Riksdagen ignorerade Funktionsrätts varningar: ”Utanförskapet ökar i skolan”

Nu har riksdagen röstat igenom regeringens förslag om nya ordningsregler, nya stödsystem och minskat inflytande för vårdnadshavare i skolan.

LÄS ÄVEN:
12 beslut på 30 dagar: Svagt motstånd när funktionsrätten körs över

Protester ignorerades

Skarpa protester från Funktionsrätt Sverige har nästan helt ignorerats, bortsett från vissa uttalanden från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i riksdagsdebatten.

Regeringen har hårt drivit linjen att dagens system med inkludering i klassrummet har varit ett misslyckande, och att det därför behövs hårdare regler och mer uppdelning.

”Utanförskapet ökar”

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, är mycket besviken, och skriver 9 juni i en debattartikel att ”om några år riskerar vi att stå inför en situation där fler elever med funktionsnedsättning lämnar skolan utan fullständiga betyg, där färre går vidare till högre studier eller arbete och där utanförskapet ökar”.

Några av de problem som Funktionsrätt Sverige pekar på:

Dokumentationen kring stödinsatser minskar. För elever med komplexa och långvariga stödbehov är dokumentation avgörande för att säkerställa kontinuitet, uppföljning och kunskap om vilka insatser som faktiskt fungerar.
Elevers och vårdnadshavares inflytande minskar. För många elever med funktionsnedsättning är möjligheten att bli lyssnad på och involverad i beslut om den egna skolgången avgörande för att utbildningen ska fungera. När dialogen minskar riskerar också träffsäkerheten i stödet att minska.
Nya ordningsregler innebär att elever kan placeras utanför den egna skolenheten, sättas i akutskolor eller stängas av. Elever med funktionsnedsättning löper större risk att uppfattas som störande när skolan inte har en inkluderande lärmiljö och stöd. Disciplinära åtgärder kan komma att användas istället för stödinsatser.
Dagens system med extra anpassningar avskaffas. Lösningen kan aldrig vara att minska möjligheterna till tidigt stöd eller att hänvisa fler elever till särlösningar. Problemet har varit att lagstiftningen inte efterlevts och resurserna varit för knappa, anser Funktionsrätt Sverige.