S kräver nollställt föräldraavdrag: Det är brådskande

Socialdemokraterna ställer sig bakom Centerns krav på att nollställa föräldraavdraget inom personlig assistans.

Partiet vill också utreda en indexering av assistansersättningen, efter de senaste årens kraftiga urholkning.

LÄS MER:
Kammarrättens julklapp – stoppar dubbla föräldraavdrag
Riksdagsinitiativ: Nollställ föräldraavdraget inom assistans

Står bakom Centerns initiativ

– Vi ställer oss bakom initiativet att nollställa föräldraavdraget, säger Karin Sundin, socialdemokratisk riksdags- och socialutskottsledamot. Det som nu sker hos Försäkringskassan är, så vitt vi kan bedöma, inte alls i enlighet med vad ett väldigt enigt socialutskott ville åstadkomma med lagändringen [om Stärkt rätt till personlig assistans].

När kan föräldraavdraget ändras?
– Det behöver du fråga regeringen om, men det är ingen tvekan om att det brådskar. 2023 blir ett förlorat år. Vi har i bred enighet har gått fram med förändrad lagstiftning, och så faller det ut på ett helt annat sätt än det var tänkt.

LÄS ÄVEN:
Assistans för barn: Är föräldraavdraget ett fiasko?

Andra delar av lagändringen om ”Stärkt rätt till personlig assistans” har inte heller fått det genomslag väntades. Reformen bedömdes öka antalet personer med assistans med cirka 2000. Hittills under 2023 har det istället skett en fortsatt minskning. I oktober var antalet assistansberättigade 56 personer lägre än i januari.

”Regeringen behöver vara på tårna”

Vad tänker du om att det inte blivit någon ökning?
– När det gäller barnen är det väldigt tydligt att det inte fått de effekter som man hoppades på. För de andra delarna kan jag inte riktigt svara. Jag har inte gjort någon analys.

Är det inte konstigt att det inte skett någon ökning av antalet assistansberättigade, trots reformen och en kraftig ökning av antalet ansökningar?
– Man kan konstatera att Försäkringskassans lyhördhet inför den förändrade lagstiftningen, och dess förarbeten, inte är vad man hade förutsett. Riksdagen har fattat beslut om reformen, och vi behöver följa utvecklingen. Även regeringen behöver vara på tårna, och se till att reformen får de effekter som var tänkta.

Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.

”Minuträkning skapar inte tillit i systemet”

Funktionsrättsrörelsen vill ha en behovbedömning med helhetssyn utan minuträkning. Det har de flesta partier partier ställs sig bakom. Var står S?
– Den frågan är komplex. Oavsett hur man utformar en beräkningsmodell för assistansbehov är det svårt. Det uppstår alltid gränsdragningar. Jag har inget bra svar.

– Den detaljnivå man befinner sig på i dag förstår jag skapar mycket irritation och stora svårigheter i vardagen. Man måste ju se till den enskildes sammantagna behov, men hur man ska utforma en beräkningsmodell kan jag inte svara på, det skulle behöva utredas vidare. Men det är helt klart, den exakta minutberäkningen för hur lång tid en dusch tar, eller ett enskild moment tar, det skapar inte förutsättningar för tillit i systemet. Men vi har inga förslag i nuläget.

I regeringsställning bromsade S kraven på helhetssyn inom behovsbedömningen. Nu är kraven ännu starkare, och assistansvärlden anser att behovsbedömningarna måste förändras innan assistansen förstatligas.

Vad anser S idag om förändrade behovsbedömningar?
– Jag tänker att det borde finnas förutsättningar att se över behovsbedömningarna samtidigt som assistansen förstatligas. Vi väntar ju på att regeringen ska komma med en proposition om förstatligande, och behovsbedömningarna bör vara en del av det framtida systemet.

LÄS ÄVEN:
Rätta till behovsbedömningarna så kan vi stoppa skurkarna

Många menar att ett förstatligande kan ske tidigast 2027, vad tror du?
– Det är svårt att se att reformen skulle kunna vara på plats tidigare.

År 2018 nödstoppades omprövningarna inom assistans. Nu kommer propåer om att återinföra någon form av omprövningar.

Hur ser S på nya omprövningar?
– Det fanns en anledning till att man stoppade omprövningarna, och vi ser inte att det är motiverat att ändra på det, förrän man har ändrat förutsättningarna i systemet.

Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.

Vill göra om assistansersättningen

I regeringsställning var S återhållsam med uppräkning av assistansersättningens schablonbelopp, som år efter år höjdes mindre än kostnadsökningarna. Under flera år var höjningen endast 1,5 procent per år. Nu är den ekonomiska situationen akut för många anordnare, och pressen försvårar även rekryteringen av assistenter.

LÄS MER:
Assistansersättningen höjs med 2,5 procent

Hur ser S idag på behovet av höjd assistansersättning?
– Finansieringsmodellen, som bygger på att man fattar beslut om uppräkning av schablonbeloppet, fungerar inte längre. Regeringen behöver tillsätta en utredning för att titta över finansieringsmodellens konstruktion, om den istället skulle indexeras.

– Vi har också komplexiteten med att olika assistansanordnare har väldigt olika förutsättningar. Dels finns små, ibland familjedrivna, anordnare, dels de stora koncernerna som har helt andra möjligheter att driva verksamheten och tillhandahålla arbetsmiljökompetens, utvecklingsinsatser etc. Kanske behövs en differentiering, även det behöver en utredning titta på.

– I vår budgetmotion för 2024 föreslår vi att regeringen tillsätter en sådan utredning. Vi ser att en del stora bolag fortfarande har ganska goda förutsättningar att göra goda resultat, medan andra har betydligt tuffare att få ihop ekonomin. Det säger sig självt att en del insatser är lättare att göra om man är ett stort bolag.

Så här står det om assistansersättningen i Socialdemokraternas budgetmotion:

I samband med ett förstatligande av den personliga assistansen är det angeläget att samtidigt göra en översyn av dagens modell för uppräkningen av assistansersättningen. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en höjning av schablonbeloppet för assistansersättningen till 332,60 kronor vilket innebär en höjning med 8 kronor och 10 öre, motsvarande 2,5 procent. Det är i sig välkommet men kommer till följd av modellens konstruktion ändå vara otillräckligt för stora grupper av assistansanordnare. Socialdemokraterna anser att en utredning bör tillsättas med målet att ta fram en långsiktigt hållbar modell för assistansersättningens utveckling som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.

Rättvis skattesänkning viktigare än mer pengar till assistans

Nu är den ekonomiska situationen akut för många, och flera anordnare säger öppet att de kan tvingas lägga ned nästa år.

Vad kan man göra nu, tills uppräkningsmodellen förändras?
– Det man kan göra är att lägga in mer pengar i systemetet, och regeringen har avsatt 2,5 procent för 2024, liksom vi har gjort i vår budgetmotion. För många anordnare kanske detta inte räcker. Men man kan inte förändra en struktur utan att ha en klar idé om hur man ska göra det. Det är därför det behövs en utredning.

Varför tog S inte upp en större höjning i budgetmotionen för 2024, med tanke på att kostnadsökningarna är så mycket större?
– Ja, kostnadsökningarna är mycket större, men statens resurser ska räcka till mycket. Det är svaret på varför vi inte lagt mer pengar på assistans just nu. I vår budget har vi försökt rikta in oss på de hushåll som har det absolut svårast att få ihop ekonomin just nu, med bland annat rättvisare skattesänkning för vanligt folk och extra barnbidrag.

Men 2025 blir det en fortsatt urholkning?
– Det är regeringens budget som styr hur mycket assistanssystemet får. Men vi ser att här är det många företag som har det väldigt tufft.

Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.

Nej till GPS-övervakning

Nya åtgärder mot välfärdskriminalitet diskuteras, och det nämns bland annat begränsad anhörigassistans och GPS-övervakning. Hur ser du på sådana åtgärder?
– Det är inte enkla frågor. Det viktiga är att kontrollen riktas mot företagen som utför assistans, inte de assistansberättigade. Det är svårt att utforma en sådan kontroll. De som anstränger sig för att göra rätt drabbas av att andra utnyttjar systemen. Det är viktigt att värna de assistansberättigades integritet, men samtidigt ha möjlighet att stoppa de som utnyttjar systemen. Hur man gör det på klokast sätt är svårt att säga. Det är väl därför regeringen vill tillsätter en utredning.

LÄS ÄVEN:
Ny utredning kan begränsa assistans: ”En attack mot LSS”

Är GPS-övervakning en tänkbar åtgärd?
– Det blir ju inte bra. Vi ska inte övervaka människor i onödan i samhället. Det finns andra lösningar. Jag hörde om en moderniserad variant av stämpelklocka. Då ligger det på assistansbolaget att se till att personal är på rätt ställe. Vi kan inte ha ett system där en medborgare övervakas bara för att hen har beviljats personlig assistans, säger Karin Sundin.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *