Arbetsförmedlingens stöd vid funktionsnedsättning har kraftigt försämrats

Arbetsförmedlingens stöd för personer med funktionsnedsättning har kraftigt försämrats. Det slår Myndigheten för delaktighet, MFD, fast i en rapport. Funktionsrättsrörelsen instämmer i kritiken: ”Som Arbetsförmedlingen fungerar idag fastnar våra medlemmar i arbetslöshet.”

LÄS ÄVEN: Man kan förlora jobbet för att stödet kommer för sent

Bråttom att sänka trösklarna till jobb

Trösklarna till arbetsmarknaden måste snabbt sänkas för personer med svag konkurrensförmåga, säger myndigheten i ett pressmeddelande den 27 januari 2022.

MFD efterlyser flexibla och långsiktiga insatser riktade till arbetsgivare för att underlätta arbetsträning, praktik och anställning.

Det behövs också en snabb ”vidareutveckling av Arbetsförmedlingens arbetssätt och verktygslåda för att på ett bättre sätt träffa behoven som personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har”.

LÄS ÄVEN: Funkis och arbetslös? Här är arbetsmarknadsstöden du kan få 2022

DHR: Våra medlemmar fastnar på Arbetsförmedlingen

MFD:s rapport stämmer väl överens med vad funktionsrättsrörelsens uppfattning. Åsa Strahlemo, ordförande för DHR, säger att ”alla som kan arbeta, vill arbeta med särskilt stöd eller med hjälpmedel”.

– Men som Arbetsförmedlingen fungerar idag så fastnar de. Samordningen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har försämrats. Arbetsförmedlingen bedömer en person för sjuk för att arbeta, Försäkringskassan bedömer samma person för frisk för att få sjukersättning, säger Åsa Strahlemo.

Ett stort problem är att det har blivit svårare för personer med funktionsnedsättningar att få kontakt med Arbetsförmedlingen sedan antalet kontor har minskats, och fortsätter minska. Och om man lyckas få kontakt väntar nya problem:

– Den arbetssökande får ingen fast kontakt, utan hänvisas till olika handläggare hela tiden. Informationen är bristfällig och svår att överblicka, säger Åsa Strahlemo.

Bedömningar och hjälpmedel drar ut på tiden. Arbetsgivare, som vill att rekrytering går snabbt och smidigt, tröttnar.

Forskning visar att behoven måste avgöra vilka insatser som görs

MFD betonar, i promemorian till regeringen, att erfarenhet och forskning visar att det krävs lokala insatser som styrs utifrån de arbetssökandes, arbetsgivarnas och kommunernas olika behov.

”Både arbetssökande och kommuner är beroende av en nära kontakt med Arbetsförmedlingen. De behöver tillgång till personal med rätt kompetens och förmåga att skapa kreativa, individualiserade och flexibla lösningar.”

Entré till Arbetsförmedlingen. Foto: Linnea Bengtsson
Arbetsförmedlingens omorganisering har kraftigt försämrat stöden. Foto: Linnea Bengtsson.

Svårare för arbetssökande att få hjälp

Omorganisationen av Arbetsförmedlingen och pandemin har kraftigt försämrat dessa möjligheter att ge rätt stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden, anser MFD.

De arbetssökande upplever att kontakten med Arbetsförmedlingen blivit sämre och att det har blivit svårare att få tillgång till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd.

Även kommunerna beskriver ökade svårigheter att samarbeta med Arbetsförmedlingen, vilket har försvårat kommunernas arbetsmarknadssatsningar.

Digitalisering skapar också hinder

MFD konstaterar att personer som står utanför digitaliseringen, till exempel saknar dator eller snabb internetuppkoppling, går miste om de nya digitala möjligheterna och hamnar därför ännu mer utanför.

Bärbar dator och mobil. Foto: Linnea Bengtsson
Om man saknar dator blir digitaliseringen en hinder för att få arbete. Foto: Linnea Bengtsson

LÄS ÄVEN:
Arbetsmarknad och funktionsnedsättning – 2021 års siffror
och
Lars Lööw jagar nya vägar till arbete för personer med funktionsnedsättning

Sysselsättning betyder mest för målet om jämlikhet

Larmrapporten är en del av Myndigheten för delaktighets årliga uppföljning av funktionshinderspolitikens mål om jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

”Sysselsättning är generellt den enskilda faktor som har störst påverkan på levnadsvillkor”, skriver MFD.

MFD:s uppföljning bygger på underlag från Arbetsförmedlingen och SKR. MFD har även genomfört en förstudie som baseras på intervjuer med Arbetsförmedlingen samt en enkät till ett mindre urval kommuner.

12 slutsatser från MFD:s larmrapport

Fler långtidsarbetslösa

Långtidsarbetslösheten i Sverige har snabbt ökat sedan våren 2020. Den avgörande orsaken är covid-19-pandemin. Främst handlar det om att många som förlorade sitt arbete under våren 2020 fortfarande inte har kommit tillbaka i arbete.

Personer som behöver extra stöd trycks bort

Kunskap från tidigare kriser visar entydigt att de grupper som redan innan krisen stod längst ifrån arbetsmarknaden i en tid av ökande långtidsarbetslöshet snabbt trycks ännu längre bort från arbetsmarknaden. Dessa grupper har också mycket svårare att återhämta sig när konjunkturen vänder.

Subventionerade jobb har minskat kraftigt

Under pandemin har tillgången till praktikanställningar och subventionerade anställningsformer minskat kraftigt. Många planerade och påbörjade sysselsättningsåtgärder har avslutats eller inte kommit igång då dessa i allmänhet har varit svårare att genomföra på distans. Detta innebär att väsentligt färre personer är i sysselsättning än tidigare. Flertalet av dessa personer är och var långtidsarbetslösa även innan pandemin.

Arbetsförmedlingens omorganisation drabbar de som har nedsatt arbetsförmåga

Förändringen av Arbetsförmedlingen har börjat få effekt. Vad gäller gruppen arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga har riksdagen tydligt uttalat att inga förändringar ska göras. Detta i syfte att värna resurserna till gruppen. Redan i inledningen av reformarbetet tydliggjorde dock Arbetsförmedlingen i att de trots detta såg att de organisatoriska förändringar som skulle genomföras också på ett avgörande sätt skulle komma att påverka målgruppen med nedsatt arbetsförmåga.

Svårare att få stöd av Arbetsförmedlingen

MFD:s uppföljning av arbetsmarknadsområdet under pandemin visar att många personer i målgruppen upplever att såväl möjligheten att hitta en anställning som tillgången till arbetsmarknadspolitiska åtgärder och stöd har påverkats negativt. Många upplever också att kontakten med Arbetsförmedlingen har blivit sämre. Detta bekräftas i Arbetsförmedlingens senaste undersökning om unga med funktionsnedsättning.

Stora negativa effekter för hela samhället

En grupp som redan sedan tidigare stod långt från arbetsmarknaden sannolikt har hamnat ännu längre ifrån. Risken för att de permanent ska kvarstå i långtidsarbetslöshet därför påtagligt har ökat. Detta är något som direkt kommer att påverka Arbetsförmedlingens förutsättningar långsiktigt, få stora samhällsekonomiska konsekvenser och också öka trycket på kommunerna.

Digitalisering ger ökat utanförskap – svårt att få ett fysiskt möte

Digitaliseringen är bra på många sätt men har också konkret och direkt satt ljuset på det digitala utanförskap som finns i gruppen som är arbetslös. MFD skriver att det är svårt att bedöma hur enkelt det är att få ett fysiskt möte, eftersom Arbetsförmedlingen fortsätter att avveckla kundtorg och andra mötesplatser.

Digitaliseringen hos Arbetsförmedlingen innebär bland annat att det kan ta lång tid innan en arbetssökande får en personlig kontakt. Det är svårt att veta om en arbetssökande som har stödbehov upptäcks i tid.

Tar lång tid att återställa Arbetsförmedlingens kompetens

Reformeringen av Arbetsförmedlingen, med färre lokalkontor och färre anställda, har fått oönskade och allvarliga konsekvenser. En stor del går att hänföra till de stora kompetenstapp och personella omdisponeringar som har skett. Många som arbetat inom arbetslivsinriktad rehabilitering har avslutat sina anställningar hos Arbetsförmedlingen eller fått andra arbetsuppgifter. Det är rimligt att förmoda att det kommer att ta tid och vara svårt att återställa.

Minskningen av specialistkompetens, framför allt inom arbetslivsinriktad rehabilitering, har på ett avgörande och negativt sätt påverkat förutsättningarna att inom rimlig tid erbjuda tillräckligt stöd och insatser till arbetssökande som behöver det.

Arbetsförmedlingens socialkonsulenter har nyckelroll

En profession som särskilt har påverkats är socialkonsulenter. Socialkonsulenternas insatser uppges i dag vara mer komprimerade och mindre omfattande i jämförelse med tidigare. Socialkonsulenter är den funktion inom Arbetsförmedlingen som ofta är den primära kontakten för arbetssökande med särskilda behov. Socialkonsulenten kartlägger tillsammans med den arbetssökande dennes förutsättningar och behovet av stöd och insatser. Socialkonsulentens arbete är särskilt viktigt för att den arbetssökande ska få tillgång till rätt stöd i systemet, men också för att förbereda den arbetssökande inför en kommande matchningsprocess.

Brister i Arbetsförmedlingens nya sätt att handlägga

Från att tidigare ha haft ett arbetssätt där alla arbetssökande har haft tillgång till en ansvarig handläggare har man nu ett system där arbetssökanden själv äger sitt ärende och därmed på egen hand navigerar i kontakten med specialiserade handläggare inom olika kompetensområden och olika typer av processer. Exempel på processer är planering, beslut eller samordning. Arbetsförmedlingen vill med detta nya
arbetssätt skapa ”sömlösa flöden”.

Enligt MFD har detta arbetssätt försvårat identifiering av stödbehov och snabba beslut om insatser. Kontinuitet och tillgång till rätt kompetens har försvårats. Detta har extra stor negativ påverkan på de viktiga SIUS-konsulenternas arbete.

Oklart vilken nytta fristående aktörer gör

Förutsättningarna för att använda fristående aktörers kompetens inom området arbetslivsinriktad rehabilitering är också en fråga som MFD anser brådskande att belysa.

Kommunernas stöd har också saktat in

Kommunerna anser att vägen till arbete för dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden har blivit längre. Personer som redan innan levde isolerat har blivit ännu mer isolerade.

MFD anser att det måste prioriteras högt att säkerställa samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen kring gruppen personer med funktionsnedsättning. Under senaste tiden har dock kommunernas samarbete med Arbetsförmedlingen tappat fart. Ansvaret har förflyttats uppåt i Arbetsförmedlingens organisation. Lokalt har arbetsförmedlingen prioriterat interna processer snarare än de behov som finns i kommunen.

Hela promemorian

Ladda ned promemorian från MFD, Myndigheten för delaktighet:
MFD_PM_Forstudie_arbetsmarknadsinsatser_under_pandemin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.