De kräver nödstopp för Försäkringskassans återkrav inom assistans

Konferensen ”Försäkringskassans återkrav och dess konsekvenser” präglades av mycket stor oro för den personliga assistansen.
Inte minst assistansberättigade känner allt större oro både för att personligen drabbas av återkrav och för att friheten med assistans begränsas.

”Det behövs ett nödstopp av Försäkringskassans återkrav. Så snart som möjligt. Det som pågår är orimligt både för assistansbolagen och personer som har personlig assistans”, skriver DHR i en kommentar till konferensen.

Vad innebär Försäkringskassans återkrav?

Bakgrunden är att Försäkringskassan har börjat kräva återbetalning av assistansersättning som myndigheten anser har betalats ut felaktigt. Återkraven ställs ibland till anordnaren, ibland till den assistansberättigade personligen.

Vare sig anordnaren eller användaren behöver ha gjort fel för att drabbas av återkrav. Det hela kan grunda sig på att Försäkringskassan själv har gjort fel, eller bara ändrat en tidigare bedömning av rätten till assistans. Återkraven kan gälla assistans som utförts tio år tillbaka i tiden.

Enligt arbetsgivareorganisationen Fremia kan vem som helst drabbas av återkrav, oavsett hur välskött verksamheten har varit.

Ett problem är att man i debatten blandar ihop mindre felaktigheter, som naturligt förekommer i alla verksamheter, med ren kriminalitet. Försäkringskassan kan motivera beslut med ”misskötsamhet”, vilket i praktiken kan uppstå när Försäkringskassan ändrar ett tidigare beslut. På ganska lösa grunder kan IVO dessutom återkalla anordnares tillstånd att utföra assistans – 23 tillstånd har återkallats bara det senaste året.

Och vad blir konsekvenserna?

Juristen Gustav Lindkvist uttryckte farhågor om att Försäkringskassans återkrav kan bli kontraproduktivt; att de seriösa anordnarna drar sig tillbaka och att mindre nogräknade aktörer får ökat utrymme. ”Seriösa aktörer vill göra rätt och inte drabbas av sanktioner, men om man inte vet spelreglerna så kan man inte göra rätt, och då kommer andra aktörer fram, för någon ska göra jobbet”, sa Gustav Lindkvist.

Konferensen avslutades med en debatt med användare, politiker och anordnare. Nedan refererar vi inläggen från Sophie Karlsson, ordförande för IfA Intressegruppen för assistansberättigade, och Åsa Strahlemo, ordförande för DHR Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet. Vi återkommer med en mer utförlig rapport.

IfA: Absurt att Försäkringskassan kan ändra sig, och göra gigantiska återkrav

– Det är helt absurt att Försäkringskassan kan fatta ett beslut om att en person behöver assistans, och att man tio år senare kan säga att ”nej, du skulle inte haft assistans”, sa Sophie Karlsson.

– Rättssamhället bygger på att man kan veta när man gör rätt och när man gör fel. Då kan man inte komma långt senare och säga att beslutet var fel, så nu drar vi tillbaka assistansersättningen tio år tillbaka i tiden. Det får livsavgörande konsekvenser eftersom det handlar om gigantiska belopp för enskilda personer. Det är inte möjligt för någons privatekonomi att betala summorna. Dessutom handlar det om personer som har assistansbehov, som inte kan leva sitt liv utan att ha assistans. Hur kan det vara möjligt att enskilda personer ska straffas i den här situationen? Det är helt orimligt.

– Kriminalitet ska inte finnas inom assistansen, men det vi ser nu är enskilda personer som har assistansbehov och anordnare som försöker göra rätt drabbas av återkrav, och ingen förstår hur regelverket egentligen ser ut. De svar vi får från Försäkringskassan är att man vill testa för att se var gränsen går. Det innebär att enskilda och anordnare får ta smällen. Man måste rimligen kunna veta när man gör rätt och när man gör fel. För enskilda personer handlar det bara om att få livet och vardagen att fungera.

– Nu när anordnare inte vågar avvika från assistansbeslut skapas mer eller mindre ett fängelse för de assistansberättigade. Man törs inte göra förändringar i sin vardag, man vågar inte byta en aktivitet mot en annan för det kan innebära en ändring som ska anmälas till Försäkringskassan, och det vågar man inte göra. Man kan vara livrädd för att kontakta Försäkringskassan, trots att man har ett behov av utökad assistans. Man är rädd för omprövning av hela beslutet och dessutom att det kan leda till ett återkrav på något obegripligt sätt. En undersökning som IfA gjorde i våras visade att de flesta som har behov av utökad assistans inte vågar kontakta Försäkringskassan.

– Vi kan inte ha det på det sättet – att man inte vågar ha kontakt med den myndighet som är ansvarig, och att man upplever sig leva i fångenskap som assistansbeslutet till slut blir, sa Sophie Karlsson.

DHR: Om assistansen monteras ned, vad ska vi ha istället?

DHR:s Åsa Strahlemo beskrev en mycket stor oro bland medlemmarna, som ofta tvekar att göra saker för att inte drabbas av omprövningar och återkrav.

– Det var inte så här personlig assistans var tänkt från början. Chansen att få personlig assistans idag är så liten, och kontrollerna så stora. Man måste kunna lita på att utredningar och beslut är korrekta. Istället för att se en helhet bryta ned behoven i små delar som ska kontrolleras av Försäkringskassan är inte hållbart, sa Åsa Strahlemo.

– Tänk dig en förälder som vabbar men också behöver gå ut med hunden, och lämnar tioåringen hemma i tio minuter. Om det hade varit en assistanssituation så skulle det ha varit en avvikelse som innebär att man riskerar att förlora sitt assistansbeslut. Det är inte rimligt att bryta upp livet på det sättet.

– Det Försäkringskassan uppmuntrar till nu är på gränsen till angiveri. Jag vet en person som på en bild på facebook inte satt i sin rullstol, utan hade fått hjälp att sätta sig i en hammock. Någon såg den bilden och anmälde till Försäkringskassan, och det blev grund för att göra en utredning.

– Om assistansen ska monteras ned, vad är det då tänkt att det ska vara istället? Är det institutioner vi ska tillbaka till? Assistansen bildades för att komma bort från institutioner. Det har flera gånger gjorts beräkningar – vad kostar det med assistans jämfört med hemtjänst eller att bo på ett boende? Assistansen är den billigaste insatsen. Det är tröttsamt att kostnaderna hela tiden förs upp, när det flera gånger är visat att assistans är en kostnadseffektiv insats.

– Det är självklart att kostnaderna ska användas på rätt sätt, men då måste det vara tydligt vad det korrekta sättet är. När man pratar med Försäkringskassan och får olika svar, då håller inte systemet. Frågan är vad som händer i framtiden, om det fortsätter så här. Enligt FN:s funktionsrättskonvention är det inte möjligt att gå tillbaka i utvecklingen, men det är vad som sker just nu, säger Åsa Strahlemo.

”Politiker måste införa nödstopp”

Anna Barsk Holmbom, initiativtagare till konferensen, avslutade debatten med en uppmaning till politikerna att ”ta till sig nödropet om ett nödstopp – annars kommer antalet anordnare att krympa i en rasande takt”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.