Arbetsförmedlingens stöd vid funktionsnedsättning har kraftigt försämrats

Arbetsförmedlingens stöd för personer med funktionsnedsättning har kraftigt försämrats. Det slår Myndigheten för delaktighet, MFD, fast i en rapport.

Funktionsrättsrörelsen instämmer i kritiken: ”Som Arbetsförmedlingen fungerar idag fastnar våra medlemmar i arbetslöshet.”

LÄS ÄVEN: Man kan förlora jobbet för att stödet kommer för sent

Bråttom att sänka trösklarna till jobb

Trösklarna till arbetsmarknaden måste snabbt sänkas för personer med svag konkurrensförmåga, säger MFD i ett pressmeddelande den 27 januari 2022.

MFD efterlyser flexibla och långsiktiga insatser riktade till arbetsgivare för att underlätta arbetsträning, praktik och anställning.

Det behövs också en snabb ”vidareutveckling av Arbetsförmedlingens arbetssätt och verktygslåda för att på ett bättre sätt träffa behoven som personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har”.

LÄS ÄVEN: Funkis och arbetslös? Här är arbetsmarknadsstöden du kan få 2022

DHR: Våra medlemmar fastnar på Arbetsförmedlingen

MFD:s rapport stämmer väl överens med vad funktionsrättsrörelsens uppfattning. Åsa Strahlemo, ordförande för DHR, säger att ”alla som kan arbeta, vill arbeta med särskilt stöd eller med hjälpmedel”.

– Men som Arbetsförmedlingen fungerar idag så fastnar de. Samordningen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har försämrats. Arbetsförmedlingen bedömer en person för sjuk för att arbeta, Försäkringskassan bedömer samma person för frisk för att få sjukersättning, säger Åsa Strahlemo.

Ett stort problem är att det har blivit svårare för personer med funktionsnedsättningar att få kontakt med Arbetsförmedlingen sedan antalet kontor har minskats, och fortsätter minska. Och om man lyckas få kontakt väntar nya problem:

– Den arbetssökande får ingen fast kontakt, utan hänvisas till olika handläggare hela tiden. Informationen är bristfällig och svår att överblicka, säger Åsa Strahlemo.

Bedömningar och hjälpmedel drar ut på tiden. Arbetsgivare, som vill att rekrytering går snabbt och smidigt, tröttnar.

Forskning visar att behoven måste avgöra vilka insatser som görs

MFD betonar, i promemorian till regeringen, att erfarenhet och forskning visar att det krävs lokala insatser som styrs utifrån de arbetssökandes, arbetsgivarnas och kommunernas olika behov.

”Både arbetssökande och kommuner är beroende av en nära kontakt med Arbetsförmedlingen. De behöver tillgång till personal med rätt kompetens och förmåga att skapa kreativa, individualiserade och flexibla lösningar.”

Svårare för arbetssökande att få hjälp

Omorganisationen av Arbetsförmedlingen och pandemin har kraftigt försämrat dessa möjligheter att ge rätt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, anser MFD.

De arbetssökande upplever att kontakten med Arbetsförmedlingen blivit sämre, och att det har blivit svårare att få tillgång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd.

Även kommunerna beskriver ökade svårigheter att samarbeta med Arbetsförmedlingen, vilket har försvårat kommunernas arbetsmarknadssatsningar.

Digitalisering skapar också hinder

MFD konstaterar att personer som står utanför digitaliseringen, till exempel saknar dator eller snabb internetuppkoppling, går miste om de nya digitala möjligheterna och hamnar därför ännu mer utanför.

LÄS ÄVEN:
Arbetsmarknad och funktionsnedsättning – 2023 års siffror
och
Lars Lööw jagar nya vägar till arbete för personer med funktionsnedsättning

Sysselsättning betyder mest för målet om jämlikhet

Larmrapporten är en del av Myndigheten för delaktighets årliga uppföljning av funktionshinderspolitikens mål om jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

”Sysselsättning är generellt den enskilda faktor som har störst påverkan på levnadsvillkor”, skriver MFD.

MFD:s uppföljning bygger på underlag från Arbetsförmedlingen och SKR. MFD har även genomfört en förstudie som baseras på intervjuer med Arbetsförmedlingen samt en enkät till ett mindre urval kommuner.

12 slutsatser från MFD:s larmrapport

Fler långtidsarbetslösa

Långtidsarbetslösheten i Sverige har snabbt ökat sedan våren 2020. Den avgörande orsaken är covid-19-pandemin. Främst handlar det om att många som förlorade sitt arbete under våren 2020 fortfarande inte har kommit tillbaka i arbete.

Personer som behöver extra stöd trycks bort

Kunskap från tidigare kriser visar att de grupper som redan innan krisen stod längst ifrån arbetsmarknaden i en tid av ökande långtidsarbetslöshet snabbt trycks ännu längre bort från arbetsmarknaden. Dessa grupper har också mycket svårare att återhämta sig när konjunkturen vänder.

Subventionerade jobb har minskat kraftigt

Under pandemin har tillgången till praktikanställningar och subventionerade anställningsformer minskat kraftigt. Många planerade och påbörjade sysselsättningsåtgärder har avslutats eller inte kommit igång då dessa i allmänhet har varit svårare att genomföra på distans. Detta innebär att väsentligt färre personer är i sysselsättning än tidigare. Flertalet av dessa personer är och var långtidsarbetslösa även innan pandemin.

Arbetsförmedlingens omorganisation drabbar de som har nedsatt arbetsförmåga

Förändringen av Arbetsförmedlingen har börjat få effekt. Vad gäller gruppen arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga har riksdagen tydligt uttalat att inga förändringar ska göras. Detta i syfte att värna resurserna till gruppen. Redan i inledningen av reformarbetet tydliggjorde dock Arbetsförmedlingen i att de trots detta såg att de organisatoriska förändringar som skulle genomföras också på ett avgörande sätt skulle komma att påverka målgruppen med nedsatt arbetsförmåga.

Svårare att få stöd av Arbetsförmedlingen

Många upplever att såväl möjligheten att hitta en anställning som tillgången till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd har påverkats negativt. Många upplever också att kontakten med Arbetsförmedlingen har blivit sämre. Detta bekräftas i Arbetsförmedlingens senaste undersökning om unga med funktionsnedsättning.

Stora negativa effekter för hela samhället

En grupp som sedan tidigare stod långt från arbetsmarknaden sannolikt har hamnat ännu längre ifrån. Risken för att de permanent ska kvarstå i långtidsarbetslöshet därför påtagligt har ökat. Detta är något som direkt kommer att påverka Arbetsförmedlingens förutsättningar långsiktigt, få stora samhällsekonomiska konsekvenser och också öka trycket på kommunerna.

Digitalisering ger ökat utanförskap – svårt att få ett fysiskt möte

Digitaliseringen är bra på många sätt men har också konkret och direkt satt ljuset på det digitala utanförskap som finns i gruppen som är arbetslös. MFD skriver att det är svårt att bedöma hur enkelt det är att få ett fysiskt möte, eftersom Arbetsförmedlingen fortsätter att avveckla kundtorg och andra mötesplatser.
Digitaliseringen hos Arbetsförmedlingen innebär bland annat att det kan ta lång tid innan en arbetssökande får en personlig kontakt. Det är svårt att veta om en arbetssökande som har stödbehov upptäcks i tid.

Tar lång tid att återställa Arbetsförmedlingens kompetens

Reformeringen av Arbetsförmedlingen, med färre lokalkontor och färre anställda, har fått oönskade och allvarliga konsekvenser. En stor del går att hänföra till de stora kompetenstapp och personella omdisponeringar som har skett. Många som arbetat inom arbetslivsinriktad rehabilitering har avslutat sina anställningar hos Arbetsförmedlingen eller fått andra arbetsuppgifter. Det är rimligt att förmoda att det kommer att ta tid och vara svårt att återställa.
Minskningen av specialistkompetens, framför allt inom arbetslivsinriktad rehabilitering, har på ett avgörande och negativt sätt påverkat förutsättningarna att inom rimlig tid erbjuda tillräckligt stöd och insatser till arbetssökande som behöver det.

Arbetsförmedlingens socialkonsulenter har nyckelroll

En profession som särskilt har påverkats är socialkonsulenter. Socialkonsulenternas insatser uppges i dag vara mer komprimerade och mindre omfattande i jämförelse med tidigare. Socialkonsulenter är den funktion inom Arbetsförmedlingen som ofta är den primära kontakten för arbetssökande med särskilda behov. Socialkonsulenten kartlägger tillsammans med den arbetssökande behovet av stöd och insatser. Socialkonsulentens arbete är viktigt för att få tillgång till rätt stöd i systemet, och för en matchningsprocess.

Brister i Arbetsförmedlingens nya sätt att handlägga

Från att tidigare ha haft ett arbetssätt där alla arbetssökande har haft tillgång till en ansvarig handläggare har man nu ett system där arbetssökanden själv äger sitt ärende och därmed på egen hand navigerar i kontakten med specialiserade handläggare inom olika kompetensområden och olika typer av processer. Exempel på processer är planering, beslut eller samordning. Arbetsförmedlingen vill med detta nya arbetssätt skapa ”sömlösa flöden”.
Enligt MFD har detta arbetssätt försvårat identifiering av stödbehov och snabba beslut om insatser. Kontinuitet och tillgång till rätt kompetens har försvårats. Detta har extra stor negativ påverkan på de viktiga SIUS-konsulenternas arbete.

Oklart vilken nytta fristående aktörer gör

Förutsättningarna för att använda fristående aktörers kompetens inom området arbetslivsinriktad rehabilitering är också en fråga som MFD anser brådskande att belysa.

Kommunernas stöd har också saktat in

Kommunerna anser att vägen till arbete för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden har blivit längre. Personer som redan innan levde isolerat har blivit ännu mer isolerade.

MFD anser att det måste prioriteras högt att säkerställa samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen kring gruppen personer med funktionsnedsättning. Under senaste tiden har dock kommunernas samarbete med Arbetsförmedlingen tappat fart. Ansvaret har förflyttats uppåt i Arbetsförmedlingens organisation. Lokalt har arbetsförmedlingen prioriterat interna processer snarare än de behov som finns i kommunen.

Hela promemorian

Ladda ned promemorian från MFD, Myndigheten för delaktighet:
MFD_PM_Forstudie_arbetsmarknadsinsatser_under_pandemin

Kristian Cornell, DHR: ”Man kan förlora jobbet för att stödet kommer för sent”

Här berättar DHR:s ombudsman Kristian Cornell om hur personer med funktionsnedsättning upplever situationen.

Hur illa är det med Arbetsförmedlingens service för personer med funktionsnedsättning?

– Medlemmarna i alla våra förbund upplever ökade svårigheter att få service och stödinsatser på arbetsmarknaden. Vi anser att det händer alldeles för lite från regeringen och i sin tur från Arbetsförmedlingen.

– Vi menar att det finns för lite resurser på Arbetsförmedlingen, för att prioritera personer med funktionsnedsättning. Fler personer med funktionsnedsättning klassas i dag som långtidsarbetslösa. I stället för att få stöd i rimlig tid bollas man mellan olika handläggare, och får berätta sin historia gång på gång.

– Inom DHR har vi exempel på att hur Arbetsförmedlingens bristande hantering lett till att en person inte kunnat behålla sitt nya jobb, eftersom hen inte fick det stöd hen hade fått beslut.

– Att kunna få ett personligt möte med en arbetsförmedlare och eller få en stödinsats är många gånger en förutsättning för att personen ska kunna skaffa ett jobb.

– Det tar för lång tid att få arbetshjälpmedel eller stöd av SIUS. Jag förstår att detta inte går på några dagar! Men i dagsläget kan det ta orimligt lång tid, vilket skapar stor osäkerhet, både hos arbetssökande och arbetsgivare.

Vad anser du att bristerna beror på?

– Det finns en otydlighet i styrningen av Arbetsförmedlingen. Regeringen säger sig prioritera frågan, men med få konkreta handlingar. I regleringsbreven till Arbetsförmedlingen saknas konkreta mål om hur förbättringar för personer med funktionsnedsättning ska ske.

Vilka åtgärder vill funktionsrättsrörelsen se?

– Det är fundamentalt att det finns tillräckliga resurser på arbetsförmedlingen för att kunna få en personlig kontakt och kunna ringa in sina styrkor och förutsättningar. Det handlar också om att det måste gå smidigt att utreda eventuella behov av stödinsatser. Allt detta så att personen kan lämna arbetslösheten. Det behövs samråd med funktionsrättsrörelsen, både långsiktigt och kortsiktigt.

– Inom DRH anser vi att stödet till arbetshjälpmedel måste moderniseras. Stödet behöver utökas med anpassningar i nära samband med arbetsplatsen. Arbetsplatsen kan vara en större kontorsbyggnad, och då anpassning behövas för en dörr även utanför den egna arbetsplatsen.

– DHR anser också att arbetet mot diskriminering behöver stärkas. Vi vet till exempel att det finns arbetsgivare som drar sig för att anställa en person med rollator eller rullstol för att det finns en risk för anpassningskostnader. Det finns stöd för arbetshjälpmedel som kan täcka anpassningskostnader, men vet arbetsgivare om det? Och hur lång tid tar ersättningen att få? Vi försöker öka kunskapen hos aktörer och arbetsgivare.

LÄS ÄVEN: Hur får man bidrag till arbetshjälpmedel?

Vad rekommenderar ni era arbetssökande medlemmar?

– Inom DHR hade vi många medlemsträffar i arbetsmarknadsfrågan under 2021, där vi delade erfarenheter och försökte komma på tips och lösningar. Vår förbundsstyrelse prioriterar frågan om arbetsmarknad.

– Vi försöker skapa dialog och samverkan med arbetsgivare och andra aktörer på arbetsmarknaden. Vi har samarbetat nära med Manpower Group, med rekryterare och arbetsgivare som målgrupp. Vi har även haft medlemskurser med EnableIn, som är en del av LinkedIn.

10 punkter från funktionsrättsrörelsens arbetsmarknadsprogram:

• Gör en översyn av arbetsmarknadsstöden för personer med funktionsnedsättningar.
• Anslå tillräckliga medel till Arbetsförmedlingen.
• Arbetssökande måste få hjälp av specialister på Arbetsförmedlingen.
• Kvalitetssäkra stöden till personer med funktionsnedsättning.
• Arbetsförmedlingen måste bli snabbare och effektivare i att ge stöd.
• Gör riktad storsatsning på jobb till personer med funktionsnedsättning nu i återstarten efter pandemin.
• Involvera funktionsrättsrörelsen aktivt i fortsatta arbetet med att förbättra stöden.
• Sluta använda begreppet ”nedsatt arbetsförmåga” som skapar negativa attityder hos arbetsgivare, arbetsförmedlare och arbetssökande.

FUB: Arbetsförmedlingen är en katastrof

I en debattartikel från Riksförbundet FUB kräver att regeringen agerar för att personer med funktionsnedsättning ska få bättre stöd av Arbetsförmedlingen.

”Reformeringen av Arbetsförmedlingen varit en katastrof för personer med funktionsnedsättning. Regeringen måste snarast dra i bromsen, ta den avgående analyschefens kritik på största allvar och ge nya direktiv till Arbetsförmedlingen”, heter det i debattartikeln.

FUB har följande krav:

• Ge Arbetsförmedlingen tillräckligt med resurser så personer med funktionsnedsättning får tillgång direkt till en personlig handläggare/SIUS-konsulent med särskild kompetens.
• Satsa på – i stället för att motarbeta – lokala samarbeten med arbetsintegrerande sociala företag (ASF) och andra aktörer som erbjuder jobb som fungerar väldigt bra för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dagsläget har ett stordriftstänk helt tagit över, där de aktörer som upphandlas helst ska vara rikstäckande.
• Se till att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tecknar avtal med alla kommuner, för att ge möjlighet till övergång från daglig verksamhet till arbete.

Psykologer: Största utarmningen av stödet någonsin

”Vi ser en mycket stor risk att ungdomar med ohälsa och yrkesvilsenhet aldrig kommer att komma in i samhället”, varnar psykologer som arbetar på Arbetsförmedlingen.

”Den största utarmningen av stödet på arbetsmarknaden någonsin”, heter det i en debattartikel på dagenssamhalle.se i april 2019.

Varningen kommer från Rappa, Rikstäckande arbetsplatsförening för psykologer på Arbetsförmedlingen.

Föreningen skriver vidare att Arbetsförmedlingens psykologer under decennier har hjälpt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i hela landet.

”I regeringens planer ingår att andra aktörer ska ta över mycket av Arbetsförmedlingens uppdrag. I realiteten kommer delar av landet att stå utan andra aktörer då få sådana finns att tillgå”, anser föreningen.