Assistans för barn 2024: Är föräldraavdraget ett fiasko?

  • Den 1 januari 2023 infördes föräldraavdraget inom personlig assistans.
  • Ungefär 400 fler barn beräknades få rätt till assistans.
  • Nu i början av 2024 är besvikelsen stor, och många menar att lagändringen har försämrat möjligheterna för många barn.
  • Vad händer nu, vad behöver man veta om reglerna?

LÄS ÄVEN:
Kammarrättens julklapp – stoppar dubbla föräldraavdrag

Stor besvikelse över att barn har förlorat på lagändringen

Försäkringskassans statistik visar att det har skett en liten uppgång i antalet barn med personlig assistans (assistansersättning genom Försäkringskassan). I augusti upphörde dock ökningen, och antalet barn med assistansersättning minskade åter, en minskning som fortsatte under september och oktober.

Kommer regeringen att minska föräldraavdraget?

Allt fler kräver nu att regeringen snarast drar ned på föräldraavdraget, genom att ändra i förordningen som anger antalet timmar som schablonmässigt ska dras av. Regeringen har dock sagt nej till detta, och vill hellre avvakta fler rapporter från bland annat Försäkringskassan. Strax före jul uttalade Kammarrätten i Sundsvall att det är fel att göra dubbla föräldraavdrag på det sätt som Försäkringskassan gör.

Hur har föräldraavdraget påverkat barns rätt till assistans?

Lagändringen ”Stärkt rätt till personlig assistans” i januari 2023 innebar bland annat att ett schabloniserat föräldraavdrag infördes. Det är ett nytt sätt att ta hänsyn till ”normalt föräldraansvar” vid bedömning av barns rätt till personlig assistans. Före 1 januari 2023 gjorde Försäkringskassan en individuell bedömning av föräldraansvaret för varje barn. Varken lagar eller rättspraxis beskrev hur bedömningen av föräldraansvar skulle göras, så bedömningarna kunde variera kraftigt.

Föräldraavdragen fastställs utifrån barnets ålder. Storleken på föräldraavdragen anges inte i lagen utan bestäms av regeringen i förordningen om assistansersättning. Så här ser avdraget ut idag:

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

Inget föräldraavdrag ska göras på följande hjälpbehov:
* andning (9 a § första stycket 1 LSS),
* stöd vid medicinskt tillstånd (9 a § första stycket 7 LSS),
* åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med de grundläggande behoven andning och stöd vid medicinskt tillstånd ska kunna ges,
* måltider i form av sondmatning, och
* åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider.

De nya föräldraavdraget väntas dels ge fler barn rätt till assistans, dels öka antalet assistanstimmar för barn. I propositionen uppskattas barn 0–6 år som får ett beslut om fler timmar få i genomsnitt 11 timmar mer per vecka. För för barn 7–12 år uppskattas ökningen till i genomsnitt 6 timmar per vecka. För barn 13–17 år uppskattas ökningen till 4 timmar per vecka.

Enligt Försäkringskassans uppföljningsrapport (publicerad i oktober 2023) har antalet timmar för barn 0–11 år ökat med 13 till 123 timmar per vecka i snitt. Detta gäller nya ansökningar. För beviljade ansökningar om fler timmar anger Försäkringskassan en ökning med cirka 6 timmar till drygt 158 timmar per vecka. Denna siffra är snittet för alla, både barn och vuxna. Rapporten omfattar januari–juli 2023, och jämförs med motsvarande period 2022.

Genomsnittligt antal beviljade timmar per vecka utifrån en ny ansökan under perioden januari–juli 2022 och 2023, fördelat på ålder

Nya ansökningar. Genomsnittligt antal beviljade timmar per vecka utifrån en ny ansökan under perioden januari–juli 2022 och 2023, fördelat på ålder. Från Försäkringskassans uppföljningsrapport oktober 2023.

Redan under våren 2023 kom dock signaler om att reformen inte blivit alls så positiv som väntat för barn med funktionsnedsättning.

– Vi börjar se tydliga förlorare och vinnare på lagändringen, sa advokat Emilia Liedbeck, Altius Advokatbyrå. Förlorarna är helt klart barn och unga. Det har blivit svårare för barn att få assistans. Äldre barn med assistans riskerar förlora timmar om de ansöker om utökning, på grund av det nya föräldraavdraget.

Försäkringskassan har anklagats för att felaktigt göra ”dubbla föräldraavdrag”, och därmed försämra barns möjligheter att beviljas assistans. I uppföljningsrapporten försvarar Försäkringskassan sin tolkning av reglerna:

Av lagtexten framgår tydligt att avdragen ska göras utifrån hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning. Om lagstiftarens intention var något annat än detta torde det därmed krävas ytterligare lagändringar.”

Försäkringskassans uppföljningsrapport oktober 2023.

Den 1 november 2023 kommenterades uppföljningsrapporten så här av Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG: ”Det är fler små barn som beviljats assistans än vad vi befarade, med tanke på hur många vi sett som fallit på det dubbla föräldraavdraget. Kanske kan ändringarna i det förebyggande stödet och motiverande insatser ha vägt upp försämringen när det gäller föräldraavdraget.”

Vad hände med reformen ”Stärkt rätt till personlig assistans”?

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, beskrev situationen så här i ett webbinarium den 11 september 2023:

Det nya föräldraavdraget skulle ersätta den gamla modellen, där Försäkringskassan tog bort de timmar som motsvarade normalt föräldraansvar för andra barn i samma ålder.

Den gamla modellen fungerade väldigt godtyckligt, och man gjorde stora avdrag på assistansbehovet. Barn under sex år hade i praktiken inte någon chans att beviljas personlig assistans.

Med lagändringen skulle godtycket försvinna. Avdraget skulle vara så litet att även små barn skulle få assistans om de hade stora behov. Det är kändes klockrent. Det här borde ju fungera.

Men då får Försäkringskassan för sig att de ska göra dubbla föräldraavdrag. Först tar Försäkringskassan bort timmar för det som är normalt föräldraransvar, på samma sätt som tidigare. De säger att de tar bort det som inte har med barnets funktionsnedsättning att göra – en omskrivning för normalt föräldraansvar.

Sedan gör man även det nya föräldraavdraget. Eftersom det görs dubbla avdrag hamnar barnen i ett sämre läge än före lagändringen.

Vi ser detta tydligt. Riksföreningen JAG har medlemmar som hade ansökt om assistans för tid som gällde både före och efter årsskiftet. Försäkringskassan gjorde två olika bedömningar av behovet, i samma beslut.

Som exempel kunde man för oktober–december 2022 landa på 60 timmar per vecka. I samma beslut landade man på 43 timmar per vecka för januari 2023 och framåt. Det visar tydligt att nyordningen innebär färre timmar till barnen.

Försäkringskassan har duckat för detta i vår kommunikation. De menar att det här är för tidigt att bedöma. Men för oss är det här kristallklart. Det är ingen tvekan om att barnen hamnar i ett sämre läge.

Vi ser också en försämring för barn 7–12 år, som tidigare kunde få assistans om de hade stora behov. När barn i den åldern söker för till exempel förebyggande stöd kan vi se att Försäkringskassan kommer fram till ett väldigt lågt antal timmar som innebär nej till personlig assistans. Försäkringskassan säger att ”här har vi 9 timmar grundläggande behov när vi har dragit bort normalt föräldraansvar”. När de sedan gör föräldraavdraget, så tas ytterligare 7 timmar bort. Det blir bara 2 timmar kvar, och det betyder att de här barnen inte ens får stöd av kommunen. Det hade de kunnat få tidigare.

Cecilia Blank på webbinariet 11 september 2023.

Tips och råd från advokat Jessica Gustavsson

Jessica Gustavsson, advokat, om erfarenheterna av ”Stärkt rätt till personlig assistans” 2023. Från webbinarium 11 september 2023.

LÄS ÄVEN: Personlig assistans 2023 – vinnare och förlorare

På vilket sätt förlorar barnen på nya reglerna?

Tanken var att föräldraavdraget skulle ge mer enhetliga bedömningar. Det skulle inte vara upp till enskilda handläggare att bedöma skillnaden jämfört med vad som är ”normalt” för ett jämnårigt barn utan funktionsnedsättning. Syftet var också att fler barn skulle berättigas till assistansersättning, men så har det inte blivit.

”Min uppfattning är att det blivit svårare”, sa Emilia Liedbeck i en intervju med HejaOlika på försommaren 2023.

Emilia Liedbeck. Foto: Linnea Bengtsson
Emilia Liedbeck. Foto: Linnea Bengtsson.

Hon konstaterar att handläggningsprocessen vid ansökan om assistans inte har förändrats hos kommunerna eller Försäkringskassan. Ansökan om assistans är fortfarande styrd till timmar och minuter.

Den tidsåtgång som föräldrar och barn anger för genomförandet av olika moment brukar inte godkännas av kommunen eller Försäkringskassan, utan myndigheten gör en egen bedömning av tidsåtgången. Till exempel: om det ansöks om 30 minuter per dag för hjälp med dusch kanske myndigheten bedömer 15 minuter som hjälp av grundläggande karaktär.

Tidigare brukade kommunerna och Försäkringskassan avslå tid för ”andra personliga behov” med hänvisning till ”normalt föräldraansvar”. Numera motiveras bedömningen på annat sätt. När kommunen/Försäkringskassan bedömt omfattningen av de grundläggande behoven blir det en totalsumma för hela veckan. Från detta dras sedan schablonen för föräldraavdraget. För barn 1-6 år gamla dras 2,5 timme per dygn (17,5 timmar per vecka) på de grundläggande behoven. För barn 7-11 år dras 1 timme per dygn (7 timmar per vecka) på de grundläggande behoven.

För att berättigas till assistans krävs alltså ett omfattande totalt grundläggande behov. För att berättigas till assistansersättning från Försäkringskassan krävs det 20 timmar + 7 timmar som dras av för föräldraavdrag, alltså totalt 27 timmar per vecka. Gränsen för att berättigas till insatsen blir därmed högre för barn än vad än för vuxna.

Tabellen nedan visar det nya föräldraavdragets schabloner för olika åldrar.

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

Vad har gått snett med föräldraavdraget?

Emilia Liedbeck menar att problemet är att politikerna inte tillräckligt noga reglerat när föräldraavdraget ska göras. Detta är alltför otydligt i propositionen.

– Grundtanken är att fler barn ska få rätt till assistans. Utifrån denna grundtanke borde föräldraavdraget göras på den totala tidsåtgången för grundläggande och andra personliga behov. Då skulle föräldraavdraget inte avgöra själva rätten till assistans.

– Förarbetena ger inte något tydligt exempel på hur föräldraavdraget ska användas vid bedömningen av rätten till assistans, vilket är beklagligt.

– Min förhoppning är att det blir en prövning i domstolarna som reder ut hur föräldraavdraget ska användas. Det behövs förtydligande kring om föräldraavdraget ska användas redan vid prövning av rätten till insats, eller först senare vid bedömningen avseende det totala hjälpbehovet.

– Vad gäller schablonen för föräldraavdragen är jag också väldigt kritisk till att åldersgrupperna är så stora. Det är en oerhörd skillnad på ett barn som är 1 år jämfört med ett barn som är 5,5 år gammalt, likaså är det stor skillnad mellan ett barn som är 6 år och 10 år, säger Emilia Liedbeck.

Vilka barn drabbas särskilt?

När det gäller att få rätt till assistans är förlorarna de barn som har omfattande hjälpbehov.

När det gäller totala behovet av assistans är förlorarna de barn med beslut där avdrag tidigare inte gjorts för föräldraansvar (eller där avdragen har varit små) och som har omfattande assistansbeslut men där det krävs utökad assistans, kanske för att barnet är vaken längre tid.

Ett exempel: En 16-åring har assistans all vaken tid, och inga avdrag har gjorts för föräldraansvar. Barnet är nu vaket en timme mer per dag. Denna 16-åring kan inte beviljas mer assistans vid en ansökan om utökning, eftersom den timme mer som barnet numera är vaken bedöms som föräldraavdrag. Konsekvenserna blir att 16-åringen måste förlita sig på hjälp från föräldrarna trots att föräldrarna kanske inte ens arbetar som assistenter, och 16-åringen all annan tid är van vid att få hjälp från assistenter som hen själv valt.

Barn får assistansen indragen på grund av nya föräldraavdraget

– En av våra barnkunder blev av med sin assistans på grund av det nya föräldraavdraget. Med det sätt kommunen har beräknat avdraget blir det svårare för barn att få assistans efter lagändringen, vilket inte var tanken, säger Anna Lindberg, verksamhets- och kvalitetsansvarig på Passal Assistans.

Lisa Liljenberg och Anna Lindberg, Passal assistans
Det är osannolikt att regeringens bedömning om ökad assistans för barn blir verklighet, befarar Lisa Liljenberg och Anna Lindberg, Passal assistans.

I det aktuella fallet bedömde kommunen att barnet hade behov av assistans för grundläggande behov med 8,5 timmar per vecka. Detta hade tidigare gett barnet rätt till assistans genom kommunen. I den tidigare utredningen hade kommunen därefter fortsatt beräkna de övriga behoven.

Eftersom barnet är i gruppen 7–11 år anger den nya schablonen för föräldraansvar att det ska göras avdrag på rätten till assistans med 7 timmar per vecka för grundläggande behov, och 7 timmar för andra personliga behov.

I kommunens nya bedömning gjordes det schabloniserade föräldraavdraget direkt på de grundläggande behoven. Kvar blev då endast 1,5 timme per vecka, vilket är för lite för att beviljas personlig assistans. Kommunens nedre gräns ligger på cirka 7 timmar. Därmed tittade kommunen inte heller på övriga behov, utan avslog direkt rätten till assistans.

Avdrag borde göras på totala antalet timmar

Avdraget borde göras på grundläggande behov och andra personliga behov, men först efter att man beräknat det totala antalet timmar, så att det inte påverkar själva rätten till assistans, menar Anna Lindberg.

– Vi uppfattade tanken med ett schabloniserat föräldraavdrag att det skulle bli lika för alla, och inte upp till handläggare att avgöra vad som är normalt föräldraansvar, och inte heller att det skulle bli svårare att få assistans. Som föräldraavdraget praktiseras nu behöver barn under 12 år ha ett grundläggande behov på cirka 14 timmar per vecka eller mer för att få ett kommunbeslut, och 27 timmar per vecka för ett beslut hos Försäkringskassan. För vuxna som söker personlig assistans ligger nedre gränsen kvar på cirka 7 respektive 20 timmar per vecka.

Kommunen: Olyckligt utfall – överklaga

Hur förklarar kommunen sitt beslut att direkt avslå barnets rätt till assistans?
– Kommunen har tolkat lagändringen som att det är så här behovet av assistans ska utredas. De tycker att det är olyckligt att lagändringen fått dessa konsekvenser, och vill att vi överklagar, säger Anna Lindberg.

Hur kommer ni att agera för den aktuella kunden?
– Vi överklagar beslutet samt söker inhibition, säger Anna Lindberg.

”Osannolikt att assistansen ökar så mycket”

Passal Assistans jurist Lisa Liljenberg bedömer att det nya föräldraavdraget generellt resulterat i större avdrag (och större ansvar på föräldrarna) jämfört med de avdrag som kommuner och Försäkringskassan tidigare gjort för föräldraansvar.

– Regeringens bedömning att det schabloniserade föräldraavdraget skulle resultera i att 860 fler barn får personlig assistans och att alla barn får fler timmar ser jag som osannolikt, säger Lisa Liljenberg.

IfA kräver att föräldraavdraget minskas

– Om vi får bekräftat att det blivit svårare för barn att beviljas assistansersättning så måste regeringen agera snabbt, och minska föräldraavdraget, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

Sophie Karlsson, IfA, och Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M). Foton: Linnea Bengtsson
Sophie Karlsson, IfA, uppmanar Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M), att agera snabbt om föräldraavdraget blir för stort. Foton: Linnea Bengtsson.

Kan ändras i förordningen

Regeringen har möjlighet att ändra föräldraavdraget, genom att ändra i förordningen som styr föräldraavdragets omfattning. Om detta ändras så följer antagligen kommunerna efter.

IfA har fått många signaler om att föräldraavdraget inte fungerar som det var tänkt, och att det därför blivit svårare att få rätt till assistans för barn.

IfA och andra delar av funktionsrättsrörelsen var noga med att påtala för utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” att det var viktigt att det tydligt framgick hur avdraget skulle göras, för att inte riskera dubbla avdrag eller för stort avdrag.

– Dubbelt avdrag kan det bli om man redan från början har sökt endast för sådant som man anser går utöver vad barn i jämförbar ålder behöver, då har man redan innan ansökan tagit bort sånt som föräldraavdraget är tänkt att göra avdrag för.

– Under utredningens gång påtalade vi också att vi såg en risk att avdragen skulle bli för stora för vissa barn. Utredningens svar var då att de behov som det i huvudsak handlade om skulle falla in under undantagen, dvs assistans i samband med andning, intag av måltider via sond och löpande stöd pga medicinskt tillstånd.

Strax efter att lagändringen trädde i kraft, redan i januari 2023, kontaktade Sophie Karlsson Försäkringskassan om att de gör för stora avdrag, och tog upp följande:

”Avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov, vilket framgår av prop. 2021/22:214. Där står bl a följande: ’Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs. Till vilken del hjälpbehovet ska anses bero på barnets ålder avgörs med andra ord genom föräldraavdraget. En ordning där hjälpbehov på grund av barnets ålder räknas bort före föräldraavdraget skulle innebära att föräldraansvaret beaktas två gånger, något som inte sker i dag.’”

– Det är således väldigt tydligt att man ska se till allt som barnet behöver hjälp med oavsett om det beror på ålder eller funktionsnedsättning och sedan göra avdraget från det totala behovet, säger Sophie Karlsson.

Sophie Karlsson påtalade också för Försäkringskassan att inte får räkna bort behov som hjälp med andning för att därefter dra fullt avdrag från resten av behovet, för då blir avdraget för stort i förhållande till syftet med lagändringen.

Försäkringskassan gör annan tolkning

IfA:s påpekanden har dock inte gett några positiva resultat ännu.

– Försäkringskassan håller kvar vid sin tolkning som innebär att avdraget görs från barnets assistansbehov. Man har alltså redan från början tagit bort sådant som barn i jämförbar ålder behöver hjälp med. Avdraget görs därför dubbelt, eller i alla fall för stort. Det verkar som att en del kommuner också anammar den hårda beräkningen av föräldraavdraget.

– Vi befarade att det kunde bli på detta sätt och varnade som sagt utredningen för detta. Nu har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att följa upp hur lagändringen påverkar assistansen och vi inväntar svar om detta. Om vi får bekräftat att det blivit svårare för barn att beviljas assistansersättning så måste politikerna stå redo att agera snabbt.

Räcker det med att sänka föräldraavdraget?

Hur tycker du att föräldraavdraget ska ändras?
– Jag tror att föräldraavdraget måste sänkas drastiskt. Till exempel är ett avdrag på grundläggande behov med 2,5 timmar per dag alldeles för mycket. Kanske vore 0,5 timmar mer rimligt, om det ska vara något avdrag alls. Vi tycker att barn i behov av personlig assistans ska kunna beviljas assistans för sitt assistansbehov utan avdrag.

– Kritik fanns redan under utredningen, men det fanns också behov av förändring av det tidigare tillvägagångssättet. Föräldraavdraget var en slags kompromiss.

Vad tänker du generellt om lagändringen? Kommer det att bli en bra förändring efter hand?
– När det kommer lagändringar så finns det alltid viss bävan, eftersom vi vet att myndigheterna alltid vill tolka rätt snävt.

– Vi hade signalerat att avdraget kunde bli ett problem, så är det bra att omfattningen inte lades in i lag utan i förordningen, med tanke på att det ska vara enklare att ändra om det ser ut att slå fel. Tyvärr ser det ut som att vi kan ha haft rätt om att ändring kan komma att behövas, säger Sophie Karlsson.

När ska man ansöka om assistans för barn? När bör man avvakta?

  • Har barnet assistans idag så bör man tänka igenom behovet, och kanske kontakta någon expert för en bedömning, innan man ansöker om utökning.
  • Om barnet har ett utökat hjälpbehov är möjligheterna till mer assistans beroende av vad som orsakar det ökade hjälpbehovet, och vilka avdrag som tidigare gjorts och som numera ska göras.
  • Om barnet är i glappet mellan att byta åldersgrupp (1-6 år, 7-12 år och 12-17 år) för schablonavdraget kan det vara klokt att avvakta med ansökan, för att slippa ansöka på nytt vid ett eventuellt avslag, eftersom det då krävs nya intyg.
  • Om det sker en förbättring av barnets tillstånd, och assistans inte behövs i sådan omfattning som framgår av beslutet, ska man alltid ta kontakt med myndigheten.

När ska föräldraavdraget göras – egentligen?

Christian Källström, jurist på Frösunda, varnade tidigt för risken att Försäkringskassan skulle feltolka det nya föräldraavdraget, efter att ha studerat Försäkringskassans vägledning i december 2022.

I januari 2023 sa han till HejaOlika att ”känslan är att Försäkringskassan kommer att göra hårda bedömningar kring kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, och att de kommer att försöka begränsa tillämpningsområdet. Att döma av Försäkringskassans nya version av sin vägledning [version 32 sid 65-66], blir det sannolikt även problem med bedömningen av rätten till assistans för barn.”

Angående föräldraavdraget citerar Försäkringskassan förarbetena:

”Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs.”

… för att sedan göra en helt annan bedömning i vägledningen:

”Föräldraavdrag ska göras från hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning (51 kap. 6 § andra stycket SFB). Men i praktiken går det inte alltid att avgöra om en del av ett hjälpbehov beror på funktionsnedsättningen, barnets ålder eller en kombination av dessa.
Det innebär att om det är tydligt att barnets behov av hjälp beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet beaktas. Om det är tydligt att barnets behov av hjälp inte beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet inte beaktas. Om behovet kan bero på barnets funktionsnedsättning så ska det beaktas, även om det också skulle kunna bero på barnets ålder. Föräldraavdrag ska sedan göras från de behov som har beaktats.”

”Försäkringskassan verkar först vilja bedöma vilka hjälpbehov som beror på åldern och sedan, utifrån de hjälpbehoven, göra ett föräldraavdrag. Det verkar således bli ett dubbelt föräldraansvar. Det är synnerligen anmärkningsvärt. Föräldraavdraget skapades för att öka rättssäkerheten, men då tycker Försäkringskassan att det är lämpligt att lägga in en ny subjektiv bedömning avseende vilka hjälpbehov som beror på ålder eller funktionsnedsättning”, säger Christian Källström.

Även Cecilia Blanck, JAG, varnade tidigt för feltolkningar av föräldraavdraget:

”Vi är oroade för hur föräldraavdraget kommer att verkställas i praktiken. Farhågor finns att bedömningar för de yngsta barnen (som inte behöver stöd med andningsövervakning eller med sondmåltider) till och med kan komma att lägga större ansvar på föräldrar än tidigare. Detta kommer vi att bevaka vidare, då det verkligen inte var avsikten med lagändringen.”

Stora risker vid ansökan om utökning

Föräldraavdraget gäller vid ansökan både hos Försäkringskassan och kommunerna, och även vid ansökan om fler timmar.

Det kan finnas barn som idag har assistansbeslut där föräldraansvaret har betraktats på ett sätt som gör att schablonavdraget kan minska antalet timmar vid en ny bedömning. Man måste titta på det specifika beslutet, och bedöma huruvida det finns risk för ett minskat beslut om man skulle göra en ansökan om fler timmar.

Föräldrar som är osäkra bör kontakta någon expert, som kan hjälpa till med en bedömning av riskerna och möjligheterna innan ansökan görs.

– Den som har ett bra beslut om assistans som täcker behovet, ska naturligtvis inte ansöka om fler timmar. Ingen vill ha mer assistans än man behöver. Även för den som behöver fler timmar finns det risker med att ansöka, säger Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG.

– En ny ansökan kan, med dagens mycket restriktiva domstolstolkningarna av grundläggande och övriga behov, leda till ett avslag på utökningen och ett ifrågasättande av redan beviljade timmar. De nya reglerna från 1 januari 2023 rättar inte till problemen med praxis. Riskerna med en ny ansökan kvarstår, säger Cecilia Blanck.

Föräldraavdraget ska ge mer enhetlighet och minskad godtycklighet, men det finns en risk att handläggare bedömer hjälpbehovens omfattning ännu snävare, för att ”kompensera” för minskat avdrag för föräldraansvar.

– Risken är också att myndigheterna hänvisar till familjesamvaro eller familjegemenskap i utökad omfattning, för att inskränka rätten till assistans. Tyvärr har kammarrätterna inte enhetligt sagt nej till sådana avdrag, säger Christian Källström, chefsjurist på Frösunda.

Enklare att bedöma

Föräldraavdraget gör det enklare att bedöma hur många timmar som kommer att dras av för föräldraansvaret. Schablonen gör att man enklare kan bedöma om en ny ansökan kan ge fler timmar eller inte.

– Fundera igenom barnets behov, både grundläggande och andra personliga behov, allt som barnet behöver hjälp med, inte enbart assistansbehov eftersom avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov. Testa att göra en egen uträkning och se var det verkar landa. Det behövs alltid bra intyg när man ska ansöka, så ha gärna det klart redan vid ansökan, säger Sophie Karlsson, IfA.

Barn ansökte om utökning – förlorade all assistans

Många barn som har personlig assistans behöver fler timmar. Men det är ett vågspel att ansöka om utökning. Risk finns att assistansen då omprövas och helt dras in.

Collage med klubba och texten Kammarrätt

En flicka i södra Sverige drabbades nyligen av detta öde. Kammarrätten i Jönköping beslutade 27 februari 2023 att det var rätt av Försäkringskassan att dra in den personliga assistans flickan haft sedan 2014.

Sedan flickan ansökt om utökning hade Försäkringskassan kommit fram till att det fanns väsentliga förändringar som motiverade en omprövning. Kassan kom fram till att grundläggande behoven inte uppgick till 20 timmar per vecka, och beslutade att hennes assistans helt skulle dras in. Flickans överklaganden till förvaltningsrätten och kammarrätten ledde också till avslag.

I överklagandet hävdades att flickans grundläggande behov inte hade väsentligt förändrats. Detta framgick också av läkarintyg och ADL-bedömning.

Enligt överklagandet har Försäkringskassan värderat intygen felaktigt. Kassan kritiseras också för felaktiga bedömningar av samtal med skola och vårdnadshavare.

Inför samtalet fick vårdnadshavaren ingen information om att kassan skulle utreda väsentligt ändrade förhållanden. Det var också svårt för vårdnadshavaren att redogöra för flickans situation på grund av kommunikationsproblem.

”Att grunda en bedömning om väsentligt ändrade förhållanden på ett sådant utredningssamtal med bristfälliga omständigheter är felaktigt och strider mot kravet om rättssäkerhet vid myndighetsutövning mot enskild”, skrev flickans ombud till förvaltningsrätten.

Både läkarintyg och ADL-bedömning visar att flickan fortfarande inte klarar att klä sig utan både fysisk hjälp och muntligt stöd. Hon kan numera säga några enstaka ord men det är svårt för utomstående att förstå vad hon vill och hon uttrycker sig med ljud och beteenden som omgivningen måste kunna tolka. Läkare bedömer att hon endast delvis kan kommunicera sin vilja på detta sätt och att hon behöver hjälp av en vuxen för att kommunicera med omgivningen.

Både förvaltningsrätten och kammarrätten lyssnade dock mer på Försäkringskassans bild av att flickans förmågor hade förbättrats så mycket att det var korrekt att göra en omprövning.

Kammarrätten avvisade även kritiken mot Försäkringskassans för att ha hanterat samtalet med vårdnadshavaren på ett rättsosäkert sätt.

”Försäkringskassans skyldighet att göra en omprövning bör inte påverkas av på vilket sätt Försäkringskassan har fått vetskap om de ändrade förhållandena”, heter det i domen (mål nr 4053-22).

Krav på ”ventil” för individuell bedömning har inte förverkligats

Föräldraavdraget ingick i propositionen ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214) som röstades igenom av riksdagen den 21 juni 2022.

Riksdagen biföll samtidigt en motion från Pia Steensland (KD) om att det ska finnas en möjlighet att frångå schablonen för föräldraavdrag (2021/22:4641 yrkande 4) – en så kallad ventil eller nödingång. Riksdagen beslöt att tillkännage detta för regeringen, men förslaget om en ventil har inte förverkligats. I riksdagen hade Socialdemokraterna och Moderaterna reserverat sig.

En ventil skulle behövas för att kunna bedöma barns assistansbehov individuellt (föräldraavdraget är en ren schablon, helt utan individuell bedömning, och avgörs endast av barnets ålder). Så här motiverade Pia Steensland sitt förslag om en ventil.

Det finns behov av att väga in fler faktorer än åldern för barn med omfattan­de funktionsnedsättning som har stora tillsynsbehov. Det kan finnas familjesitua­tioner där exempelvis en vårdnadshavare har ensamt ansvar för barnet eller syskon som också har funktionsnedsättning.  Detta är exempel på situationer där vardagen kan vara så pass påfrestande att en förälder inte mäktar med att ta ett föräldraansvar utifrån den om­fattning som är schabloniserat för barnets ålder.

Med utgångspunkten att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar, vore det värdefullt med en kompletterande möjlighet att vid särskilda eller synnerliga skäl frångå den fastställda schablonen för föräldraavdrag. 

Förslaget om en ventil fanns även med i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37, kapitel 11:6. Utredaren Fredrik Malmberg skrev att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.

LÄS ÄVEN: Om vårt barn förlorar sin assistans (6 föräldrar berättar)

Fler barn ska få assistans (men inte lika många som 2014)

De nya reglerna ska avlasta funkisfamiljer. Fler barn beviljas assistans, i lägre åldrar och dessutom med fler timmar per vecka. Samtidigt förväntas bedömningen av assistans för barn bli mer förutsägbar och rättssäker.

Antalet barn med assistansersättning genom Försäkringskassan väntas öka med 400. Före lagändringen har cirka 2600 barn 0–19 år assistansersättning (enligt Försäkringskassans statistikdatabas för december 2021). Tidigare har antalet barn med assistansersättning varit över 3500 (december 2014). Även när föräldraavdraget får fullt genomslag blir alltså antalet barn med assistans färre än år 2014.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Assistanstid väntas öka med 4–11 timmar per vecka

De flesta barn kommer också att kunna beviljas fler timmar vid nytt beslut. Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.

Vad är normalt föräldraansvar?

Normalt föräldraansvar är det omvårdnadsansvar som alla föräldrar har för sina barn enligt föräldrabalken, den lag som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar. Vad det innebär i praktiken har dock varit oklart. Varken Försäkringskassan eller kommunerna har riktlinjer för vad som ingår i normalt föräldraansvar, eller vad som är extra stöd som berättigar till assistans.

Vilka nackdelar finns med föräldraavdraget?

De flesta har välkomnat föräldraavdraget, men tidigt varnades för flera nackdelar.

  • Assistansbehovet borde bedömas individuellt, inte med schabloner. Föräldraavdraget strider mot denna grundläggande princip.
  • Många anser att det inte ska göras något föräldraavdrag alls på barns assistansbehov.

– Vi är kritiska till att man gör avdrag för tonåringar. Vi anser att det är felaktigt att vara hänvisad till föräldrarna en timme per dag när man är mellan 12 och 17 år, säger Sophie Karlsson, IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– I tonåren är barn generellt självständiga, och särskilt när man kommit i övre tonåren, då man ibland kanske inte träffar sina föräldrar på flera dagar. Med föräldraavdraget blir tonåringar i behov av assistans dygnet runt hänvisade till sina föräldrar en timme per dygn.

– Det är principiellt är fel att tonåringar i behov av personlig assistans inte ska ha samma frihet som andra tonåringar. Låt säga en tonåring som vill flytta hemifrån före 18 år ålder, eller vill åka iväg en vecka med sina kompisar någonstans utan föräldrarna? Det kan inte förväntas att föräldrarna finns i tonåringens närhet 24/7, säger Sophie Karlsson.

I riksdagen framförde Pia Steensland (KD) samma krav som IfA. Hon skrev i en motion (som dock röstades ned av riksdagen):

”Ett föräldraavdrag under tonårstiden kan hämma den frigörelseprocess som sker för många barn under denna tidsperiod. Detta då ungdomar som har behov av assistans dygnet runt, enligt förslaget blir helt beroende av sina föräldrar under en timme per dag. Problematiken blir extra tydlig och påtaglig för de ungdomar som studerar vid ett av landets riksgymnasium på annan ort än hem­kommunen.”

Riksdagen avslog också Pia Steenslands förslag att föräldraavdraget ska göras efter att det totala antalet assistansberättigade timmar (grundläggande behov + övriga behov) blivit fastställda. Steensland såg en risk för att barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar under gränsen på 20 timmars grundläggande behov per vecka, om föräldraavdraget för grundläggande behov görs utan att beakta barnets helhetsbehov, där också övriga behov vägs in.

Kommunala beslut om assistans för barn väntas öka med 50 procent

Många fler barn kommer också att beviljas kommunalt beslutad personlig assistans. Utredningen uppskattar denna ökning till 460 barn. Jämfört med att 838 barn år 2019 hade kommunalt beslutad assistans innebär det en kraftig ökning.

Utredningen bedömer att barn som nybeviljas assistans av kommunen i genomsnitt får 56 timmar assistans per vecka.

Utvecklingen väntas leda till att antalet barn med LSS-insatserna avlösarservice och korttidsvistelse minskar.

Hur många barn har personlig assistans?

Socialstyrelsens lägesrapport 2020 anger antalet barn och unga 0–22 år med personlig assistans till 5 090 (oktober 2018). Av dessa hade 1 605 kommunalt finansierad personlig assistans enligt LSS och 3 485 statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Tabellen nedan: Totalt antal barn med beslut om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS respektive assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken, uppdelat på lagrum, kön och ålder, oktober 2018.

Källa: Socialstyrelsens lägesrapport om stöd till personer med funktionsnedsättning 2020.
ÅlderPojkarFlickorPojkarFlickorAlla
Personlig assistans enligt LSS 9 § 2Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalkenLSS och SFB
0–6 år120757060325
7–12 år3802205604501610
13–2250031014109353155
Totalt antal barn1000605204014455090

Statistik från Försäkringskassan visar att antalet barn med assistansersättning i december 2021 hade minskat till cirka 2600. I mars 2023 var siffran nere på 2075 barn. Det innebär ett mycket kraftigt ras från 2014 års siffra på cirka 3500 barn.

Statistik från Försäkringskassan som visar antalet barn med statlig assistansersättning, fördelat på olika åldersgrupper, under 2023.

Klicka på de olika flikarna för att se antalet assistansberättigade månad för månad under 2023, dels totalt, dels barn i olika åldersgrupper.

Statistiken gäller den statliga assistansersättningen via Försäkringskassan. Kommunalt beslutad personlig assistans är inte inkluderad här.

Antal assistansberättigade under 2023 månad för månad i tabellform

Uppgifter från Försäkringskassan 22 augusti 2023
MånadBarnVuxnaSamtliga
2023 januari2 08011 27013 350
2023 februari2 07711 26213 339
2023 mars2 07511 26013 335
2023 april2 08611 24813 334
2023 maj2 09811 24013 338
2023 juni2 10911 24413 353
2023 juli2 12011 24113 361
2023 augusti2 11111 22613 337
2023 september2 10911 20413 313
2023 oktober2 10111 19313 294
2023 november2 09811 17313 271
MånadÅlderAntal barn
januari 20230 år8
1-6 år310
7-11 år563
12-17 år1 199
Alla barn 0–17 år2 080
februari 20230 år7
1-6 år310
7-11 år562
12-17 år1 198
Alla barn 0–17 år2 077
mars 20230 år9
1-6 år320
7-11 år557
12-17 år1 189
Alla barn 0–17 år2 075
april 20230 år8
1-6 år321
7-11 år560
12-17 år1 197
Alla barn 0–17 år2 086
maj 20230 år9
1-6 år325
7-11 år558
12-17 år1 206
Alla barn 0–17 år2 098
juni 20230 år6
1-6 år333
7-11 år564
12-17 år1 206
Alla barn 0–17 år2 109
juli 20230 år6
1-6 år341
7-11 år572
12-17 år1 201
Alla barn 0–17 år2 120
augusti 20230 år4
1-6 år338
7-11 år569
12-17 år1 200
Alla barn 0–17 år2 111
september 20230 åruppgift saknas
1-6 åruppgift saknas
7-11 år570
12-17 år1 194
Alla barn 0–17 år2 109
oktober 20230 åruppgift saknas
1-6 åruppgift saknas
7-11 år572
12-17 år1194
Alla barn 0–17 år2101
november 20230 år3
1-6 år335
7-11 år576
12-17 år1184
Alla barn 0–17 år2098
december 20230 år4
1-6 år337
7-11 år575
12-17 år1176
Alla barn 0–17 år2092
januari 20240 åruppgift saknas
1-6 åruppgift saknas
7-11 år582
12-17 år1178
Alla barn 0–17 år2098

Hur skiljer sig antalet beviljade timmar i olika åldrar?

Statistik från Försäkringskassan anger att barn 0–18 år med statlig assistansersättning i genomsnitt har 109 timmar per vecka.

Barn och vuxna har ungefär lika många timmar i grundläggande behov, i genomsnitt mellan 33 och 38 timmar per vecka. För andra personliga behov beviljas barn färre timmar än vuxna. Antalet timmar för andra behov ökar med stigande ålder.

  • Föräldraansvaret avtar efter hand som barnet blir äldre. Därför beviljas unga 13–19 år mer assistanstid än barn 0–12 år.
  • Barn i åldern 0–12 år beviljas i genomsnitt 51 timmar per vecka för andra personliga behov.
  • Unga i åldern 13–19 år har i genomsnitt 68 timmar per vecka.
    Uppgifterna är hämtade från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.
Pappa med barn. Foto: Envato Elements

Hur påverkas assistansreglerna av barnkonventionen?

Propositionen om stärkt rätt till assistans slår fast att barns rättigheter ska beaktas vid bedömningar i beslut som rör barn. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Detta bidrar till att synliggöra barns rättigheter. Enligt propositionen är det ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Utredaren Fredrik Malmberg föreslog en särskild bestämmelse – en ”ventil” – om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS. Regeringen tyckte inte att det behövs. ”Att barnets bästa ska beaktas … följer redan av såväl 6 a § LSS som barnkonventionen. Regeringen ser därför inget behov av att införa en sådan bestämmelse som utredningen föreslår”, skrev dåvarande socialministern Lena Hallengren (S) i propositionen.

LÄS ÄVEN: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?

Vad innebär barnets bästa för assistansutredningen?

Barnets bästa ska vara vägledande i bedömningen av om och hur ett barn ska få information och få komma till tals i utredningen efter en ansökan om assistans. Det skriver Försäkringskassan i myndighetens vägledning kapitel 5.3, med hänvisning till artikel 12 i barnkonventionen. Denna vägledning publicerades i september 2022 och kan laddas ned här.

Vägledningen lyfter fram barns rätt att delta i utredningen. Informationen ska anpassas till det enskilda barnets förutsättningar att ta till sig informationen. Det kan ibland innebära att information inte ska ges, eller att bara viss information ges, beroende på vad som är bäst för det enskilda barnet i förhållande till ålder, mognad och tidigare kunskaper.

Anna Viberg. Foto: Försäkringskassan
Anna Viberg. Foto: Försäkringskassan.

– Det nya avsnittet i vägledningen syftar till att ge våra handläggare mer stöd i vad barnkonventionen innebär i handläggningen av assistansersättning för ett barn. Det handlar bland annat om hur ett barn kan vara delaktigt i handläggningen, sa Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, till HejaOlika i oktober 2022.

– I varje ärende där ansökan eller anmälan gäller ett barn, ska vi bedöma om barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att på något sätt vara delaktigt i utredningen. För att kunna göra den bedömningen kan handläggaren behöva kontakta vårdnadshavaren för att höra hens uppfattning. Rent praktiskt innebär det att vi i högre utsträckning kommer att ta en tidig kontakt med vårdnadshavare för att prata om barnets delaktighet i utredningen, sa Anna Viberg.

Det är alltid vårdnadshavaren som ansöker om assistans för barn. Föräldrabalken anger att vårdnadshavaren ska ta allt större hänsyn till barnets önskemål efter hand som barnet blir äldre och utvecklas. Vidare säger Barnkonventionen att barn fritt ska kunna uttrycka åsikter i alla frågor som rör dem.

LÄS ÄVEN: Din guide till personlig assistans

Vad säger barnkonventionen?

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

När är det lämpligt att fråga efter barnets åsikt?

Enligt barnkonventionen ska barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa. Försäkringskassan betonar dock att ”det inte alltid är lämpligt att fråga efter barnets åsikt.”

När bestämmer föräldern?

För barn som inte är tillräckligt gammalt eller moget för att själv kunna ta ställning, måste föräldern godkänna att barnet framför sina åsikter.

”Det är vårdnadshavarens ansvar att bevaka att barnet inte ges möjlighet att uttrycka åsikter, om det skulle vara olämpligt för just det barnet. Vårdnadshavarna kan alltså förhindra att samtal hålls med barnet eftersom den frågan faller inom vårdnadshavarnas bestämmanderätt.”

”Barnet är aldrig skyldigt att redogöra för sin inställning, utan ska bara ges möjlighet att framföra åsikter,” heter det i vägledningen.

Och när behövs inte förälderns samtycke?

När barnet har tillräcklig ålder och mognad, för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet själv som avgör om något samtal ska hållas. Då behövs inget samtycke från vårdnadshavaren, och samtalet ”kan till och med äga rum mot vårdnadshavarens vilja”.

”För att barnet ska kunna göra ett val att delta eller avstå behöver det få den information som krävs för att kunna fatta det beslut som är för barnets bästa. Rätten till information är själva förutsättningen för att barnet ska kunna vara delaktigt”, skriver Försäkringskassan i vägledningen.

Vad står det i barnkonventionen?

Artikel 3 barnkonventionen

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 12 barnkonventionen

1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.

Foto: Linnea Bengtsson.
Lagändring som gjorde andning och sondmatning till grundläggande behov har resulterat i att fler barn får assistansersättning. Totalt sett fortsatte dock minskningen under 2021. Foto: Linnea Bengtsson.

Assistans vid andning och sondmatning. Hur påverkade lagändringarna 2019–2020?

Under 2019–2020 ändrades lagen så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning gav rätt till assistansersättning. Avdrag för tid för föräldraansvar ska inte heller göras för hjälp med andning och sondmatning. Det ledde till att fler barn fick assistans. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan i maj 2022.

Under 2021 ökade antalet barn som fick assistansersättning beviljad av Försäkringskassan. Ökningen berodde helt på att de yngsta barnen (i åldern 0–6 år) ökade både 2020 och 2021. Denna grupp uppgick 2021 till drygt 230 personer.

Över hälften av alla förstagångsmottagare, 52 procent, beviljades tid för sondmatning 2021. 27 procent beviljades för andning. Det är barn som oftast har beviljats tid för dessa grundläggande behov.

Andning och sondmatning ger också många beviljade timmar. Mottagare som beviljats tid för hjälp med andning har i genomsnitt beviljats 100 timmar per vecka för det behovet. De som beviljats tid för sondmatning har i genomsnitt beviljats 41 timmar per vecka för det behovet. Andning och sondmatning utgör för berörda barn 57 procent av all beviljad tid 2021, medan de för vuxna står för 20 procent.

Timmarna för grundläggande behov har ökat, främst för andning och sondmatning. Samtidigt har antal timmar för andra personliga behov minskat. Före lagändringarna stod grundläggande behov för 38 procent av all beviljad tid och andra personliga behov för 62 procent. Nu utgör grundläggande behov 59 procent och andra personliga behov 41 procent.

Under 2021 ökade det genomsnittliga antalet timmar per vecka med cirka 1 procent till 131,2 timmar.

För barn ökade snittet mer än för vuxna mottagare. Ökningen var 2,1 procent för flickor och 2,7 procent för pojkar, medan den var 0,9 och 0,6 procent för kvinnor respektive män. Skillnaden förklaras av att fler barn beviljas hjälp med andning och sondmatning, vilka är behov som det beviljas mycket tid för.

Sammantaget får vuxna fler timmar än barn i genomsnitt. Snittet ligger på 113 timmar för barn, 135 timmar för vuxna.

För barn brukar antalet timmar öka efter hand som de blir äldre. Det beror på att föräldraansvaret minskar med barnets ålder och att tid i förskola och skola minskar (när barn är i skolan har de vanligen inte assistans).

Upprörda protester ledde till lagändring

Lagändringen i november 2019 tillkom efter en lång och upprörd debatt om försämrad assistans vid behov av andning och sondmatning. Lagändringen innebar att andning klassades som ett grundläggande behov för rätt till assistans. Även tidigare har det varit möjligt, men en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 tolkades som att detta bara skulle omfatta personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hos Försäkringskassan ledde domen till att andning inte längre togs med i bedömningen av rätten till assistans.

De vanligaste åtgärderna vid andningshjälp handlar om slemsugning, i kombination med bland annat övervakning, inhalation och andningsmaskin.

Fortfarande krävs att den som finns risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv, om hjälpinsatserna inte ges. Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte grundläggande behov, menar Försäkringskassan.

Barn och familjer drabbades hårdast av nedskuren assistans

Barn har drabbats hårdast av allt hårdare bedömningar av rätten till assistans. Det framgick av en rapport från Socialstyrelsen 2017. Rapporten fokuserade på konsekvenserna av HFD-domar som lett till minskade möjligheter att få personlig assistans för den som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov.

Socialstyrelsen varnade i rapporten 2017 för att utvecklingen skulle försämra barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet, om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd.

– De som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna har ofta stora stödbehov. När assistansen dras in på grund av ändrad rättspraxis är behovet av stöd oförändrat och behöver då tillgodoses på annat sätt. Vår analys visar att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, sa Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.

Föräldrar är vanligast som assistenter för barn

Den största gruppen assistenter till nära anhöriga är föräldrar, framför allt bland barnen, och en majoritet av dem arbetar minst 20 timmar per vecka, men många över 40 timmar, rapporterade Försäkringskassan 2018.

– Det har saknats kunskap om vilka som arbetar som personliga assistenter och i vilken utsträckning, berättade Marie Axelsson, chef för avdelningen funktionsnedsättning på Försäkringskassan. Med den här studien hoppas vi inspirera till mer forskning på området. Det är viktigt inte minst för att ta reda på hur valet av assistenter påverkar till exempel målet med den personliga assistansen och LSS.

Diagram ur Försäkringskassans rapport.
Diagram ur Försäkringskassans rapport.

Försäkringskassan uppmärksammar också att för barn är det betydligt vanligare att mamman arbetar som assistent än att pappan gör det.

– Drygt hälften av alla mammor till barn med assistansersättning arbetar mer än 40 timmar per vecka som personlig assistent. Motsvarande siffra för papporna är en tredjedel. Dessutom är det fler pappor än mammor som inte alls arbetar som personliga assistenter till sina barn, sa Martin Hurtig, analytiker på Försäkringskassan.

En kommentar

  1. Vår son (nyss fyllda 11 år) har ett beslut från FK om ca 96 timmar per vecka inkluderat kottids 6 tillfällen/4 veckor. Föräldraansvaret givet hans behov och funktionsnedsättning är i genomsnitt 28 min per dygn. Hur vi än vrider och vänder på förslaget som propositionen pekar mot så innebär det minskad assistans för vår son, dvs 2-4 gånger mer föräldraansvar än idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *