Regeringens utredare: Skolan ska ge stöd inom 2 veckor

Stödundervisning ska sättas in inom 1-2 veckor föreslår regeringens utredare Åsa Lundkvist.

Samtidigt skrotas den nya stödgarantin, trots att den knappt hunnit rullas ut.

Två miljarder extra behövs för att förverkliga förslagen, som kan införas 2028.

Utredningen ”Förbättrat stöd i skolan, SOU 2025:44”, överlämnades till skolminister Lotta Edholm den 11 april.

Intervju med utredare Åsa Lundkvist

HejaOlika har intervjuat utredaren Åsa Lundkvist som även arbetar som skoldirektör i Västerås.

Kan du sammanfatta vad förslagen betyder för elever med funktionsnedsättning i behov av stöd?
– Mina förslag gör det lättare att tidigare upptäcka stödbehov hos alla elever, inklusive de med funktionsnedsättning. Lärarna får verktyg att upptäcka elever som inte följer undervisningen i den takt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen. Vi har förslag om extra stödundervisning som är ämnesspecifik och som sätts in tidigare.

– Mina förslag handlar också om att undanröja hinder på vägen för att utreda elevers behov. De ”extra anpassningar” vi har idag fördröjer utredningar, och gör att man inte sätter in stöd tillräckligt tidigt.

– Idag ska läraren först försöka extraanpassa undervisningen i klassrummet, alltför länge. Läraren får jobba länge ensam i sitt klassrum med att försöka anpassa undervisningen för alla elever. Det gör att stödinsatser fördröjs.

 

 

 

Istället ska det bli stödundervisning direkt?
– Ja, stödundervisning ska sättas in direkt. Men man ska också kunna starta utredningar tidigare än man gör idag. Idag måste man ge extra anpassning innan man påbörjar en utredning. Vi vill att det sätts in stöd som ger bra effekt tidigt.

– Det kan vara i form av stödundervisning, eller särskilt stöd av olika slag. Det kan vara särskild undervisningsgrupp, om det är det eleven behöver, anpassad utrustning i klassrummet, eller att undervisas i en mindre grupp.

Stödundervisning inom 1–2 veckor

Hur mycket snabbare kommer stödet att sättas in?
– Så fort läraren bedömer att en elev har behov av stödundervisning ska läraren anmäla det till rektorn. Rektorn ska skyndsamt sätta in stödinsatser.

– Vi har inte satt någon absolut gräns, men vi tänker att 1–2 veckor efter att läraren har anmält till rektor ska eleven få den stödundervisning läraren bedömer att eleven behöver.

– Idag försöker läraren ofta sätta in extra anpassningar i klassrummet, och det kan pågå ganska länge. Läraren provar olika metoder och verktyg för att stödja i klassrummet.

– Vi tar inte bort stödet i klassrummet. Läraren kan ge stöd i klassrummet också, men om det inte räcker kan läraren anmäla till rektor att eleven är i behov av stödundervisning, eller att en utredning måste göras kring elevens stödbehov.

Särskild undervisningsgrupp

Du har även förslag om särskild undervisningsgrupp?
– För att sätta in stödundervisning ska det inte göras någon utredning, men för särskild undervisningsgrupp måste man först göra en utredning om vilka behov eleven har, och då behöver det göras ett åtgärdsprogram som idag. Om man inte kan följa undervisningen för att man behöver en lugnare miljö eller mindre grupp, då kan det vara särskild undervisningsgrupp som kan vara aktuellt. Alla elever är olika, så utredningen måste ta reda vad just den här eleven behöver.

Skolminister Lotta Edholm talade nyligen om att hon ville ha en återgång till gamla tiders ”obs-klasser”, men det är inte det du föreslår?
– Nej, det är det verkligen inte, utan detta handlar om att undersöka vad varje enskild elev har för behov av stöd, och sätta in det.

– När läraren upptäcker att en elev behöver extra stöd ska det kunna ske snabbt. Det kan handla om att ett par klasskamrater får extra stödundervisning, tillsammans med en annan lärare, utöver undervisningen i klassrummet. Det kan också vara enskild undervisning för en elev, som speciallärare stöttar upp med.

– Eleven får extra stöd under en viss period, för att sedan kunna fortsätta i den ordinarie klassen. Stödundervisning ska inte vara permanent lösning, utan intensivt och kortvarigt när man ser att det behövs.

För mycket inkludering?

På presskonferensen sa du att ”inkludering har vägt för tungt”. Har inkluderingstanken varit fel, eller har skolan haft för lite resurser?
– Inkludering har handlat om att alla elever ska undervisas av en och samma lärare i stor grupp hela tiden. Det är inte alltid möjligt. Ibland kan klassläraren anpassa sin undervisning för alla elever i klassen, men ibland måste stödundervisning eller särskilt stöd sättas in, så att alla elever kan hänga med hela vägen.

Med mindre klassser skulle inkludering fungera bra?
– Utredningen lyfter att man måste titta på klasstorlekarna, men det har inte ingått i vårt uppdrag. Eftersom vi ofta har stora klasser, och elever med olika behov av stöd, är det inte möjligt för en lärare att anpassa för alla elever.

Då måste man sänka inkluderingsmålen?
– Ja, om läraren inte kan anpassa undervisningen för många olika elever med olika behov, blir det inte bra för de som inte hänger med.

Så istället för att säga att ”inkludering har vägt för tungt” kan man säga att ”klasserna är för stora”?
– Ja, med stora klasser, eller många elever med behov av stöd, halkar vissa elever efter. För att motverka detta föreslår vi stödundervisning, där man kan undervisas i mindre grupper eller enskilt.

Om du fått utreda helt fritt hade du kanske föreslagit mindre klasser istället?
– Det är jättesvårt att svara på, eftersom jag inte tittat på klasstorlekarna. Men det skulle vara intressant att se vad forskningen säger om storlekar på klasser.

Hur går det nu med inkluderingen?

Det verkar som att inkluderingstanken försvinner, utan att det varit någon debatt om det?
– Klassrumsundervisning är ju tänkt att vara för en grupp, inte individundervisning. När grupperna blir allt större, eller många elever har behov av stöd, blir det svårare och svårare för lärarna att undervisa eleverna som grupp. Sammansättningen av klasserna har också betydelse. Om elever har många olika behov är det svårt för en lärare att tillgodose alla.

Ser du något problem med att göra avkall på inkluderingstanken?
– Man ska se stödundervisning som en naturlig del av den totala undervisningen. Ibland är man i klassrummet med alla andra elever, ibland undervisas man i mindre grupper, eller får enskild undervisning. Jag vill att man ser stödundervisning som en del av hela undervisningspaketet. Det ska vara helt naturligt att man ibland undervisas i mindre grupp. Det sker redan idag på vissa skolor, att man delar upp elever i grupper beroende på behov av stöd.

Dagens regler stoppar tidigt stöd

Att vi misslyckas med stödet idag – beror det på att skolans resurser är för små, eller är det fel på lagar och system?
– Det är både och. Idag har vi en lag som förhindrar att man sätter in stödinsatser tillräckligt tidigt. Vi ser i våra undersökningar att elever får stöd för sent. Det behövs långt, långt tidigare.

– Förutom att vi nu föreslår stödundervisning säger vi också att vi behöver testa eleverna, så att vi har stenkoll på eleverna, från lågstadiet och hela vägen upp till högstadiet, då är det mindre risk att vi missar elever som har behov av stöd.

När man införde nuvarande regler, förstod man inte att man byggde in hinder för stöd?
– Idag har man garanti för tidiga insatser i lågstadiet, och där har vi sett att det material som tagits fram för att bedöma elevers behov tar för mycket tid från lärarna, och att man därför inte har tid att sätta in stödinsatserna.

– Man gör jobbet med att bedöma elevens behov, men man sätter inte in verkningsfulla stöd. Därför föreslår vi att man tar bort garantin.

Vad blev fel när man utformade stödgarantin?
– Man la för mycket vikt vid att göra bedömningar. Det blev för omfattande. I praktiken får eleverna inte den stödinsats de har rätt till.

Den befintliga garantin går inte att rätta till, så att den fungerar som det var tänkt?
– Vi föreslår att den avskaffas, men att man använder delar av systemet i nya standardiserade tester av läsning, skrivning och matematik. Dessa tester blir enklare för lärare att använda, för att testa elevernas kunskapsförmåga dels i lågstadiet, dels när man byter till mellanstadiet och till högstadiet.

Hur påverkas anpassad skola?

Utredningens förslag gäller även anpassade skolan, men stödgarantin har knappt börjat användas i anpassade skolan. Ni föreslår att stödgarantin tas bort även där, men först ska den införas?
– En jättebra reflektion. Det är lite knasigt att den ska införas, och sedan tas bort. Men eftersom vi föreslår att man omarbetar den till standardiserade tester så är det ändå bra att de anpassade grundskolorna börjar med att införa garantin, som sedan utvecklas mot vårt förslag.

LÄS MER:
Försenades 5 år – nu har även anpassad grundskola stödgaranti

En vanlig kritik är att elever i anpassade skolor glöms bort i skolreformer. Hur är det i det här fallet?
– Här har vi lyft in anpassad skola och anpassad gymnasieskola i vårt förslag, och även specialskolan är med. Vi tycker att förslagen är anpassade för dessa elever. Och de standardiserade testerna ska gälla för de olika målgrupperna.

LÄS MER:
Lärarkris i anpassade skolor: Behörighet rasar till 13 procent (januari 2025)
”Ta itu med lärarbristen i anpassade skolan omgående” (juni 2023)

Hemmasittare

Föreslår du något som berör hemmasittare?
– Den gruppen har vi inte berört i utredningen, men jag hoppas och tror det nya stödsystemet ska fånga elever och deras behov bättre, så att risken minskar för att bli hemmasittare. Våra förslag till stöd kan också påverka de som redan är hemmasittare, så att de kan komma tillbaka sakta men säkert.

Läs mer: HejaOlikas artiklar om hemmasittare.

Vidare studier och arbete

Har ni tittat på elevers möjligheter att studera vidare och komma ut på arbetsmarknaden?
– Vi anser att man idag sätter in anpassad studiegång lite för ofta och för tidigt. Det innebär att man väljer bort ämnen, vilket kan innebära att eleven inte blir behörig att börja gymnasieskolan. Detta anser vi ska vara ett absolut sista alternativ, när man har prövat alla andra former av stödinsatser, och då måste man informera eleven och vårdnadshavaren om vilka konsekvenser det kan få för eleven.

Detta tar man alltför lättvindigt på idag?
– Vi ser att många elever som har åtgärdsprogram i årskurs 9 har anpassad studiegång. Men det finns för lite data, så vi föreslår att Skolverket tar fram mer statistik på hur det ser ut. Vi har inte riktigt kunna bedöma hur det ser ut, eller hur det går för eleverna. Men vi tycker att det finns tecken på att det är för lättvindigt att man tar bort ämnen för elever, och det kan få konsekvenser. Det måste vara den absolut sista utvägen.

Samma problem har väl elever från anpassas gymnasium eftersom de inte heller får behörighet?
– Precis. Vi vet att det finns svårigheter även för dessa elever att komma ut på arbetsmarknaden eller till vidare studier. Men detta har vi inte tittat på i vår utredning, det var inte med i direktiven.

LÄS ÄVEN:
Så kan elever med IF få chans till fortsatta studier och arbete

Kan införas 2028

Hur snabbt kan dina förslag införas?
– Vi föreslår att våra lagändringar ska börja gälla 2028. Vi behöver låta våra skolor förbereda sig. Det tar tid för skolor att bygga om sin organisation, och att ha behöriga lärare på plats. 2028 övergår man samtidigt till tioårig grundskola, så det passar in.

Vad kan elever göra idag för att få stöd?

Hur ska elever och vårdnadshavare tänka idag, med nuvarande regler, om de upplever problem med att få stöd?
– Just nu får de göra som de gjort de senaste åren. Prata med skolan, och ha ett bra samarbete. Jag hoppas i framtiden att alla elever kommer att få det mycket bättre i skolmiljön, säger Åsa Lundkvist.