behöver göra
Arbetsgivaren behöver medverka i utredningen och beskriva arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och möjliga anpassningar. Arbetsgivaren ska också underteckna dokumentationen om anpassning och stöd.

Arbetsgivaren måste bland annat vara registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket, redovisa skatt och arbetsgivaravgifter och uppfylla villkoren under stödperioden. Arbetsförmedlingen gör kontroller, bland annat kreditupplysning, och kan i vissa fall begära ytterligare underlag.

Underlag som Arbetsförmedlingen kan behöva:
* beskrivning av arbetsuppgifter och arbetsplats,
* uppgifter om vilka anpassningar och stöd som behövs,
* planerade utvecklingsinsatser, handledning eller arbetshjälpmedel,
* arbetsgivaruppgifter som behövs för Arbetsförmedlingens kontroller,
* om arbetsgivaren saknar kollektivavtal: kopia på försäkringsbrev som visar försäkringsskydd.

När anställningen får börja
Arbetsförmedlingen måste ha fattat beslut om ersättningen innan anställningen börjar. Om anställningen börjar tidigare kan arbetsgivaren inte få ersättning.

Arbetsförmedlingen fattar beslut om stödform, bidragsbelopp och stödperiod.

Arbetsgivaren lämnar underlag för den löpande beräkningen av bidraget. Det ska normalt lämnas inom 180 dagar efter den arbetsmånad som bidraget avser.

 

Vilka regler gäller för lön, anställningsvillkor och rättigheter?

En anställning med lönebidrag ska ge i stort sett samma lön och villkor som andra anställningar. Arbetsgivaren måste erbjuda villkor enligt kollektivavtal, eller likvärdiga villkor, men det är inte alltid LAS, lagen om anställningsskydd, gäller.

• Lön: Har arbetsgivaren kollektivavtal ska lönen minst följa det. Saknas kollektivavtal får lönen inte vara lägre än den lägsta lönen i branschens kollektivavtal. Bidragets beräkningsunderlag är inte ett tak för din lön.

• Lönetillägg: Du ska få semesterlön, semestertillägg, ob-tillägg och andra tillägg som följer av lag eller relevant kollektivavtal.

• Utbetalning: Hela lönen betalas till ditt konto under stödperioden. Löneavdrag ska vara spårbara och följa regler eller kollektivavtal.

• Försäkringar och arbetsmiljö: Du ska omfattas av kollektivavtalade förmåner eller likvärdiga förmåner. Arbetsgivaren ansvarar också för att arbetsmiljön uppfyller lagkraven och att arbetet följer beslutet om anpassning och stöd.

• Anställningsavtal: Arbetsförmedlingens faktablad rekommenderar ett skriftligt avtal för att minska risken för tvister. Arbetsgivaren har en lagstadgad informationsskyldighet (enligt 6 c § LAS).

Gäller LAS när jag har lönebidrag?

Det beror på vilken form av lönebidrag du har. Lagen om anställningsskydd, LAS, gäller enligt vanliga regler vid lönebidrag för anställning och lönebidrag för trygghet i anställning. Stödformerna ger samma skydd enligt LAS.

Vid lönebidrag för utveckling i anställning gäller däremot inte stora delar av LAS. Undantaget omfattar bland annat reglerna om sakliga skäl för uppsägning, uppsägningstid, turordning och företrädesrätt till återanställning. Även reglerna om när en tidsbegränsad anställning övergår till en tillsvidareanställning är undantagna.

Det betyder inte att du saknar rättigheter. Vissa LAS-bestämmelser gäller fortfarande, bland annat om skriftlig information om anställningsvillkoren. Anställningsavtalet och ett eventuellt kollektivavtal kan också ge skydd. Kontrollera därför vilken lönebidragsform som står i Arbetsförmedlingens beslut och vilka villkor som gäller för din anställning. Skillnaden framgår av 1 § LAS.

Att lönebidraget upphör innebär inte automatiskt att anställningen tar slut. Har du en tillsvidareanställning som omfattas av vanliga LAS-regler måste arbetsgivaren följa reglerna för att avsluta den. Bidragsperioden och anställningstiden är alltså två olika saker.

 

Vad händer vid sjukdom eller byte av arbetsgivare?

• Sjukdom: En längre sjukskrivning är en förändring som kan påverka bidragets rätt eller storlek. Arbetsgivaren ska då snarast kontakta Arbetsförmedlingen.
• Byte av arbetsgivare: Lönebidraget är kopplat till arbetsgivaren och den aktuella anställningen. För lönebidrag för utveckling i anställning och lönebidrag för anställning finns regler som medger stöd när en person lämnar en lönebidragsanställning och anställs hos en annan arbetsgivare. Den nya arbetsplatsen behöver bedömas av Arbetsförmedlingen, och det finns ingen garanti att det blir samma stöd och belopp.

Informera din handläggare på Arbetsförmedlingen i god tid om förändringen. Arbetsgivaren, som får bidraget, har den formella skyldigheten att anmäla förändringar som kan påverka stödet.

 

Vad man kan göra om det uppstår problem eller du får avslag?

• Om behovet eller arbetsplatsen har förändrats: Berätta för Arbetsförmedlingen vad som ändrats, till exempel om planerade anpassningar eller arbetsuppgifter inte fungerar. Beslut om bidrag ska omprövas vid ändrade förhållanden. Arbetsgivaren har den formella skyldigheten att anmäla sådana förändringar.

• Om anpassning eller arbetsmiljö brister: Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön är god och att arbetet är anpassat enligt beslutet. Arbetsförmedlingen kan kontrollera att stödet används enligt beslutet.

• Om du får avslag eller inte håller med om ett beslut: Den som beslutet gäller kan begära omprövning. Begäran ska vara skriftlig och komma in till Arbetsförmedlingen inom tre veckor. Vid omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

• Överklagande: Det finns inte en generell rätt att överklaga alla beslut om lönebidrag. Förordningen räknar särskilt upp vilka omprövningsbeslut som kan överklagas, bland annat beslut om rätt till bidrag vid ändrade förhållanden.

• Fråga om annat stöd: Före lönebidrag ska Arbetsförmedlingen först pröva om behovet kan tillgodoses genom exempelvis hjälpmedel, personligt biträde eller SIUS.

Vad gör jag om arbetsgivaren inte betalar min lön?

Om du har lönebidrag och arbetsgivaren inte betalar lön, ska du snarast kontakta Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren måste betala hela lönen under stödperioden och minst enligt kollektivavtal eller motsvarande villkor.

Det kan vara bra att spara anställningsavtal, lönespecifikationer, tidrapport och kontoutdrag.

Arbetsförmedlingen kan granska om arbetsgivaren har följt villkoren för stödet. Om villkoren för bidraget inte har följts kan arbetsgivaren bli återbetalningsskyldig.

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen följer upp om arbetsgivaren har rättat sig efter lönebidragets villkor. Den obetalda lönen är en tvist mellan dig och arbetsgivaren, och där kan du behöva hjälp av din fackliga organisation, om du är medlem, eller en arbetsrättslig rådgivare.

Vad gör jag om jag inte får ett skriftligt anställningsavtal?

Be arbetsgivaren om skriftliga villkor snarast, gärna i ett mejl så att din begäran dokumenteras. Be att få minst uppgifter om arbetsuppgifter, lön, arbetstid, startdatum, anställningsform, eventuell provanställning och vilket kollektivavtal som tillämpas.

Vid lönebidrag är ett skriftligt anställningsavtal rekommenderat, för att undvika missförstånd och tvister.

Om arbetsgivaren ändå inte lämnar skriftliga villkor ska du kontakta Arbetsförmedlingen, särskilt om du har eller ska få lönebidrag. Berätta att villkoren är oklara eller saknas. Myndigheten kan följa upp att arbetsgivaren uppfyller villkoren för stödet. Kontakta även facket om du är medlem.

 

Vilka är fördelarna jämfört med andra stödformer?

Vilket arbetsmarknadsstöd som passar bäst kan bero på behovet av introduktion, hjälp i arbetsuppgifter, teknisk anpassning eller ekonomiskt stöd. Här jämför vi lönebidraget med några andra arbetsmarknadsstöd.

Arbetsförmedlingen ska först pröva om behovet kan lösas med exempelvis hjälpmedel, personligt biträde eller SIUS innan lönebidrag bedöms.

 

Källor

Arbetsförmedlingens webbplats och faktablad.

Förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.