Kraftigt ökning av personlig assistans för barn 2023

  • Den 1 januari 2023 införs föräldraavdraget – det nya schablonavdraget för föräldraansvar – inom personlig assistans. 
  • Antalet barn med personlig assistans väntas öka med 400 eller 15 procent.
  • Riksdagen har beslutat om ett viktigt tillägg: Regeringen uppmanas göra det möjligt att frångå schablonen när barnet har stora tillsynsbehov, så att dessa barn kan få ännu fler assistanstimmar.

I denna artikel beskriver vi nyheterna, och hur föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan förbereda sig för de nya reglerna 2023.

LÄS ÄVEN: Anstormning väntar 2023 – men sök inte assistans för tidigt

Föräldraavdraget (schablonavdraget) ingick i regeringens proposition ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214). Förslaget röstades igenom av riksdagen den 21 juni 2022.

Riksdagen vill ha en ventil för att frångå schablonen vid stora tillsynsbehov

Riksdagen biföll samtidigt en motion från Pia Steensland (KD) om att det ska finnas en möjlighet att frångå schablonen för föräldraavdrag (2021/22:4641 yrkande 4). Beslutet blev att tillkännage detta för regeringen.

Bakgrunden till att det behövs ”en ventil” i föräldraavdraget är att Pia Steensland, liksom flera funktionsrättsorganisationer, anser att assistansbehov egentligen ska bedömas individuellt. Med schablonavdraget kommer föräldraansvaret enbart att bedömas utifrån barnets ålder.

Pia Steensland skriver i motionen att ”det finns skäl att införa en ventil för att vid särskilda eller synnerliga skäl ge möjlighet att frångå en fastställd schablon för föräldraavdrag”.

Vi ser visserligen positivt på att regeringen föreslår att inget föräldraavdrag ska göras för hjälpbehov som är kopplat till andning och sondmatning, men vi menar att det finns behov av att väga in fler faktorer än åldern för barn med omfattan­de funktionsnedsättning som har stora tillsynsbehov. Vidare kan det finnas familjesitua­tioner där exempelvis en vårdnadshavare har ensamt ansvar för barnet eller syskon som också har funktionsnedsättning. Detta är exempel på situationer där vardagen kan vara så pass påfrestande att en förälder inte mäktar med att ta ett föräldraansvar utifrån den om­fattning som är schabloniserat för barnets ålder. Med utgångspunkten att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar, anser Kristdemokraterna därför att det vore värdefullt med en kompletterande möjlighet att vid särskilda eller synnerliga skäl frångå den fastställda schablonen för föräldraavdrag. Vilka situationer som kan anses ligga till grund för att frångå schablonen på detta sätt behöver utredas. 

Riksdagens beslut blev alltså att stödja Pia Steenslands förslag och tillkännage det för regeringen. Socialdemokraterna och Moderaterna reserverade sig mot detta.

Fler barn kommer att få assistans – men fortfarande färre än tidigare

Jämfört med tidigare innebär de nya reglerna 2023 ökad avlastning för funkisfamiljer, när fler barn beviljas assistans, i lägre åldrar och dessutom med fler timmar per vecka. Samtidigt blir assistans för barn mer förutsägbart och rättssäkert.

Antalet barn med assistansersättning genom Försäkringskassan väntas öka med 400. Idag har cirka 2600 barn 0–19 år assistansersättning (enligt Försäkringskassans statistikdatabas för december 2021). Tidigare har antalet barn med assistansersättning varit över 3500 (december 2014). Även när föräldraavdraget får fullt genomslag kommer alltså antalet barn att vara betydligt färre än år 2014.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Assistanstid väntas öka med 11 timmar vid 0–6 år

Ytterligare cirka 4000 barn i åldrarna 0–17 år berörs av lagändringen, eftersom de kan beviljas fler timmar vid nytt beslut.

Regeringen bedömer att barn i åldrarna 0–6 år som har assistansersättning och får ett nytt beslut i genomsnitt får 11 timmar mer per vecka.
För barn 7–12 år väntas ökningen bli 6 timmar per vecka.
För barn 13–17 år väntas ökningen bli 4 timmar per vecka.

LÄS ÄVEN: Jättelyft för personlig assistans i januari 2023

Reglerna för föräldraansvar har varit oklara

Bakgrunden är att Försäkringskassan och kommunerna idag helt saknar riktlinjer för vad som är ”normalt föräldraansvar”, och vad som är extra stöd och alltså bör berättiga till assistans.

Normalt föräldraansvar är det omvårdnadsansvar som alla föräldrar har för sina barn enligt föräldrabalken (den lag som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar). Hur det ska beräknas framgår vare sig av lagar eller rättspraxis. Det finns ett fåtal avgöranden i HFD, Högsta förvaltningsdomstolen, som gäller föräldraansvaret vid personlig assistans för barn – men tolkningsutrymmet är stort, och besluten blir därför rättsosäkra.

Vilka nackdelar finns med schablonavdraget?

Det nya föräldraavdrag som införs 2023 hyllas som en viktig förbättring. Men det finns också kritik. Assistansbehovet borde egentligen bedömas individuellt, inte med schabloner. Exempelvis IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, anser att det inte ska göras något avdrag på assistansbehovet alls. Men jämfört med dagens osäkra bedömningar av normalt föräldraansvar tycker IfA att ett förutsägbart schablonavdrag är bättre.

– Det vi har varit mest kritiska till är att man vill göra ett avdrag för tonåringar. Vi anser att det är felaktigt att behöva vara hänvisad till föräldrarna 1 timme per dag när man är mellan 12 och 17 år, säger Sophie Karlsson, IfA.

– I den åldern är barn generellt väldigt självständiga, och särskilt när man kommit i övre tonåren, då tonåringar ibland kanske inte träffar sina föräldrar på flera dagar. Nu blir tonåringar i behov av assistans dygnet runt hänvisade till sina föräldrar en timme per dygn. I det stora hela kanske detta inte medför så stora problem, men vi tycker att det rent principiellt är fel att tonåringar i behov av personlig assistans inte ska ha samma frihet som andra tonåringar. Låt säga en tonåring som vill flytta hemifrån innan 18 år ålder, eller vill åka iväg en vecka med sina kompisar någonstans utan föräldrarna? Det kan inte förväntas att föräldrarna finns i tonåringens närhet 24/7, säger Sophie Karlsson.

I riksdagen krävde även Pia Steensland (KD) att det inte skulle göras något föräldraavdrag för barn i åldern 12–17 år. ”Det behov av föräldrar som tonåringar utan en omfattande funktionsnedsättning har, är av en annan karaktär jämfört med behovet för barn i yngre åldrar. Ett föräldraavdrag under tonårstiden kan också hämma den frigörelseprocess som sker för många barn under denna tidsperiod. Detta då ungdomar som har behov av assistans dygnet runt, enligt förslaget blir helt beroende av sina föräldrar under en timme per dag. Problematiken blir extra tydlig och påtaglig för de ungdomar som studerar vid ett av landets riksgymnasium på annan ort än hem­kommunen”, skrev Pia Steensland i sin motion. Detta förslag röstades dock ned av riksdagsmajoriteten.

Kristdemokraterna fick inte heller gehör för att avräkna schablonen efter att det totala antalet assistansberättigade timmar (grundläggande behov + övriga behov) blivit fastställda. KD ser en risk för att barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar under gränsen på 20 timmars grundläggande behov per vecka, om föräldraavdraget för grundläggande behov görs utan att beakta barnets helhetsbehov, där också övriga behov vägs in.

Så stort blir schablonavdraget i olika åldrar

Föräldraavdraget blir olika stort beroende på hur gammalt barnet är. Föräldrarnas ansvar ska vara mindre ju äldre barnet är. Från och med 12 års ålder ska inget föräldraavdrag göras för grundläggande behov. Och från 18 års ålder ska inget avdrag göras alls.

Föräldraavdrag ska inte göras för hjälpbehov som rör andning eller måltider i form av sondmatning.

Hur stort blir då föräldraavdragen för olika åldrar? Det beslut riksdagen fattade 21 juni innebär att regeringen ska bestämma föreskrifter om storleken. Fredrik Malmbergs utredning har gjort ett förslag, vilket framgår av tabellen nedan. Här finns fyra olika åldersnivåer. Efter 18 års ålder görs inget föräldraavdrag alls, även om personen fortfarande bor hemma med sina föräldrar, eftersom man inte räknas som barn när man fyllt 18 år. Regeringens proposition hänvisar till denna tabell vilket gör det troligt att det blir dessa avdrag som kommer att gälla.

Barnets ålder Föräldraavdrag grundläggande behov (tim/dygn) Föräldraavdrag andra personliga behov (tim/dygn) Totalt timmar per dygn Totalt timmar per vecka
0–1 år 12 0 12 84
1–6 år 2,5 0,5 3 21
7–11 år 1 1 2 14
12–17 år 0 1 1 7
18– år Inget avdrag alls från 18 års ålder.

Nivåerna på avdragen kommer inte att skrivas in i lagen. Det anses bli alltför detaljerat, och passar därför bättre i föreskrifter som regeringen meddelar.

Barn med kommunalt beslutad assistans väntas öka med 50 procent

Många fler barn kommer också att beviljas kommunalt beslutad personlig assistans. Utredningen uppskattar denna ökning till 460 barn, ett rejält lyft jämfört med idag (838 barn hade kommunalt beslutad assistans år 2019).

Utredningen bedömer vidare att barn som nybeviljas assistans av kommunen får i genomsnitt 56 timmar assistans per vecka, en bedömning som även regeringen delar.

Detta väntas leda till att antalet barn med LSS-insatserna avlösarservice och korttidsvistelse minskar.

Vad bör familjer göra när lagändringen träder i kraft 2023?

Om barnets nuvarande beslut om assistans inte är tillräckligt bra, eller om barnet inte har något beslut alls, så finns det goda anledningar att ansöka om personlig assistans när de nya reglerna börjar gälla i januari 2023.

Man måste utgå från det tidigare beslutet och barnets situation just nu. Kanske har man redan det ett bra beslut, med inte så stort avdrag för föräldraansvar.

– Nu blir det enklare att bedöma hur många timmar som kommer att dras av för föräldraansvaret, så man kan lätt jämföra och se om en ny ansökan skulle kunna leda till ett beslut med fler timmar eller inte, säger Sophie Karlsson, IfA.

Hur kan man förbereda sig redan nu?
– Fundera igenom barnets behov, både grundläggande och andra personliga behov, allt som barnet behöver hjälp med, inte enbart assistansbehov eftersom avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov. Testa att göra en egen uträkning och se var det verkar landa. Det behövs alltid bra intyg när man ska ansöka, så ha gärna det klart redan vid ansökan, säger Sophie Karlsson.

Hur många barn har personlig assistans idag?

Socialstyrelsens lägesrapport 2020 anger antalet barn och unga 0–22 år med personlig assistans till 5 090 (oktober 2018). Av dessa hade 1 605 kommunalt finansierad personlig assistans enligt LSS och 3 485 statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Ny statistik från Försäkringskassan visar att antalet barn med assistansersättning hade minskat till cirka 2600 i december 2021.

Barn med assistans
Tabell ur utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

Hur skiljer sig antalet beviljade timmar för barn i olika åldrar idag?

Statistik från Försäkringskassan anger att barn 0–18 år med statlig assistansersättning i genomsnitt har 109 timmar per vecka.

Barn och vuxna har ungefär lika många timmar i grundläggande behov, i genomsnitt mellan 33 och 38 timmar per vecka.

För andra personliga behov beviljas barn färre timmar än vuxna. Antalet timmar för andra behov ökar med stigande ålder.

  • Föräldraansvaret avtar efter hand som barnet blir äldre. Därför beviljas unga 13–19 år mer assistanstid än barn 0–12 år.
  • Barn i åldern 0–12 år beviljas i genomsnitt 51 timmar per vecka för andra personliga behov.
  • Unga i åldern 13–19 år har i genomsnitt 68 timmar per vecka.

Uppgifterna är hämtade från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

Hur påverkas assistansreglerna av barnkonventionen?

Regeringens proposition slår fast att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslut som rör barn. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Detta bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet, heter det i propositionen.

Utredaren Fredrik Malmberg föreslog en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS. Regeringen tyckte inte att det behövs. ”Att barnets bästa ska beaktas … följer redan av såväl 6 a § LSS som barnkonventionen. Regeringen ser därför inget behov av att införa en sådan bestämmelse som utredningen föreslår”, skrev man i propositionen.

LÄS ÄVEN: Vilken assistansanordnare är bäst för mig?

En kommentar

  1. Vår son (nyss fyllda 11 år) har ett beslut från FK om ca 96 timmar per vecka inkluderat kottids 6 tillfällen/4 veckor. Föräldraansvaret givet hans behov och funktionsnedsättning är i genomsnitt 28 min per dygn. Hur vi än vrider och vänder på förslaget som propositionen pekar mot så innebär det minskad assistans för vår son, dvs 2-4 gånger mer föräldraansvar än idag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.