Bästa tipsen vid ansökan om personlig assistans för barn 2023

Den 1 januari 2023 infördes föräldraavdraget inom personlig assistans. Möjligheterna att få assistans har ökat kraftigt. Vad behöver man veta om de nya reglerna om assistans för barn?

LÄS ÄVEN: Allt om jättelyftet för personlig assistans 2023

Viktigt att bedöma risker före ansökan

Det nya föräldraavdraget påverkar endast beslut som fattas från 1 januari 2023. Föräldraavdraget gäller vid ansökan både hos Försäkringskassan och kommunerna, och även vid ansökan om fler timmar.

Det kan finnas barn som idag har assistansbeslut där föräldraansvaret har betraktats på ett sätt som gör att schablonavdraget kan minska antalet timmar vid en ny bedömning. Man måste titta på det specifika beslutet, och bedöma huruvida det finns risk för ett minskat beslut om man skulle göra en ansökan om fler timmar.

Föräldrar som är osäkra bör kontakta någon expert, som kan hjälpa till med en bedömning av riskerna och möjligheterna innan ansökan görs.

– Den som har ett bra beslut om assistans som täcker behovet, ska naturligtvis inte ansöka om fler timmar. Ingen vill ha mer assistans än man behöver. Även för den som behöver fler timmar finns det risker med att ansöka, säger Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG.

– En ny ansökan kan, med dagens mycket restriktiva domstolstolkningarna av grundläggande och övriga behov, leda till ett avslag på utökningen och ett ifrågasättande av redan beviljade timmar. De nya reglerna från 1 januari 2023 rättar inte till problemen med praxis. Riskerna med en ny ansökan kvarstår, säger Cecilia Blanck.

Föräldraavdraget ger mer enhetlighet och minskad godtycklighet. Men det finns en risk att handläggare bedömer hjälpbehovens omfattning ännu snävare, för att ”kompensera” för minskat avdrag för föräldraansvar.

– Risken är också att myndigheterna hänvisar till familjesamvaro eller familjegemenskap i utökad omfattning, för att inskränka rätten till assistans. Tyvärr har kammarrätterna inte enhetligt sagt nej till sådana avdrag, säger Christian Källström, chefsjurist på Frösunda.

Föräldraavdraget gör det enklare att bedöma hur många timmar som kommer att dras av för föräldraansvaret. Schablonen gör att man enklare kan bedöma om en ny ansökan kan ge fler timmar eller inte.

– Fundera igenom barnets behov, både grundläggande och andra personliga behov, allt som barnet behöver hjälp med, inte enbart assistansbehov eftersom avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov. Testa att göra en egen uträkning och se var det verkar landa. Det behövs alltid bra intyg när man ska ansöka, så ha gärna det klart redan vid ansökan, säger Sophie Karlsson, IfA.

Krav på ”ventil” för individuell bedömning har inte förverkligats

Föräldraavdraget ingick i propositionen ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214) som röstades igenom av riksdagen den 21 juni 2022.

Riksdagen biföll samtidigt en motion från Pia Steensland (KD) om att det ska finnas en möjlighet att frångå schablonen för föräldraavdrag (2021/22:4641 yrkande 4) – en så kallad ventil eller nödingång. Riksdagen beslöt att tillkännage detta för regeringen, men förslaget om en ventil har inte förverkligats. I riksdagen hade Socialdemokraterna och Moderaterna reserverat sig.

En ventil skulle behövas för att kunna bedöma barns assistansbehov individuellt (föräldraavdraget är en ren schablon, helt utan individuell bedömning, och avgörs endast av barnets ålder). Så här motiverade Pia Steensland sitt förslag om en ventil.

Det finns behov av att väga in fler faktorer än åldern för barn med omfattan­de funktionsnedsättning som har stora tillsynsbehov. Det kan finnas familjesitua­tioner där exempelvis en vårdnadshavare har ensamt ansvar för barnet eller syskon som också har funktionsnedsättning.  Detta är exempel på situationer där vardagen kan vara så pass påfrestande att en förälder inte mäktar med att ta ett föräldraansvar utifrån den om­fattning som är schabloniserat för barnets ålder.

Med utgångspunkten att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar, vore det värdefullt med en kompletterande möjlighet att vid särskilda eller synnerliga skäl frångå den fastställda schablonen för föräldraavdrag. 

Förslaget om en ventil fanns även med i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37, kapitel 11:6. Utredaren Fredrik Malmberg skrev att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.

LÄS ÄVEN: Om vårt barn förlorar sin assistans (6 föräldrar berättar)

Fler barn får assistans – men färre än tidigare

De nya reglerna ska avlasta funkisfamiljer. Fler barn beviljas assistans, i lägre åldrar och dessutom med fler timmar per vecka. Samtidigt väntas bedömningen av assistans för barn bli mer förutsägbar och rättssäker.

Antalet barn med assistansersättning genom Försäkringskassan väntas öka med 400. Före lagändringen har cirka 2600 barn 0–19 år assistansersättning (enligt Försäkringskassans statistikdatabas för december 2021). Tidigare har antalet barn med assistansersättning varit över 3500 (december 2014). Även när föräldraavdraget får fullt genomslag blir alltså antalet barn med assistans färre än år 2014.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Assistanstid väntas öka med 4–11 timmar per vecka

De flesta barn kommer också att kunna beviljas fler timmar vid nytt beslut. Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.

Vad är normalt föräldraansvar?

Normalt föräldraansvar är det omvårdnadsansvar som alla föräldrar har för sina barn enligt föräldrabalken, den lag som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar. Vad det innebär i praktiken har dock varit oklart. Varken Försäkringskassan eller kommunerna har haft riktlinjer för vad som ingår i normalt föräldraansvar, eller vad som är extra stöd som berättigar till assistans.

Vilka nackdelar finns med föräldraavdraget?

De flesta välkomnar föräldraavdraget men det finns även nackdelar.

• Assistansbehovet borde bedömas individuellt, inte med schabloner. Föräldraavdraget strider mot denna grundläggande princip.
• Många anser att det inte ska göras något föräldraavdrag alls på barns assistansbehov.

– Vi är kritiska till att man gör avdrag för tonåringar. Vi anser att det är felaktigt att vara hänvisad till föräldrarna en timme per dag när man är mellan 12 och 17 år, säger Sophie Karlsson, IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– I tonåren är barn generellt självständiga, och särskilt när man kommit i övre tonåren, då man ibland kanske inte träffar sina föräldrar på flera dagar. Med föräldraavdraget blir tonåringar i behov av assistans dygnet runt hänvisade till sina föräldrar en timme per dygn.

– Det är principiellt är fel att tonåringar i behov av personlig assistans inte ska ha samma frihet som andra tonåringar. Låt säga en tonåring som vill flytta hemifrån före 18 år ålder, eller vill åka iväg en vecka med sina kompisar någonstans utan föräldrarna? Det kan inte förväntas att föräldrarna finns i tonåringens närhet 24/7, säger Sophie Karlsson.

I riksdagen framförde Pia Steensland (KD) samma krav som IfA. Hon skrev i en motion (som dock röstades ned av riksdagen):

”Ett föräldraavdrag under tonårstiden kan hämma den frigörelseprocess som sker för många barn under denna tidsperiod. Detta då ungdomar som har behov av assistans dygnet runt, enligt förslaget blir helt beroende av sina föräldrar under en timme per dag. Problematiken blir extra tydlig och påtaglig för de ungdomar som studerar vid ett av landets riksgymnasium på annan ort än hem­kommunen.”

Riksdagen avslog också Pia Steenslands förslag att föräldraavdraget ska göras efter att det totala antalet assistansberättigade timmar (grundläggande behov + övriga behov) blivit fastställda. Steensland såg en risk för att barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar under gränsen på 20 timmars grundläggande behov per vecka, om föräldraavdraget för grundläggande behov görs utan att beakta barnets helhetsbehov, där också övriga behov vägs in.

Hur stort blir föräldraavdraget i olika åldrar?

Föräldraavdraget är olika stort beroende på hur gammalt barnet är. Nivåerna bestäms av regeringen och ser ut som i tabellen nedan.

Här finns fyra olika åldersnivåer. Föräldrarnas ansvar ska vara mindre ju äldre barnet är. Från och med 12 års ålder ska inget föräldraavdrag göras för grundläggande behov. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år.

Föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som rör andning eller måltider i form av sondmatning.

Kommuners assistans för barn väntas öka med 50 procent

Många fler barn kommer också att beviljas kommunalt beslutad personlig assistans. Utredningen uppskattar denna ökning till 460 barn. Jämfört med att 838 barn år 2019 hade kommunalt beslutad assistans innebär det en kraftig ökning.

Utredningen bedömer att barn som nybeviljas assistans av kommunen i genomsnitt får 56 timmar assistans per vecka.

Utvecklingen väntas leda till att antalet barn med LSS-insatserna avlösarservice och korttidsvistelse minskar.

Hur många barn har personlig assistans idag?

Socialstyrelsens lägesrapport 2020 anger antalet barn och unga 0–22 år med personlig assistans till 5 090 (oktober 2018). Av dessa hade 1 605 kommunalt finansierad personlig assistans enligt LSS och 3 485 statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

 

Statistik från Försäkringskassan visar att antalet barn med assistansersättning i december 2021 hade minskat till cirka 2600. Det innebär ett mycket kraftigt ras från 2014 års siffra på cirka 3500 barn.

 

Hur skiljer sig antalet beviljade timmar i olika åldrar?

Statistik från Försäkringskassan anger att barn 0–18 år med statlig assistansersättning i genomsnitt har 109 timmar per vecka.

Barn och vuxna har ungefär lika många timmar i grundläggande behov, i genomsnitt mellan 33 och 38 timmar per vecka. För andra personliga behov beviljas barn färre timmar än vuxna. Antalet timmar för andra behov ökar med stigande ålder.

• Föräldraansvaret avtar efter hand som barnet blir äldre. Därför beviljas unga 13–19 år mer assistanstid än barn 0–12 år.
• Barn i åldern 0–12 år beviljas i genomsnitt 51 timmar per vecka för andra personliga behov.
• Unga i åldern 13–19 år har i genomsnitt 68 timmar per vecka.
  Uppgifterna är hämtade från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

Hur påverkas assistansreglerna av barnkonventionen?

Propositionen om stärkt rätt till assistans slår fast att barns rättigheter ska beaktas vid bedömningar i beslut som rör barn. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Detta bidrar till att synliggöra barns rättigheter. Enligt propositionen är det ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Utredaren Fredrik Malmberg föreslog en särskild bestämmelse – en ”ventil” – om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS. Regeringen tyckte inte att det behövs. ”Att barnets bästa ska beaktas … följer redan av såväl 6 a § LSS som barnkonventionen. Regeringen ser därför inget behov av att införa en sådan bestämmelse som utredningen föreslår”, skrev man i propositionen.

LÄS ÄVEN: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?

Vad innebär barnets bästa för utredningen?

Barnets bästa ska vara vägledande i bedömningen av om och hur ett barn ska få information och få komma till tals i utredningen efter en ansökan om assistans. Det skriver Försäkringskassan i vägledningens kapitel 5.3, med hänvisning till artikel 12 i barnkonventionen. Denna vägledning publicerades i september 2022 och kan laddas ned här.

Vägledningen lyfter fram barns rätt att delta i utredningen. Informationen ska anpassas till det enskilda barnets förutsättningar att ta till sig informationen. Det kan ibland innebära att information inte ska ges, eller att bara viss information ges, beroende på vad som är bäst för det enskilda barnet i förhållande till ålder, mognad och tidigare kunskaper.

– Det nya avsnittet i vägledningen syftar till att ge våra handläggare mer stöd i vad barnkonventionen innebär i handläggningen av assistansersättning för ett barn. Det handlar bland annat om hur ett barn kan vara delaktigt i handläggningen, sa Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, till HejaOlika i oktober 2022.

– I varje ärende där ansökan eller anmälan gäller ett barn, ska vi bedöma om barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att på något sätt vara delaktigt i utredningen. För att kunna göra den bedömningen kan handläggaren behöva kontakta vårdnadshavaren för att höra hens uppfattning. Rent praktiskt innebär det att vi i högre utsträckning kommer att ta en tidig kontakt med vårdnadshavare för att prata om barnets delaktighet i utredningen, sa Anna Viberg.

Föräldern ansöker, men barnets åsikt är viktig

Det är alltid vårdnadshavaren som ansöker om assistans för barn. Föräldrabalken anger att vårdnadshavaren ska ta allt större hänsyn till barnets önskemål efter hand som barnet blir äldre och utvecklas. Vidare säger Barnkonventionen att barn fritt ska kunna uttrycka åsikter i alla frågor som rör dem.

LÄS ÄVEN: Din guide till personlig assistans

Vad säger barnkonventionen?

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

När är det lämpligt att fråga efter barnets åsikt?

Enligt barnkonventionen ska barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa. Försäkringskassan betonar dock att ”det inte alltid är lämpligt att fråga efter barnets åsikt.”

När bestämmer föräldern?

För barn som inte är tillräckligt gammalt eller moget för att själv kunna ta ställning, måste föräldern godkänna att barnet framför sina åsikter.

”Det är vårdnadshavarens ansvar att bevaka att barnet inte ges möjlighet att uttrycka åsikter, om det skulle vara olämpligt för just det barnet. Vårdnadshavarna kan alltså förhindra att samtal hålls med barnet eftersom den frågan faller inom vårdnadshavarnas bestämmanderätt.”

”Barnet är aldrig skyldigt att redogöra för sin inställning, utan ska bara ges möjlighet att framföra åsikter,” heter det i vägledningen.

Och när behövs inte förälderns samtycke?

När barnet har tillräcklig ålder och mognad, för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet själv som avgör om något samtal ska hållas. Då behövs inget samtycke från vårdnadshavaren, och samtalet ”kan till och med äga rum mot vårdnadshavarens vilja”.

”För att barnet ska kunna göra ett val att delta eller avstå behöver det få den information som krävs för att kunna fatta det beslut som är för barnets bästa. Rätten till information är själva förutsättningen för att barnet ska kunna vara delaktigt”, skriver Försäkringskassan i vägledningen.

Vad står det i barnkonventionen?

Artikel 3 barnkonventionen

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 12 barnkonventionen

1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.

Hur påverkade lagändringar om andning och sondmatning?

Under 2019–2020 ändrades lagen så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning gav rätt till assistansersättning. Avdrag för tid för föräldraansvar ska inte heller göras för hjälp med andning och sondmatning. Det ledde till att fler barn fick assistans. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan i maj 2022.

Under 2021 ökade antalet barn som fick assistansersättning beviljad av Försäkringskassan. Ökningen berodde helt på att de yngsta barnen (i åldern 0–6 år) ökade både 2020 och 2021. Denna grupp uppgick 2021 till drygt 230 personer.

Över hälften av alla förstagångsmottagare, 52 procent, beviljades tid för sondmatning 2021. 27 procent beviljades för andning. Det är barn som oftast har beviljats tid för dessa grundläggande behov.

Andning och sondmatning ger också många beviljade timmar. Mottagare som beviljats tid för hjälp med andning har i genomsnitt beviljats 100 timmar per vecka för det behovet. De som beviljats tid för sondmatning har i genomsnitt beviljats 41 timmar per vecka för det behovet. Andning och sondmatning utgör för berörda barn 57 procent av all beviljad tid 2021, medan de för vuxna står för 20 procent.

Timmarna för grundläggande behov har ökat, främst för andning och sondmatning. Samtidigt har antal timmar för andra personliga behov minskat. Före lagändringarna stod grundläggande behov för 38 procent av all beviljad tid och andra personliga behov för 62 procent. Nu utgör grundläggande behov 59 procent och andra personliga behov 41 procent.

Under 2021 ökade det genomsnittliga antalet timmar per vecka med cirka 1 procent till 131,2 timmar.

För barn ökade snittet mer än för vuxna mottagare. Ökningen var 2,1 procent för flickor och 2,7 procent för pojkar, medan den var 0,9 och 0,6 procent för kvinnor respektive män. Skillnaden förklaras av att fler barn beviljas hjälp med andning och sondmatning, vilka är behov som det beviljas mycket tid för.

Sammantaget får vuxna fler timmar än barn i genomsnitt. Snittet ligger på 113 timmar för barn, 135 timmar för vuxna.

För barn brukar antalet timmar öka efter hand som de blir äldre. Det beror på att föräldraansvaret minskar med barnets ålder och att tid i förskola och skola minskar (när barn är i skolan har de vanligen inte assistans).

Upprörda protester ledde till lagändring

Lagändringen i november 2019 tillkom efter en lång och upprörd debatt om försämrad assistans vid behov av andning och sondmatning. Lagändringen innebar att andning klassades som ett grundläggande behov för rätt till assistans. Även tidigare har det varit möjligt, men en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 tolkades som att detta bara skulle omfatta personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hos Försäkringskassan ledde domen till att andning inte längre togs med i bedömningen av rätten till assistans.

De vanligaste åtgärderna vid andningshjälp handlar om slemsugning, i kombination med bland annat övervakning, inhalation och andningsmaskin.

Fortfarande krävs att den som finns risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv, om hjälpinsatserna inte ges. Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte grundläggande behov, menar Försäkringskassan.

 

Barn och familjer drabbades hårdast av försämringar

Barn har drabbats hårdast av allt hårdare bedömningar av rätten till assistans. Det framgick av en rapport från Socialstyrelsen 2017. Rapporten fokuserade på konsekvenserna av HFD-domar som lett till minskade möjligheter att få personlig assistans för den som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov.

Socialstyrelsen varnade i rapporten 2017 för att utvecklingen skulle försämra barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet, om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd.

– De som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna har ofta stora stödbehov. När assistansen dras in på grund av ändrad rättspraxis är behovet av stöd oförändrat och behöver då tillgodoses på annat sätt. Vår analys visar att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, sa Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.