Stor ökning av personlig assistans för barn 2023

Den 1 januari 2023 införs föräldraavdraget inom personlig assistans.
Antalet barn med personlig assistans väntas öka kraftigt.
För vissa barn kan föräldraavdraget dock leda till sämre assistansbeslut.

LÄS ÄVEN: Allt om jättelyftet för personlig assistans 2023

Bedöm riskerna innan du ansöker

De nya reglerna om föräldraavdrag påverkar inte redan fattade beslut om personlig assistans, utan endast beslut som fattas från 1 januari 2023, Föräldraavdraget gäller vid ansökan både hos Försäkringskassan och kommunerna. Även vid ansökan om fler timmar gäller det nya föräldraavdraget.

– Det kan finnas barn som idag har ett beslut där föräldraansvaret har betraktats på ett sätt som gör att schablonavdraget eventuellt kan ge en minskning av antalet timmar vid en ny bedömning. Där får man titta på det specifika beslutet, och bedöma huruvida det finns risk för ett minskat beslut om man skulle göra en ansökan om fler timmar, säger Johanna Högberg, chefsjurist på Särnmark Assistans.

Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG betonar också att det kan vara riskabelt att ansöka.

– Vi rekommenderar absolut att ha kontakt med någon som är kunnig på området, som kan hjälpa till med en bedömning av riskerna och möjligheterna med en ny ansökan innan den görs! säger Cecilia Blanck.

– Den som har ett bra beslut om assistans som täcker behovet, ska naturligtvis inte ansöka om fler timmar. Ingen vill ha mer assistans än man behöver. Även för den som skulle behöva fler timmar finns det risker med att ansöka. En ny ansökan kan i dagens läge, med de mycket restriktiva domstolstolkningarna av grundläggande och övriga behov som föranledde omprövningsstoppet, leda till ett avslag på utökningen och ett ifrågasättande av redan beviljade timmar. De nya reglerna som kommer genom Stärkt assistans (lagändringen 1 januari 2023) rättar inte till problemen med praxis. Riskerna med en ny ansökan kvarstår tyvärr, säger Cecilia Blanck.

Christian Källström, chefsjurist på Frösunda, menar att föräldraavdraget kommer att ge enhetlighet och minskad godtycklighet hos handläggarna, vilket han tycker är bra.

– Risken är dock att bedömningen av hjälpbehovens omfattning nu blir snävare istället, för att kompensera för de minskade avdragen. Risken är också att myndigheterna hänvisar till ”familjesamvaro” eller ”familjegemenskap” i utökad omfattning för att inskränka rätten till assistans. Tyvärr har kammarrätterna inte enhetligt sagt nej till sådana avdrag, säger Christian Källström.

Riksdagen vill ha en ”ventil” för ökad assistans vid stora tillsynsbehov

Föräldraavdraget (schablonavdraget) ingick i regeringens proposition ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214). Förslaget röstades igenom av riksdagen den 21 juni 2022.

Riksdagen biföll samtidigt en motion från Pia Steensland (KD) om att det ska finnas en möjlighet att frångå schablonen för föräldraavdrag (2021/22:4641 yrkande 4). Beslutet blev att tillkännage detta för regeringen. Någon sådan ändring har dock inte genomförts.

Denna möjlighet att frångå schablonen brukar kallas ventil eller nödingång. Bakgrunden till att det behövs är att många anser att assistansbehov måste kunna bedömas individuellt. Med schablonavdraget görs ingen individuell bedömning av föräldraansvaret, utan avdraget bestäms enbart utifrån barnets ålder.

Pia Steensland skrev i motionen att ”det finns skäl att införa en ventil för att vid särskilda eller synnerliga skäl ge möjlighet att frångå en fastställd schablon för föräldraavdrag”.

Vi ser visserligen positivt på att regeringen föreslår att inget föräldraavdrag ska göras för hjälpbehov som är kopplat till andning och sondmatning, men vi menar att det finns behov av att väga in fler faktorer än åldern för barn med omfattan­de funktionsnedsättning som har stora tillsynsbehov. Vidare kan det finnas familjesitua­tioner där exempelvis en vårdnadshavare har ensamt ansvar för barnet eller syskon som också har funktionsnedsättning. Detta är exempel på situationer där vardagen kan vara så pass påfrestande att en förälder inte mäktar med att ta ett föräldraansvar utifrån den om­fattning som är schabloniserat för barnets ålder. Med utgångspunkten att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar, anser Kristdemokraterna därför att det vore värdefullt med en kompletterande möjlighet att vid särskilda eller synnerliga skäl frångå den fastställda schablonen för föräldraavdrag. Vilka situationer som kan anses ligga till grund för att frångå schablonen på detta sätt behöver utredas. 

Vad betyder riksdagens beslut om ”ventilen” i praktiken?

Riksdagens beslut blev alltså att stödja Pia Steenslands motion och tillkännage detta för regeringen. Socialdemokraterna och Moderaterna reserverade sig mot detta. Någon lagstiftning om en ventil finns inte. Möjligen kan riksdagens beslut ändå att påverka praxis när kommunerna bedömer rätten till personlig assistans.

Förslaget fanns med i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37, kapitel 11:6. Utredaren Fredrik Malmberg skrev att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.

LÄS ÄVEN: Om vårt barn förlorar sin assistans (6 föräldrar berättar)

Fler barn kommer att få assistans – men fortfarande färre än tidigare

Jämfört med tidigare innebär de nya reglerna från 2023 ökad avlastning för funkisfamiljer, när fler barn beviljas assistans, i lägre åldrar och dessutom med fler timmar per vecka. Samtidigt väntas bedömningen av assistans för barn bli mer förutsägbar och rättssäker.

Antalet barn med assistansersättning genom Försäkringskassan väntas öka med 400. Före lagändringen har cirka 2600 barn 0–19 år assistansersättning (enligt Försäkringskassans statistikdatabas för december 2021). Tidigare har antalet barn med assistansersättning varit över 3500 (december 2014). Även när föräldraavdraget får genomslag kommer alltså antalet barn att vara betydligt färre än år 2014.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Assistanstid väntas öka med 11 timmar för barn 0–6 år

Ytterligare cirka 4000 barn i åldrarna 0–17 år berörs av lagändringen, eftersom de kan beviljas fler timmar vid nytt beslut.

Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.

Vad är normalt föräldraansvar?

Normalt föräldraansvar är det omvårdnadsansvar som alla föräldrar har för sina barn enligt föräldrabalken (den lag som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar). Hur det ska beräknas framgår vare sig av lagar eller rättspraxis.

Försäkringskassan och kommunerna har hittills helt saknat riktlinjer för vad som är ”normalt föräldraansvar”, och vad som är extra stöd utöver föräldraansvaret och alltså bör berättiga till assistans.

Det finns ett fåtal avgöranden i HFD, Högsta förvaltningsdomstolen, som gäller föräldraansvaret vid personlig assistans för barn – men tolkningsutrymmet är stort, och besluten blir därför rättsosäkra.

Vilka nackdelar finns med föräldraavdraget?

Även om föräldraavdraget har välkomnats finns också kritik. Assistansbehovet borde egentligen bedömas individuellt, inte med schabloner. Exempelvis IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, anser att det inte ska göras något avdrag på assistansbehovet alls. Men jämfört med dagens osäkra bedömningar av normalt föräldraansvar tycker IfA att ett förutsägbart schablonavdrag är bättre.

– Det vi har varit mest kritiska till är att man vill göra ett avdrag för tonåringar. Vi anser att det är felaktigt att behöva vara hänvisad till föräldrarna en timme per dag när man är mellan 12 och 17 år, säger Sophie Karlsson, IfA.

Varför föräldraavdrag för 12–17-åringar?

– I den åldern är barn generellt väldigt självständiga, och särskilt när man kommit i övre tonåren, då tonåringar ibland kanske inte träffar sina föräldrar på flera dagar. Nu blir tonåringar i behov av assistans dygnet runt hänvisade till sina föräldrar en timme per dygn. I det stora hela kanske detta inte medför så stora problem, men vi tycker att det rent principiellt är fel att tonåringar i behov av personlig assistans inte ska ha samma frihet som andra tonåringar. Låt säga en tonåring som vill flytta hemifrån före 18 år ålder, eller vill åka iväg en vecka med sina kompisar någonstans utan föräldrarna? Det kan inte förväntas att föräldrarna finns i tonåringens närhet 24/7, säger Sophie Karlsson.

I riksdagen krävde även Pia Steensland (KD) att det inte skulle göras något föräldraavdrag för barn i åldern 12–17 år. ”Det behov av föräldrar som tonåringar utan en omfattande funktionsnedsättning har, är av en annan karaktär jämfört med behovet för barn i yngre åldrar. Ett föräldraavdrag under tonårstiden kan också hämma den frigörelseprocess som sker för många barn under denna tidsperiod. Detta då ungdomar som har behov av assistans dygnet runt, enligt förslaget blir helt beroende av sina föräldrar under en timme per dag. Problematiken blir extra tydlig och påtaglig för de ungdomar som studerar vid ett av landets riksgymnasium på annan ort än hem­kommunen”, skrev Pia Steensland i sin motion. Detta förslag röstades dock ned av riksdagsmajoriteten.

Kristdemokraterna fick inte heller gehör för att avräkna schablonen efter att det totala antalet assistansberättigade timmar (grundläggande behov + övriga behov) blivit fastställda. KD ser en risk för att barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar under gränsen på 20 timmars grundläggande behov per vecka, om föräldraavdraget för grundläggande behov görs utan att beakta barnets helhetsbehov, där också övriga behov vägs in.

Hur stort blir föräldraavdraget i olika åldrar?

Föräldraavdraget blir olika stort beroende på hur gammalt barnet är och framgår av denna tabell. Nivåerna bestäms av regeringen i föreskrifter.

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

Här finns fyra olika åldersnivåer. Föräldrarnas ansvar ska vara mindre ju äldre barnet är. Från och med 12 års ålder ska inget föräldraavdrag göras för grundläggande behov. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år.

Föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som rör andning eller måltider i form av sondmatning.

Kommunalt beslutad assistans för barn väntas öka med 50 procent

Många fler barn kommer också att beviljas kommunalt beslutad personlig assistans. Utredningen uppskattar denna ökning till 460 barn, ett rejält lyft jämfört med idag (838 barn hade kommunalt beslutad assistans år 2019).

Utredningen bedömer vidare att barn som nybeviljas assistans av kommunen får i genomsnitt 56 timmar assistans per vecka, en bedömning som även regeringen delar.

Detta väntas leda till att antalet barn med LSS-insatserna avlösarservice och korttidsvistelse minskar.

Vad bör familjer göra när lagändringen träder i kraft 2023?

Om barnets nuvarande beslut om assistans inte är tillräckligt bra, eller om barnet inte har något beslut alls, så finns det goda anledningar att ansöka om personlig assistans när de nya reglerna börjar gälla i januari 2023.

Man måste utgå från det tidigare beslutet och barnets situation just nu. Kanske har man redan det ett bra beslut, med inte så stort avdrag för föräldraansvar.

– Nu blir det enklare att bedöma hur många timmar som kommer att dras av för föräldraansvaret, så man kan lätt jämföra och se om en ny ansökan skulle kunna leda till ett beslut med fler timmar eller inte, säger Sophie Karlsson, IfA.

Hur kan man förbereda sig redan nu?
– Fundera igenom barnets behov, både grundläggande och andra personliga behov, allt som barnet behöver hjälp med, inte enbart assistansbehov eftersom avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov. Testa att göra en egen uträkning och se var det verkar landa. Det behövs alltid bra intyg när man ska ansöka, så ha gärna det klart redan vid ansökan, säger Sophie Karlsson.

Hur många barn har personlig assistans idag?

Socialstyrelsens lägesrapport 2020 anger antalet barn och unga 0–22 år med personlig assistans till 5 090 (oktober 2018). Av dessa hade 1 605 kommunalt finansierad personlig assistans enligt LSS och 3 485 statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Statistik från Försäkringskassan visar att antalet barn med assistansersättning i december 2021 hade minskat till cirka 2600. Det innebär ett mycket kraftigt ras från 2014 års siffra på cirka 3500 barn.

Barn med assistans
Tabell ur utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

Hur skiljer sig antalet beviljade timmar för barn i olika åldrar idag?

Statistik från Försäkringskassan anger att barn 0–18 år med statlig assistansersättning i genomsnitt har 109 timmar per vecka.

Barn och vuxna har ungefär lika många timmar i grundläggande behov, i genomsnitt mellan 33 och 38 timmar per vecka. För andra personliga behov beviljas barn färre timmar än vuxna. Antalet timmar för andra behov ökar med stigande ålder.

  • Föräldraansvaret avtar efter hand som barnet blir äldre. Därför beviljas unga 13–19 år mer assistanstid än barn 0–12 år.
  • Barn i åldern 0–12 år beviljas i genomsnitt 51 timmar per vecka för andra personliga behov.
  • Unga i åldern 13–19 år har i genomsnitt 68 timmar per vecka.
    Uppgifterna är hämtade från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

Pappa med barn. Foto: Envato Elements

Hur påverkas assistansreglerna av barnkonventionen?

Regeringens proposition slår fast att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslut som rör barn. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Detta bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet, heter det i propositionen.

Utredaren Fredrik Malmberg föreslog en särskild bestämmelse – en ”ventil” eller ”nödingång” – om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS. Regeringen tyckte inte att det behövs. ”Att barnets bästa ska beaktas … följer redan av såväl 6 a § LSS som barnkonventionen. Regeringen ser därför inget behov av att införa en sådan bestämmelse som utredningen föreslår”, skrev man i propositionen.

LÄS ÄVEN: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?

Vad innebär barnets bästa för assistansutredningarna?

Barnets bästa ska vara vägledande i bedömningen av om och hur ett barn som ansöker om assistansersättning ska få information och få komma till tals i utredningen.

Det skriver Försäkringskassan i den nya vägledningens kapitel 5.3, med hänvisning till artikel 12 i barnkonventionen. Denna vägledning publicerades i september 2022 och kan laddas ned här.

Vägledningen lyfter fram barns rätt att delta i utredningen. Informationen till barn ska anpassas till det enskilda barnets förutsättningar att ta till sig informationen. Det kan ibland innebära att information inte ska ges, eller att bara viss information ges, beroende på vad som är bäst för det enskilda barnet i förhållande till ålder, mognad och tidigare kunskaper.

Anna Viberg. Foto: Försäkringskassan
Anna Viberg. Foto: Försäkringskassan.

– Det nya avsnittet i vägledningen syftar till att ge våra handläggare mer stöd i vad barnkonventionen innebär i handläggningen av assistansersättning för ett barn. Det handlar bland annat om hur ett barn kan vara delaktigt i handläggningen, sa Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, till HejaOlika i oktober 2022.

– I varje ärende där ansökan eller anmälan gäller ett barn, ska vi bedöma om barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att på något sätt vara delaktigt i utredningen. För att kunna göra den bedömningen kan handläggaren behöva kontakta vårdnadshavaren för att höra hens uppfattning.

– Rent praktiskt innebär det att vi i högre utsträckning kommer att ta en tidig kontakt med vårdnadshavare för att prata om barnets delaktighet i utredningen, sa Anna Viberg.

Föräldern ansöker, men barnets åsikt är viktig

Det är alltid vårdnadshavaren som ansöker om personlig assistans eller assistansersättning för barn. Föräldrabalken anger att vårdnadshavaren ska ta allt större hänsyn till barnets önskemål efter hand som barnet blir äldre och utvecklas. Vidare säger Barnkonventionen att barn fritt ska kunna uttrycka åsikter i alla frågor som rör dem.

LÄS ÄVEN: Din guide till personlig assistans

Vad säger barnkonventionen?

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

Vad innebär detta för assistansutredningar för barn?

Barnets bästa ska vara vägledande i bedömningen av om och hur ett barn som ansöker om assistansersättning ska få information och få komma till tals i utredningen, skriver Försäkringskassan i den nya vägledningens kapitel 5.3, med hänvisning till artikel 12 i barnkonventionen. (Försäkringskassans vägledning kan laddas ned här.)

Vilken information barnet ska få, och hur, ska anpassas till det enskilda barnets förutsättningar att ta till sig informationen.

Det kan ibland innebära att information inte ska ges, eller att bara viss information ges, beroende på vad som är bäst för det enskilda barnet i förhållande till ålder, mognad och tidigare kunskaper.

När är det lämpligt att fråga efter barnets åsikt?

Enligt barnkonventionen ska barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa.

Försäkringskassan betonar dock att barnets bästa måste beaktas även när barnet själv framför åsikter, och ”det kan innebära att det inte alltid är lämpligt att fråga efter barnets åsikt.”

När bestämmer föräldern?

För barn som inte är tillräckligt gammalt eller moget, för att själv kunna ta ställning, måste föräldern godkänna att barnet framför sina åsikter.

”Det är vårdnadshavarens ansvar att bevaka att barnet inte ges möjlighet att uttrycka åsikter om det skulle vara olämpligt för just det barnet. Vårdnadshavarna kan alltså förhindra att samtal hålls med barnet eftersom den frågan faller inom vårdnadshavarnas bestämmanderätt.”

”Barnet är aldrig skyldigt att redogöra för sin inställning, utan ska bara ges möjlighet att framföra åsikter.”

Och när behövs inte förälderns samtycke?

När barnet har tillräcklig ålder och mognad, för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet själv som avgör om något samtal ska hållas. Då behövs inget samtycke från vårdnadshavaren, och samtalet ”kan till och med äga rum mot vårdnadshavarens vilja”.

”För att barnet ska kunna göra ett val att delta eller avstå behöver det få den information som krävs för att kunna fatta det beslut som är för barnets bästa. Rätten till information är själva förutsättningen för att barnet ska kunna vara delaktigt”, skriver Försäkringskassan i vägledningen.

Vad står det i barnkonventionen?

Artikel 3 barnkonventionen

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 12 barnkonventionen

1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.

Foto: Linnea Bengtsson.
Lagändring som gjorde andning och sondmatning till grundläggande behov har resulterat i att fler barn får assistansersättning. Totalt sett fortsatte dock minskningen under 2021. Foto: Linnea Bengtsson.

Hur påverkade lagändringar om andning och sondmatning?

Under 2019–2020 ändrades lagen så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning gav rätt till assistansersättning. Avdrag för tid för föräldraansvar ska inte heller göras för hjälp med andning och sondmatning. Det ledde till att fler barn fick assistans. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan i maj 2022.

Under 2021 ökade antalet barn som fick assistansersättning beviljad av Försäkringskassan. Ökningen berodde helt på att de yngsta barnen (i åldern 0–6 år) ökade både 2020 och 2021. Denna grupp uppgick 2021 till drygt 230 personer.

Över hälften av alla förstagångsmottagare, 52 procent, beviljades tid för sondmatning 2021. 27 procent beviljades för andning. Det är barn som oftast har beviljats tid för dessa grundläggande behov.

Andning och sondmatning ger också många beviljade timmar. Mottagare som beviljats tid för hjälp med andning har i genomsnitt beviljats 100 timmar per vecka för det behovet. De som beviljats tid för sondmatning har i genomsnitt beviljats 41 timmar per vecka för det behovet. Andning och sondmatning utgör för berörda barn 57 procent av all beviljad tid 2021, medan de för vuxna står för 20 procent.

Timmarna för grundläggande behov har ökat, främst för andning och sondmatning. Samtidigt har antal timmar för andra personliga behov minskat. Före lagändringarna stod grundläggande behov för 38 procent av all beviljad tid och andra personliga behov för 62 procent. Nu utgör grundläggande behov 59 procent och andra personliga behov 41 procent.

Under 2021 ökade det genomsnittliga antalet timmar per vecka med cirka 1 procent till 131,2 timmar.

För barn ökade snittet mer än för vuxna mottagare. Ökningen var 2,1 procent för flickor och 2,7 procent för pojkar, medan den var 0,9 och 0,6 procent för kvinnor respektive män. Skillnaden förklaras av att fler barn beviljas hjälp med andning och sondmatning, vilka är behov som det beviljas mycket tid för.

Sammantaget får vuxna fler timmar än barn i genomsnitt. Snittet ligger på 113 timmar för barn, 135 timmar för vuxna.

För barn brukar antalet timmar öka efter hand som de blir äldre. Det beror på att föräldraansvaret minskar med barnets ålder och att tid i förskola och skola minskar (när barn är i skolan har de vanligen inte assistans).

Upprörda protester ledde till lagändring

Lagändringen i november 2019 tillkom efter en lång och upprörd debatt om försämrad assistans vid behov av andning och sondmatning.

Lagändringen innebar att andning klassades som ett grundläggande behov för rätt till assistans. Även tidigare har det varit möjligt att få assistans för andningshjälp, inom det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper”. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 tolkades dock som att detta bara skulle omfatta personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hos Försäkringskassan ledde domen 2015 till att behov som hjälp med andning inte längre togs med i bedömningen av rätten till assistans.

De vanligaste åtgärderna vid andningshjälp handlar om slemsugning, i kombination med bland annat övervakning, inhalation och andningsmaskin.

Fortfarande krävs att den som behöver hjälpen ska ha en dokumenterad nedsättning av någon av andningsfunktionerna. Det ska också finnas en risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv, om hjälpinsatserna inte ges.

Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är alltså inte ett grundläggande behov, menar Försäkringskassan.

 

Tidigare neddragningar har drabbat barn och familjer hårdast

Barn har drabbats hårdast av att Försäkringskassan under flera år gjort allt hårdare bedömningar av rätten till assistans, efter domar i Högsta förvaltningsdomstolen. Det framgick av en rapport från Socialstyrelsen 2017.

Rapporten fokuserade på konsekvenserna av två domar som främst rört ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”. Domarna har lett till minskade möjligheter att få personlig assistans för som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov.

Socialstyrelsen varnade för att utvecklingen på sikt skulle få konsekvenser för barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet, om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd för att möjliggöra ett liv hemma för barnet.

– De som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna har ofta stora stödbehov. När assistansen dras in på grund av ändrad rättspraxis är behovet av stöd oförändrat och behöver då tillgodoses på annat sätt. Vår analys visar att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, sa Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.

En kommentar

  1. Vår son (nyss fyllda 11 år) har ett beslut från FK om ca 96 timmar per vecka inkluderat kottids 6 tillfällen/4 veckor. Föräldraansvaret givet hans behov och funktionsnedsättning är i genomsnitt 28 min per dygn. Hur vi än vrider och vänder på förslaget som propositionen pekar mot så innebär det minskad assistans för vår son, dvs 2-4 gånger mer föräldraansvar än idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Från Livets möjligheter 2022: Sex berättelser om vilket stöd som anhöriga behöver