Allt om personlig assistans för barn 2023
Den 1 januari 2023 infördes föräldraavdraget inom personlig assistans. Det väntas innebär kraftigt ökade möjligheter för barn att få rätt till personlig assistans. Hur har det gått? Vad behöver man veta om de nya reglerna?
Barn har förlorat på lagändringen 2023
– Vi börjar se tydliga förlorare och vinnare på lagändringen, säger advokat Emilia Liedbeck, Altius Advokatbyrå. Förlorarna är helt klart barn och unga. Det har blivit svårare för barn att få assistans. Äldre barn med assistans riskerar förlora timmar om de ansöker om utökning, på grund av det nya föräldraavdraget.
På vilket sätt förlorar barnen på nya reglerna?
Tanken var att föräldraavdraget skulle ge mer enhetliga bedömningar. Det skulle inte vara upp till handläggaren att bedöma skillnaden jämfört med vad som är ”normalt” för ett jämnårigt barn utan funktionsnedsättning.
Syftet med lagändringen var att möjliggöra för fler barn att berättigas till assistansersättning.
Konsekvensen av lagändringen är hittills inte att fler barn berättigas till assistans. ”Det har inte gått tillräckligt med tid för att säga att lagstiftningen inte berättigar fler barn rätt till assistans, men min uppfattning är att det blivit svårare”, säger Emilia Liedbeck.
Handläggningsprocessen vid ansökan om assistans har inte närmare förändrats hos kommunerna eller Försäkringskassan. Ansökan om assistans är fortfarande styrd till timmar och minuter.
Den tidsåtgång som föräldrar och barn anger för genomförandet av olika moment brukar inte godkännas av kommunen eller Försäkringskassan, utan myndigheten gör en egen bedömning av den tidsåtgång som ska godkännas. Till exempel: om det ansöks om 30 minuter per dag för hjälp med dusch kanske myndigheten ser 15 minuter som hjälp av grundläggande karaktär.
Tidigare brukade kommunerna och Försäkringskassan avslå tid för ”andra personliga behov” med hänvisning till ”normalt föräldraansvar”. Numera motiveras bedömningen på annat sätt. När kommunen/Försäkringskassan bedömt omfattningen av de grundläggande behoven blir det en totalsumma för hela veckan. Från detta dras sedan schablonen för föräldraavdraget. För barn 1-6 år gamla dras 2,5 timme per dygn (17,5 timmar per vecka) på de grundläggande behoven. För barn 7-11 år dras 1 timme per dygn (7 timmar per vecka) på de grundläggande behoven.
För att berättigas till assistans krävs alltså ett betydligt mer omfattande totalt grundläggande behov för ett barn jämfört med barn från 12 år och vuxen. För att berättigas till assistansersättning från Försäkringskassan krävs det 20 timmar + 7 timmar som dras av för föräldraavdrag, alltså totalt 27 timmar per vecka.
Gränsen för att berättigas till insatsen blir alltså högre för barn än vad den är för ungdomar och vuxna.
Tabellen nedan visar det nya föräldraavdragets schabloner för olika åldrar.
| Barnets ålder | Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) | Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) | Totalt timmar per dygn | Totalt timmar per vecka |
|---|---|---|---|---|
| 0–1 år | 12 | 0 | 12 | 84 |
| 1–6 år | 2,5 | 0,5 | 3 | 21 |
| 7–11 år | 1 | 1 | 2 | 14 |
| 12–17 år | 0 | 1 | 1 | 7 |
| 18– år | Inget avdrag alls från 18 års ålder. | |||
Vad har gått snett – varför är barnen förlorare?
– Det som har hänt är att lagstiftaren inte närmare reglerat när föräldraavdraget ska göras. Jag har läst igenom propositionen många gånger, och det är väldigt otydligt, säger Emilia Liedbeck.
– Grundtanken är att fler barn ska få rätt till assistans. Utifrån denna grundtanke borde föräldraavdraget göras på den totala tidsåtgången för grundläggande och andra personliga behov. Då skulle föräldraavdraget inte avgöra rätten till assistans.
– Förarbetena ger inte något tydligt exempel på hur föräldraavdraget ska användas vid bedömningen av rätten till assistans, vilket är beklagligt. Det problem som nu har uppstått är inte omnämnt i förarbetena, så jag tror inte att någon har förutsett att detta skulle bli konsekvensen.
– Min förhoppning är att det blir en prövning i domstolarna som reder ut hur föräldraavdraget ska användas. Det behövs förtydligande kring om föräldraavdraget ska användas redan vid prövning av rätten till insats, eller först senare vid bedömningen avseende det totala hjälpbehovet.
– Vad gäller schablonen för föräldraavdragen är jag också väldigt kritisk till att åldersgrupperna är så stora. Det är en oerhörd skillnad på ett barn som är 1 år jämfört med ett barn som är 5,5 år gammalt, likaså är det stor skillnad mellan ett barn som är 6 år och 10 år.
Vilka barn drabbas särskilt?
När det gäller att få rätt till assistans är förlorarna de barn som har omfattande hjälpbehov (men som inte behöver hjälp med sondmatning eller andning).
När det gäller totala behovet av assistans är förlorarna de barn med beslut där avdrag tidigare inte gjorts för föräldraansvar (eller där avdragen har varit små) och som har omfattande assistansbeslut men där det krävs utökad assistans, kanske för att barnet är vaken längre tid.
Ett exempel: En 16-åring har assistans all vaken tid, och inga avdrag har gjorts för föräldraansvar. Barnet är nu vaket en timme mer per dag. Denna 16-åring kan inte beviljas mer assistans vid en ansökan om utökning, eftersom den timme mer som barnet numera är vaken bedöms som föräldraavdrag. Konsekvenserna blir att 16-åringen måste förlita sig på hjälp från föräldrarna trots att föräldrarna kanske inte ens arbetar som assistenter, och 16-åringen all annan tid är van vid att få hjälp från assistenter som hen själv valt.
Larmrapport: Svårare för barn att få assistans
– En av våra barnkunder blev av med sin assistans på grund av det nya föräldraavdraget. Med det sätt kommunen har beräknat avdraget blir det svårare för barn att få assistans efter lagändringen, vilket inte var tanken, säger Anna Lindberg, verksamhets- och kvalitetsansvarig på Passal Assistans.
I det aktuella fallet bedömde kommunen att barnet hade behov av assistans för grundläggande behov med 8,5 timmar per vecka. Detta hade tidigare gett barnet rätt till assistans genom kommunen. I den tidigare utredningen hade kommunen därefter fortsatt beräkna de övriga behoven.
Eftersom barnet är i gruppen 7–11 år anger den nya schablonen för föräldraansvar att det ska göras avdrag på rätten till assistans med 7 timmar per vecka för grundläggande behov, och 7 timmar för andra personliga behov.
I kommunens nya bedömning gjordes det schabloniserade föräldraavdraget direkt på de grundläggande behoven. Kvar blev då endast 1,5 timme per vecka, vilket är för lite för att beviljas personlig assistans. Kommunens nedre gräns ligger på cirka 7 timmar. Därmed tittade kommunen inte heller på övriga behov, utan avslog direkt rätten till assistans.
Avdrag borde göras på totala antalet timmar
Avdraget borde göras på grundläggande behov och andra personliga behov, men först efter att man beräknat det totala antalet timmar, så att det inte påverkar själva rätten till assistans, menar Anna Lindberg.
– Vi uppfattade tanken med ett schabloniserat föräldraavdrag att det skulle bli lika för alla, och inte upp till handläggare att avgöra vad som är normalt föräldraansvar, och inte heller att det skulle bli svårare att få assistans. Som föräldraavdraget praktiseras nu behöver barn under 12 år ha ett grundläggande behov på cirka 14 timmar per vecka eller mer för att få ett kommunbeslut, och 27 timmar per vecka för ett beslut hos Försäkringskassan. För vuxna som söker personlig assistans ligger nedre gränsen kvar på cirka 7 respektive 20 timmar per vecka.
Kommunen: Olyckligt utfall – överklaga
Hur förklarar kommunen sitt beslut att direkt avslå barnets rätt till assistans?
– Kommunen har tolkat lagändringen som att det är så här behovet av assistans ska utredas. De tycker att det är olyckligt att lagändringen fått dessa konsekvenser, och vill att vi överklagar, säger Anna Lindberg.
Hur kommer ni att agera för den aktuella kunden?
– Vi överklagar beslutet samt söker inhibition, säger Anna Lindberg.
”Osannolikt att assistansen ökar så mycket”
Passal Assistans jurist Lisa Liljenberg bedömer att det nya föräldraavdraget generellt resulterat i större avdrag (och större ansvar på föräldrarna) jämfört med de avdrag som kommuner och Försäkringskassan tidigare gjort för föräldraansvar.
– Regeringens bedömning att det schabloniserade föräldraavdraget skulle resultera i att 860 fler barn får personlig assistans och att alla barn får fler timmar ser jag som osannolikt, säger Lisa Liljenberg.
Efter larmrapporter: Nya krav på minskat föräldraavdraget
– Om vi får bekräftat att det blivit svårare för barn att beviljas assistansersättning så måste regeringen agera snabbt, och minska föräldraavdraget.
Det säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, efter rapporter om att barns assistans begränsas på grund av felanvänt föräldraavdrag.
Kan ändras i förordningen
Regeringen har möjlighet att ändra föräldraavdraget, genom att ändra i förordningen som styr föräldraavdragets omfattning. Om detta ändras så följer antagligen kommunerna efter, eftersom de brukar följa det som Försäkringskassan gör.
IfA har fått många signaler om att föräldraavdraget inte fungerar som det var tänkt, och att det därför blivit svårare att få rätt till assistans för barn.
Varnade utredningen att otydlighet kan ge dubbla avdrag
IfA och andra delar av funktionsrättsrörelsen var noga med att påtala för utredningen ”Stärkt rätt till personlig assistans” att det var viktigt att det tydligt framgick hur avdraget skulle göras, för att inte riskera dubbla avdrag eller för stort avdrag.
– Dubbelt avdrag kan det bli om man redan från början har sökt endast för sådant som man anser gå utöver vad barn i jämförbar ålder behöver, då har man redan innan ansökan tagit bort sånt som föräldraavdraget är tänkt att göra avdrag för.
– Under utredningens gång påtalade vi också att vi såg en risk att avdragen skulle bli för stora för vissa barn. Utredningens svar var då att de behov som det i huvudsak handlade om skulle falla in under undantagen, dvs assistans i samband med andning, intag av måltider via sond och löpande stöd pga medicinskt tillstånd.
Kontaktade Försäkringskassan i januari
Strax efter att lagändringen trädde i kraft, i januari 2023, kontaktade Sophie Karlsson Försäkringskassan om att de gör för stora avdrag och tog upp bl a följande:
”Avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov, vilket framgår av prop. 2021/22:214. Där står bl a följande: ’Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs. Till vilken del hjälpbehovet ska anses bero på barnets ålder avgörs med andra ord genom föräldraavdraget. En ordning där hjälpbehov på grund av barnets ålder räknas bort före föräldraavdraget skulle innebära att föräldraansvaret beaktas två gånger, något som inte sker i dag.’”
– Det är således väldigt tydligt att man ska se till allt som barnet behöver hjälp med oavsett om det beror på ålder eller funktionsnedsättning och sedan göra avdraget från det totala behovet, säger Sophie Karlsson.
Sophie Karlsson skrev också till Försäkringskassan att myndigheten inte heller fick räkna bort behov som hjälp med andning för att därefter dra fullt avdrag från resten av behovet, för då blir avdraget för stort i förhållande till hur det var syftet med lagändringen.
Försäkringskassan gör annan tolkning
IfA:s påpekanden har dock inte gett några positiva resultat ännu.
– Försäkringskassan håller kvar vid sin tolkning som innebär att avdraget görs från barnets assistansbehov. Man har alltså redan från början tagit bort sådant som barn i jämförbar ålder behöver hjälp med. Avdraget görs därför dubbelt, eller i alla fall för stort. Det verkar som att en del kommuner också anammar den hårda beräkningen av föräldraavdraget.
Uppföljning ska göras
– Vi befarade att det kunde bli på detta sätt och varnade som sagt utredningen för detta. Nu har Försäkringskassan fått i uppdrag av regeringen att följa upp hur lagändringen påverkar assistansen och vi inväntar svar om detta. Om vi får bekräftat att det blivit svårare för barn att beviljas assistansersättning så måste politikerna stå redo att agera snabbt.
– Regeringen kan dra ned på föräldraavdraget genom en ändring i förordningen. Det är i en bilaga till förordningen som storleken på föräldraavdraget är angivet. Om detta ändras så följer antagligen kommunerna efter, eftersom de brukar följa det som Försäkringskassan gör, säger Sophie Karlsson.
Räcker det med att sänka föräldraavdraget?
Hur tycker du att föräldraavdraget ska ändras?
– Föräldraavdraget behöver antagligen sänkas. Kritik fanns redan under utredningen, men det fanns också behov av förändring av det tillvägagångssätt som fanns sedan tidigare. Föräldraavdraget var en slags kompromiss eftersom vi från rörelsen inte ville ha något avdrag alls. Vi tycker att barn i behov av personlig assistans ska kunna beviljas assistans för sitt assistansbehov utan avdrag.
– Föräldraavdraget skulle dock göra det tydligare vad som ska dras av och det skulle dras lika för alla. Jag tror att man drastiskt måste sänka avdraget, t ex är ett avdrag på grundläggande behov med 2,5 timmar per dag alldeles för mycket. Kanske vore 0,5 timmar mer rimligt om det ska vara något avdrag alls.
Vad tänker du generellt om lagändringen? Kommer det att bli en bra förändring efter hand?
– När det kommer lagändringar så finns det alltid viss bävan, eftersom vi vet att myndigheterna alltid vill tolka rätt snävt.
– Vi hade signalerat att avdraget kunde bli ett problem, så är det bra att omfattningen inte lades in i lag utan i förordningen, med tanke på att det ska vara enklare att ändra om det ser ut att slå fel. Tyvärr ser det ut som att vi kan ha haft rätt om att ändring kan komma att behövas, säger Sophie Karlsson.
När ska man ansöka om assistans för barn (och när bör man avvakta)?
Har barnet assistans idag så bör man tänka igenom behovet, och kanske kontakta någon med kunskap inom området för en bedömning, innan man ansöker om utökning.
Om barnet har ett utökat hjälpbehov är möjligheterna till mer assistans beroende av vad som orsakar det ökade hjälpbehovet, och vilka avdrag som tidigare gjorts och som numera ska göras.
Om barnet är i glappet mellan att byta åldersgrupp (1-6 år, 7-12 år och 12-17 år) för schablonavdraget kan det vara värt att avvakta med ansökan, för att slippa ansöka på nytt vid ett eventuellt avslag, eftersom det då krävs nya intyg.
Om det sker en förbättring av barnets tillstånd, och assistans inte behövs i sådan omfattning som framgår av beslutet, ska man alltid ta kontakt med myndigheten.
Hur har handläggningstiderna utvecklats?
Handläggningstiderna har blivit längre. Utredningsmötena genomförs ändå relativt nära inpå att ansökan har inkommit, men därefter tar handläggningen längre tid. Det beror delvis på sjukvårdens uteblivna egenvårdsbedömningar.
När ska föräldraavdraget göras – egentligen?
Christian Källström, jurist på Frösunda, varnade tidigt för risken att Försäkringskassan skulle feltolka det nya föräldraavdraget, efter att ha studerat Försäkringskassans vägledning i december 2022.
I januari 2023 sa han till HejaOlika att ”känslan är att Försäkringskassan kommer att göra hårda bedömningar kring kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, och att de kommer att försöka begränsa tillämpningsområdet.
Att döma av Försäkringskassans nya version av sin vägledning [version 32 sid 65-66], blir det sannolikt även problem med bedömningen av rätten till assistans för barn.
Angående föräldraavdraget citerar Försäkringskassan förarbetena:
”Avdrag bör därmed göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, vilket innebär att hjälpbehov som skulle kunna bero på barnets ålder inte kan brytas ut före föräldraavdraget. Det föräldraansvar som en vårdnadshavare normalt har för ett barn på grund av barnets ålder beaktas i stället genom det föräldraavdrag som görs.”
… för att sedan göra en helt annan bedömning i vägledningen:
”Föräldraavdrag ska göras från hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning (51 kap. 6 § andra stycket SFB). Men i praktiken går det inte alltid att avgöra om en del av ett hjälpbehov beror på funktionsnedsättningen, barnets ålder eller en kombination av dessa.
Det innebär att om det är tydligt att barnets behov av hjälp beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet beaktas. Om det är tydligt att barnets behov av hjälp inte beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet inte beaktas. Om behovet kan bero på barnets funktionsnedsättning så ska det beaktas, även om det också skulle kunna bero på barnets ålder. Föräldraavdrag ska sedan göras från de behov som har beaktats.”
”Försäkringskassan verkar först vilja bedöma vilka hjälpbehov som beror på åldern och sedan, utifrån de hjälpbehoven, göra ett föräldraavdrag. Det verkar således bli ett dubbelt föräldraansvar. Det är synnerligen anmärkningsvärt. Föräldraavdraget skapades för att öka rättssäkerheten, men då tycker Försäkringskassan att det är lämpligt att lägga in en ny subjektiv bedömning avseende vilka hjälpbehov som beror på ålder eller funktionsnedsättning”, säger Christian Källström.
Även Cecilia Blanck, JAG, varnade tidigt för feltolkningar av föräldraavdraget: ”Vi är dock oroade för hur föräldraavdraget kommer att verkställas i praktiken. Farhågor finns att bedömningar för de yngsta barnen (som inte behöver stöd med andningsövervakning eller med sondmåltider) till och med kan komma att lägga större ansvar på föräldrar än tidigare. Detta kommer vi naturligtvis att bevaka vidare, då det verkligen inte var avsikten med lagändringen.”
Stora risker vid ansökan om utökning
Det nya föräldraavdraget påverkar endast beslut som fattas från 1 januari 2023. Föräldraavdraget gäller vid ansökan både hos Försäkringskassan och kommunerna, och även vid ansökan om fler timmar.
Det kan finnas barn som idag har assistansbeslut där föräldraansvaret har betraktats på ett sätt som gör att schablonavdraget kan minska antalet timmar vid en ny bedömning. Man måste titta på det specifika beslutet, och bedöma huruvida det finns risk för ett minskat beslut om man skulle göra en ansökan om fler timmar.
Föräldrar som är osäkra bör kontakta någon expert, som kan hjälpa till med en bedömning av riskerna och möjligheterna innan ansökan görs.
– Den som har ett bra beslut om assistans som täcker behovet, ska naturligtvis inte ansöka om fler timmar. Ingen vill ha mer assistans än man behöver. Även för den som behöver fler timmar finns det risker med att ansöka, säger Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG.
– En ny ansökan kan, med dagens mycket restriktiva domstolstolkningarna av grundläggande och övriga behov, leda till ett avslag på utökningen och ett ifrågasättande av redan beviljade timmar. De nya reglerna från 1 januari 2023 rättar inte till problemen med praxis. Riskerna med en ny ansökan kvarstår, säger Cecilia Blanck.
Föräldraavdraget ger mer enhetlighet och minskad godtycklighet. Men det finns en risk att handläggare bedömer hjälpbehovens omfattning ännu snävare, för att ”kompensera” för minskat avdrag för föräldraansvar.
– Risken är också att myndigheterna hänvisar till familjesamvaro eller familjegemenskap i utökad omfattning, för att inskränka rätten till assistans. Tyvärr har kammarrätterna inte enhetligt sagt nej till sådana avdrag, säger Christian Källström, chefsjurist på Frösunda.
Enklare att bedöma
Föräldraavdraget gör det enklare att bedöma hur många timmar som kommer att dras av för föräldraansvaret. Schablonen gör att man enklare kan bedöma om en ny ansökan kan ge fler timmar eller inte.
– Fundera igenom barnets behov, både grundläggande och andra personliga behov, allt som barnet behöver hjälp med, inte enbart assistansbehov eftersom avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov. Testa att göra en egen uträkning och se var det verkar landa. Det behövs alltid bra intyg när man ska ansöka, så ha gärna det klart redan vid ansökan, säger Sophie Karlsson, IfA.
Barn ansökte om utökning – förlorade all assistans
Många barn som har personlig assistans behöver fler timmar. Men det är ett vågspel att ansöka om utökning. Risk finns att assistansen då omprövas och helt dras in.
Flickan hade haft assistans sedan 2014
En flicka i södra Sverige drabbades nyligen av detta öde. Kammarrätten i Jönköping beslutade 27 februari 2023 att det var rätt av Försäkringskassan att dra in den personliga assistans flickan haft sedan 2014.
Sedan flickan ansökt om utökning hade Försäkringskassan kommit fram till att det fanns väsentliga förändringar som motiverade en omprövning. Kassan kom fram till att grundläggande behoven inte uppgick till 20 timmar per vecka, och beslutade att hennes assistans helt skulle dras in. Flickans överklaganden till förvaltningsrätten och kammarrätten ledde också till avslag.
Utredningssamtal var ”inte rättssäkert”
I överklagandet hävdades att flickans grundläggande behov inte hade väsentligt förändrats. Detta framgick också av läkarintyg och ADL-bedömning.
Enligt överklagandet har Försäkringskassan värderat intygen felaktigt. Kassan kritiseras också för felaktiga bedömningar av samtal med skola och vårdnadshavare.
Inför samtalet fick vårdnadshavaren ingen information om att kassan skulle utreda väsentligt ändrade förhållanden. Det var också svårt för vårdnadshavaren att redogöra för flickans situation på grund av kommunikationsproblem.
”Att grunda en bedömning om väsentligt ändrade förhållanden på ett sådant utredningssamtal med bristfälliga omständigheter är felaktigt och strider mot kravet om rättssäkerhet vid myndighetsutövning mot enskild”, skrev flickans ombud till förvaltningsrätten.
Både läkarintyg och ADL-bedömning visar att flickan fortfarande inte klarar att klä sig utan både fysisk hjälp och muntligt stöd. Hon kan numera säga några enstaka ord men det är svårt för utomstående att förstå vad hon vill och hon uttrycker sig med ljud och beteenden som omgivningen måste kunna tolka. Läkare bedömer att hon endast delvis kan kommunicera sin vilja på detta sätt och att hon behöver hjälp av en vuxen för att kommunicera med omgivningen.
Domstolar gick på Försäkringskassans linje
Både förvaltningsrätten och kammarrätten lyssnade dock mer på Försäkringskassans bild av att flickans förmågor hade förbättrats så mycket att det var korrekt att göra en omprövning.
Kammarrätten avvisade även kritiken mot Försäkringskassans för att ha hanterat samtalet med vårdnadshavaren på ett rättsosäkert sätt.
”Försäkringskassans skyldighet att göra en omprövning bör inte påverkas av på vilket sätt Försäkringskassan har fått vetskap om de ändrade förhållandena”, heter det i domen (mål nr 4053-22).
Krav på ”ventil” för individuell bedömning har inte förverkligats
Föräldraavdraget ingick i propositionen ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214) som röstades igenom av riksdagen den 21 juni 2022.
Riksdagen biföll samtidigt en motion från Pia Steensland (KD) om att det ska finnas en möjlighet att frångå schablonen för föräldraavdrag (2021/22:4641 yrkande 4) – en så kallad ventil eller nödingång. Riksdagen beslöt att tillkännage detta för regeringen, men förslaget om en ventil har inte förverkligats. I riksdagen hade Socialdemokraterna och Moderaterna reserverat sig.
En ventil skulle behövas för att kunna bedöma barns assistansbehov individuellt (föräldraavdraget är en ren schablon, helt utan individuell bedömning, och avgörs endast av barnets ålder). Så här motiverade Pia Steensland sitt förslag om en ventil.
Det finns behov av att väga in fler faktorer än åldern för barn med omfattande funktionsnedsättning som har stora tillsynsbehov. Det kan finnas familjesituationer där exempelvis en vårdnadshavare har ensamt ansvar för barnet eller syskon som också har funktionsnedsättning. Detta är exempel på situationer där vardagen kan vara så pass påfrestande att en förälder inte mäktar med att ta ett föräldraansvar utifrån den omfattning som är schabloniserat för barnets ålder.
Med utgångspunkten att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar, vore det värdefullt med en kompletterande möjlighet att vid särskilda eller synnerliga skäl frångå den fastställda schablonen för föräldraavdrag.
Förslaget om en ventil fanns även med i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37, kapitel 11:6. Utredaren Fredrik Malmberg skrev att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.
LÄS ÄVEN: Om vårt barn förlorar sin assistans (6 föräldrar berättar)
Fler barn får assistans – men färre än tidigare
De nya reglerna ska avlasta funkisfamiljer. Fler barn beviljas assistans, i lägre åldrar och dessutom med fler timmar per vecka. Samtidigt väntas bedömningen av assistans för barn bli mer förutsägbar och rättssäker.
Antalet barn med assistansersättning genom Försäkringskassan väntas öka med 400. Före lagändringen har cirka 2600 barn 0–19 år assistansersättning (enligt Försäkringskassans statistikdatabas för december 2021). Tidigare har antalet barn med assistansersättning varit över 3500 (december 2014). Även när föräldraavdraget får fullt genomslag blir alltså antalet barn med assistans färre än år 2014.
LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans
Assistanstid väntas öka med 4–11 timmar per vecka
De flesta barn kommer också att kunna beviljas fler timmar vid nytt beslut. Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.
Vad är normalt föräldraansvar?
Normalt föräldraansvar är det omvårdnadsansvar som alla föräldrar har för sina barn enligt föräldrabalken, den lag som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar. Vad det innebär i praktiken har dock varit oklart. Varken Försäkringskassan eller kommunerna har riktlinjer för vad som ingår i normalt föräldraansvar, eller vad som är extra stöd som berättigar till assistans.
Vilka nackdelar finns med föräldraavdraget?
De flesta välkomnar föräldraavdraget men det finns även nackdelar.
- Assistansbehovet borde bedömas individuellt, inte med schabloner. Föräldraavdraget strider mot denna grundläggande princip.
- Många anser att det inte ska göras något föräldraavdrag alls på barns assistansbehov.
– Vi är kritiska till att man gör avdrag för tonåringar. Vi anser att det är felaktigt att vara hänvisad till föräldrarna en timme per dag när man är mellan 12 och 17 år, säger Sophie Karlsson, IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.
– I tonåren är barn generellt självständiga, och särskilt när man kommit i övre tonåren, då man ibland kanske inte träffar sina föräldrar på flera dagar. Med föräldraavdraget blir tonåringar i behov av assistans dygnet runt hänvisade till sina föräldrar en timme per dygn.
– Det är principiellt är fel att tonåringar i behov av personlig assistans inte ska ha samma frihet som andra tonåringar. Låt säga en tonåring som vill flytta hemifrån före 18 år ålder, eller vill åka iväg en vecka med sina kompisar någonstans utan föräldrarna? Det kan inte förväntas att föräldrarna finns i tonåringens närhet 24/7, säger Sophie Karlsson.
I riksdagen framförde Pia Steensland (KD) samma krav som IfA. Hon skrev i en motion (som dock röstades ned av riksdagen):
”Ett föräldraavdrag under tonårstiden kan hämma den frigörelseprocess som sker för många barn under denna tidsperiod. Detta då ungdomar som har behov av assistans dygnet runt, enligt förslaget blir helt beroende av sina föräldrar under en timme per dag. Problematiken blir extra tydlig och påtaglig för de ungdomar som studerar vid ett av landets riksgymnasium på annan ort än hemkommunen.”
Riksdagen avslog också Pia Steenslands förslag att föräldraavdraget ska göras efter att det totala antalet assistansberättigade timmar (grundläggande behov + övriga behov) blivit fastställda. Steensland såg en risk för att barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar under gränsen på 20 timmars grundläggande behov per vecka, om föräldraavdraget för grundläggande behov görs utan att beakta barnets helhetsbehov, där också övriga behov vägs in.
Hur stort är föräldraavdraget i olika åldrar?
Föräldraavdraget är olika stort beroende på hur gammalt barnet är. Nivåerna bestäms av regeringen och ser ut som i tabellen nedan.
| Barnets ålder | Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) | Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) | Totalt timmar per dygn | Totalt timmar per vecka |
|---|---|---|---|---|
| 0–1 år | 12 | 0 | 12 | 84 |
| 1–6 år | 2,5 | 0,5 | 3 | 21 |
| 7–11 år | 1 | 1 | 2 | 14 |
| 12–17 år | 0 | 1 | 1 | 7 |
| 18– år | Inget avdrag alls från 18 års ålder. | |||
Här finns fyra olika åldersnivåer. Föräldrarnas ansvar ska vara mindre ju äldre barnet är. Från och med 12 års ålder ska inget föräldraavdrag göras för grundläggande behov. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år.
Föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som rör andning eller måltider i form av sondmatning.
Kommunala beslut assistans för barn väntas öka med 50 procent
Många fler barn kommer också att beviljas kommunalt beslutad personlig assistans. Utredningen uppskattar denna ökning till 460 barn. Jämfört med att 838 barn år 2019 hade kommunalt beslutad assistans innebär det en kraftig ökning.
Utredningen bedömer att barn som nybeviljas assistans av kommunen i genomsnitt får 56 timmar assistans per vecka.
Utvecklingen väntas leda till att antalet barn med LSS-insatserna avlösarservice och korttidsvistelse minskar.
Hur många barn har personlig assistans?
Socialstyrelsens lägesrapport 2020 anger antalet barn och unga 0–22 år med personlig assistans till 5 090 (oktober 2018). Av dessa hade 1 605 kommunalt finansierad personlig assistans enligt LSS och 3 485 statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.
Tabellen nedan: Totalt antal barn med beslut om personlig assistans enligt 9 § 2 LSS respektive assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken, uppdelat på lagrum, kön och ålder, oktober 2018.
| Ålder | Pojkar | Flickor | Pojkar | Flickor | Alla | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Personlig assistans enligt LSS 9 § 2 | Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken | LSS och SFB | |||||
| 0–6 år | 120 | 75 | 70 | 60 | 325 | ||
| 7–12 år | 380 | 220 | 560 | 450 | 1610 | ||
| 13–22 | 500 | 310 | 1410 | 935 | 3155 | ||
| Totalt antal barn | 1000 | 605 | 2040 | 1445 | 5090 | ||
Statistik från Försäkringskassan visar att antalet barn med assistansersättning i december 2021 hade minskat till cirka 2600. Det innebär ett mycket kraftigt ras från 2014 års siffra på cirka 3500 barn.
Hur skiljer sig antalet beviljade timmar i olika åldrar?
Statistik från Försäkringskassan anger att barn 0–18 år med statlig assistansersättning i genomsnitt har 109 timmar per vecka.
Barn och vuxna har ungefär lika många timmar i grundläggande behov, i genomsnitt mellan 33 och 38 timmar per vecka. För andra personliga behov beviljas barn färre timmar än vuxna. Antalet timmar för andra behov ökar med stigande ålder.
- Föräldraansvaret avtar efter hand som barnet blir äldre. Därför beviljas unga 13–19 år mer assistanstid än barn 0–12 år.
- Barn i åldern 0–12 år beviljas i genomsnitt 51 timmar per vecka för andra personliga behov.
- Unga i åldern 13–19 år har i genomsnitt 68 timmar per vecka.
Uppgifterna är hämtade från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.
Hur påverkas assistansreglerna av barnkonventionen?
Propositionen om stärkt rätt till assistans slår fast att barns rättigheter ska beaktas vid bedömningar i beslut som rör barn. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Detta bidrar till att synliggöra barns rättigheter. Enligt propositionen är det ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.
Utredaren Fredrik Malmberg föreslog en särskild bestämmelse – en ”ventil” – om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS. Regeringen tyckte inte att det behövs. ”Att barnets bästa ska beaktas … följer redan av såväl 6 a § LSS som barnkonventionen. Regeringen ser därför inget behov av att införa en sådan bestämmelse som utredningen föreslår”, skrev dåvarande socialministern Lena Hallengren (S) i propositionen.
Vad innebär barnets bästa för utredningen?
Barnets bästa ska vara vägledande i bedömningen av om och hur ett barn ska få information och få komma till tals i utredningen efter en ansökan om assistans. Det skriver Försäkringskassan i myndighetens vägledning kapitel 5.3, med hänvisning till artikel 12 i barnkonventionen. Denna vägledning publicerades i september 2022 och kan laddas ned här.
Vägledningen lyfter fram barns rätt att delta i utredningen. Informationen ska anpassas till det enskilda barnets förutsättningar att ta till sig informationen. Det kan ibland innebära att information inte ska ges, eller att bara viss information ges, beroende på vad som är bäst för det enskilda barnet i förhållande till ålder, mognad och tidigare kunskaper.
– Det nya avsnittet i vägledningen syftar till att ge våra handläggare mer stöd i vad barnkonventionen innebär i handläggningen av assistansersättning för ett barn. Det handlar bland annat om hur ett barn kan vara delaktigt i handläggningen, sa Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, till HejaOlika i oktober 2022.
– I varje ärende där ansökan eller anmälan gäller ett barn, ska vi bedöma om barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att på något sätt vara delaktigt i utredningen. För att kunna göra den bedömningen kan handläggaren behöva kontakta vårdnadshavaren för att höra hens uppfattning. Rent praktiskt innebär det att vi i högre utsträckning kommer att ta en tidig kontakt med vårdnadshavare för att prata om barnets delaktighet i utredningen, sa Anna Viberg.
Föräldern ansöker, men barnets åsikt är viktig
Det är alltid vårdnadshavaren som ansöker om assistans för barn. Föräldrabalken anger att vårdnadshavaren ska ta allt större hänsyn till barnets önskemål efter hand som barnet blir äldre och utvecklas. Vidare säger Barnkonventionen att barn fritt ska kunna uttrycka åsikter i alla frågor som rör dem.
LÄS ÄVEN: Din guide till personlig assistans
Vad säger barnkonventionen?
Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.
När är det lämpligt att fråga efter barnets åsikt?
Enligt barnkonventionen ska barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa. Försäkringskassan betonar dock att ”det inte alltid är lämpligt att fråga efter barnets åsikt.”
När bestämmer föräldern?
För barn som inte är tillräckligt gammalt eller moget för att själv kunna ta ställning, måste föräldern godkänna att barnet framför sina åsikter.
”Det är vårdnadshavarens ansvar att bevaka att barnet inte ges möjlighet att uttrycka åsikter, om det skulle vara olämpligt för just det barnet. Vårdnadshavarna kan alltså förhindra att samtal hålls med barnet eftersom den frågan faller inom vårdnadshavarnas bestämmanderätt.”
”Barnet är aldrig skyldigt att redogöra för sin inställning, utan ska bara ges möjlighet att framföra åsikter,” heter det i vägledningen.
Och när behövs inte förälderns samtycke?
När barnet har tillräcklig ålder och mognad, för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet själv som avgör om något samtal ska hållas. Då behövs inget samtycke från vårdnadshavaren, och samtalet ”kan till och med äga rum mot vårdnadshavarens vilja”.
”För att barnet ska kunna göra ett val att delta eller avstå behöver det få den information som krävs för att kunna fatta det beslut som är för barnets bästa. Rätten till information är själva förutsättningen för att barnet ska kunna vara delaktigt”, skriver Försäkringskassan i vägledningen.
Vad står det i barnkonventionen?
Artikel 3 barnkonventionen
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.
Artikel 12 barnkonventionen
1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.
Assistans vid andning och sondmatning, hur påverkade lagändringarna 2019–2020?
Under 2019–2020 ändrades lagen så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning gav rätt till assistansersättning. Avdrag för tid för föräldraansvar ska inte heller göras för hjälp med andning och sondmatning. Det ledde till att fler barn fick assistans. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan i maj 2022.
Under 2021 ökade antalet barn som fick assistansersättning beviljad av Försäkringskassan. Ökningen berodde helt på att de yngsta barnen (i åldern 0–6 år) ökade både 2020 och 2021. Denna grupp uppgick 2021 till drygt 230 personer.
Över hälften av alla förstagångsmottagare, 52 procent, beviljades tid för sondmatning 2021. 27 procent beviljades för andning. Det är barn som oftast har beviljats tid för dessa grundläggande behov.
Andning och sondmatning ger också många beviljade timmar. Mottagare som beviljats tid för hjälp med andning har i genomsnitt beviljats 100 timmar per vecka för det behovet. De som beviljats tid för sondmatning har i genomsnitt beviljats 41 timmar per vecka för det behovet. Andning och sondmatning utgör för berörda barn 57 procent av all beviljad tid 2021, medan de för vuxna står för 20 procent.
Timmarna för grundläggande behov har ökat, främst för andning och sondmatning. Samtidigt har antal timmar för andra personliga behov minskat. Före lagändringarna stod grundläggande behov för 38 procent av all beviljad tid och andra personliga behov för 62 procent. Nu utgör grundläggande behov 59 procent och andra personliga behov 41 procent.
Under 2021 ökade det genomsnittliga antalet timmar per vecka med cirka 1 procent till 131,2 timmar.
För barn ökade snittet mer än för vuxna mottagare. Ökningen var 2,1 procent för flickor och 2,7 procent för pojkar, medan den var 0,9 och 0,6 procent för kvinnor respektive män. Skillnaden förklaras av att fler barn beviljas hjälp med andning och sondmatning, vilka är behov som det beviljas mycket tid för.
Sammantaget får vuxna fler timmar än barn i genomsnitt. Snittet ligger på 113 timmar för barn, 135 timmar för vuxna.
För barn brukar antalet timmar öka efter hand som de blir äldre. Det beror på att föräldraansvaret minskar med barnets ålder och att tid i förskola och skola minskar (när barn är i skolan har de vanligen inte assistans).
Upprörda protester ledde till lagändring
Lagändringen i november 2019 tillkom efter en lång och upprörd debatt om försämrad assistans vid behov av andning och sondmatning. Lagändringen innebar att andning klassades som ett grundläggande behov för rätt till assistans. Även tidigare har det varit möjligt, men en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 tolkades som att detta bara skulle omfatta personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hos Försäkringskassan ledde domen till att andning inte längre togs med i bedömningen av rätten till assistans.
De vanligaste åtgärderna vid andningshjälp handlar om slemsugning, i kombination med bland annat övervakning, inhalation och andningsmaskin.
Fortfarande krävs att den som finns risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv, om hjälpinsatserna inte ges. Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte grundläggande behov, menar Försäkringskassan.
Barn och familjer drabbades hårdast av försämringar
Barn har drabbats hårdast av allt hårdare bedömningar av rätten till assistans. Det framgick av en rapport från Socialstyrelsen 2017. Rapporten fokuserade på konsekvenserna av HFD-domar som lett till minskade möjligheter att få personlig assistans för den som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov.
Socialstyrelsen varnade i rapporten 2017 för att utvecklingen skulle försämra barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet, om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd.
– De som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna har ofta stora stödbehov. När assistansen dras in på grund av ändrad rättspraxis är behovet av stöd oförändrat och behöver då tillgodoses på annat sätt. Vår analys visar att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, sa Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.
Föräldrar är vanligast som assistenter för barn
Den största gruppen assistenter till nära anhöriga är föräldrar, framför allt bland barnen, och en majoritet av dem arbetar minst 20 timmar per vecka, men många över 40 timmar, rapporterade Försäkringskassan 2018.
– Det har saknats kunskap om vilka som arbetar som personliga assistenter och i vilken utsträckning, berättade Marie Axelsson, chef för avdelningen funktionsnedsättning på Försäkringskassan. Med den här studien hoppas vi inspirera till mer forskning på området. Det är viktigt inte minst för att ta reda på hur valet av assistenter påverkar till exempel målet med den personliga assistansen och LSS.
Försäkringskassan uppmärksammar också att för barn är det betydligt vanligare att mamman arbetar som assistent än att pappan gör det.
– Drygt hälften av alla mammor till barn med assistansersättning arbetar mer än 40 timmar per vecka som personlig assistent. Motsvarande siffra för papporna är en tredjedel. Dessutom är det fler pappor än mammor som inte alls arbetar som personliga assistenter till sina barn, sa Martin Hurtig, analytiker på Försäkringskassan.
Vår son (nyss fyllda 11 år) har ett beslut från FK om ca 96 timmar per vecka inkluderat kottids 6 tillfällen/4 veckor. Föräldraansvaret givet hans behov och funktionsnedsättning är i genomsnitt 28 min per dygn. Hur vi än vrider och vänder på förslaget som propositionen pekar mot så innebär det minskad assistans för vår son, dvs 2-4 gånger mer föräldraansvar än idag.