12 beslut på 30 dagar: Svagt motstånd när funktionsrätten körs över

Riksdagen har klubbat merparten av de sommarbeslut som urholkar funktionsrätten.

Besluten är omstridda och kan försämra villkoren för personer med funktionsnedsättningar. 

– Det slår orimligt hårt när effekterna staplas på varandra, säger Åsa Strahlemo, ordförande för DHR.

Besluten ses av många som en attack mot funktionsrätten. Trots det har motståndet i riksdagen varit svagt.

Halvhjärtat motstånd från oppositionen

Besluten har föregåtts av riksdagsdebatter där regeringspartierna och SD har försvarat lagändringarna, ofta genom att hävda att de krävs för att stoppa organiserad brottslighet.

Ett exempel på detta var riksdagsdebatten 25 maj om sanktionsavgifter och bidragsspärr. Varningar om risken för försämrad rättssäkerhet och godtyckliga straff och återkrav gentemot enskilda fick föga utrymme. Regeringssidan utmålade motståndet som ovilja att stoppa kriminella.

V och MP stod för den hårdaste kritiken, och försökte lyfta frågor om rättssäkerhet, medan S framstod som tveksamt och defensivt. Eftersom Tidöpartierna onekligen vann debatten återger vi här Tony Haddous (V) kritiska inlägg.

Se riksdagsdebatten om bidragsspärr och avgifter i sin helhet:

 

”En tydlig försvagning av funktionsrätten”

Riksdagsbesluten i maj och juni innebär bland annat försämrad tillgänglighet i bostäder, hårdare regler för bidrag och ersättningar, försvårad rekrytering av personliga assistenter och ökad exkludering i skolan.

DHR:s Åsa Strahlemo säger till HejaOlika att hon oroas av den samlade politiska inriktningen, och bristen på helhetssyn:

– När många beslut fattas på kort tid, och alla på olika sätt påverkar personer med funktionsnedsättning, då blir konsekvensen en tydlig försvagning av funktionsrätten. För många staplas effekterna av dessa beslut på varandra vilket gör att det för vissa kan slå orimligt hårt, säger Åsa Strahlemo.

– Riksdagen måste se helheten. Ett enskilt beslut kan framställas som att det är något begränsat eller tekniskt. Men när flera beslut tillsammans gör det svårare för personer med funktionsnedsättning att leva självständiga liv, då är det inte längre små justeringar. Då är det en politisk riktning som behöver ifrågasättas.

– Sverige har åtagit sig att följa funktionsrättskonventionen. Då räcker det inte att bedöma varje förslag för sig. Politiken måste också bedömas utifrån vad den sammantaget gör med människors liv.

– En särskilt allvarlig del är utvecklingen kring bostäder. Tillgänglighet i bostäder är en grundläggande rättighet. Det handlar om var människor kan bo, om man kan flytta, bilda familj, ta emot vänner, arbeta eller studera. Om nya bostäder byggs på ett sätt som stänger ute människor från början, då skapas problem som följer med under mycket lång tid. Det är också ett klart brott mot Funktionsrättskonventionen.

– Vi ser också en oroande förskjutning i hur rättighetsfrågorna beskrivs. Allt oftare talas det om kostnader, kontroll och begränsningar, medan rättigheter, delaktighet och självbestämmande hamnar i bakgrunden, säger Åsa Strahlemo.

Besluten i datumordning

Nedan sammanfattar vi de viktigaste besluten i datumordning.

20 maj: Bidrag och ersättningar stoppas för utsatt grupp

Riksdagen har 20 maj röstat igenom propositionen om ”Kvalificering till socialförsäkringen” (prop 2025/26:136). Debatten ägde rum 18 maj.

• De som omfattas är nyanlända utomeuropeiska invandrare. Regeringen bedömer att 42 000 personer berörs av de nya kraven.
• De ersättningar som omfattas är föräldrapenning, barnbidrag och flerbarnstillägg, omvårdnadsbidrag, sjukersättning och aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg.
• För statens budget uppskattas det bli en besparing på cirka 1 miljard kronor per år. Samtidigt väntas dock kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd öka på grund av att många hindras få andra bidrag.
• Lagändringen börjar gälla 1 januari 2027.

Funktionsrätt Sverige har uttalat att ”flera av förslagen riskerar att öka ojämlikheten i samhället och minska möjligheten till delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Vi saknar en analys utifrån Funktionsrättskonventionen och principen om lika rättigheter”.

Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, är mycket kritiska till kvalificeringen. SKR:s remissvar 2025 avstyrker förslagen.

22 maj: Regeringen stoppar arbetstillstånd för personliga assistenter

Redan 18 mars 2026 beslutade riksdagen om propositionen “Nya regler för arbetskraftsinvandring” (2025/26:87) med innebörden att regeringen kan stoppa all invandring av personliga assistenter som kommer från länder utanför EU/EES.

Den 22 maj meddelade regeringen att man nu har beslutat helt stoppa arbetstillstånd för personliga assistenter och bärplockare. Beslutet träder i kraft 1 juni 2026, och försvårar situationen inom personlig assistans ytterligare. Det råder stor brist på assistenter och arbetsgivare runt om i landet redan har svårt att hitta personal. Migrationsverket anser – tvärtemot regeringen – att personliga assistenter borde omfattas av det lägre lönekravet för arbetstillstånd, eftersom behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige.

Branschen är mycket kritisk till att regeringen stoppar arbetstillstånden. ”Regeringen väljer ännu en gång att underminera förutsättningarna för assistansbranschen”, säger Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia. Hos Fremias medlemmar finns idag personliga assistenter som är anställda med arbetstillstånd som nu påverkas när nuvarande tillstånds löper ut. För att ha möjlighet att försörja sig i Sverige tvingas de att söka arbete inom närliggande yrken, trots att de redan har kompetens och erfarenhet som assistenter.

– I över ett decennium har regeringarnas urholkning av assistansersättningen lett till stora svårigheter för assistansanordnare att rekrytera och behålla duktiga assistenter. I det läget väljer alltså regeringen att rikta ytterligare ett slag mot branschen. Beslutet får uppenbara konsekvenser för de som idag arbetar som personliga assistenter med arbetstillstånd, men också för de assistansberättigade som nu förlorar sina duktiga och uppskattade assistenter, som de är trygga med. Det kommer dessutom bli mycket svårt att hitta nya ersättare, säger Henrik Petrén.

LÄS ÄVEN:
Debatt i riksdagen: Skulle Johan Forsell klara jobbet som min personliga assistent?

26 maj: Sänkt försörjningsstöd och nytt bidragstak

Regeringens proposition ”Reformerat försörjningsstöd med bidragstak” (prop. 2025/26:201) om bidragstak och minskat försörjningsstöd debatterades den 25 maj och beslutades av riksdagen den 26 maj 2026.

• Redan 1 juli 2026 börjar nya regler för försörjningsstöd gälla. Då införs krav på läkarintyg och aktiviteter.
• Ett halvår senare, 1 januari 2027, begränsas försörjningsstödets storlek, särskilt för större hushåll med många barn.
• 1 januari 2027 införs också det nya bidragstaket.
• Riksdagen beslutar även om en ”modernisering” av riksnormen, vilket är en del av att begränsa försörjningsstödet.
• Riksdagen röstar även om att begränsa utrymmet för kommunerna att ge försörjningsstöd som är större än riksnormen.

Samtliga oppositionspartier (S, V, C och MP) har reserverat sig mot delar av förslagen.

ISF: Många står utan grundskydd

Nu under maj har Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, slagit larm om att sjukförsäkringen har försämrats, och att tiotusentals människor står helt utan grundskydd, sedan tidsbegränsad sjukersättning avskaffades 2008. För många av de som drabbats av sjukförsäkringens urholkning har ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) varit en livlina.

Nya aktivitetskrav för försörjningsstöd

Den 26 maj togs även riksdagsbeslut om nya aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Riksdagen debatterade förslagen måndag 25 maj. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.

S, V, C och MP har lämnat in invändningar mot förslagen i reservationer. Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget och anser att riksdagen ska säga nej till det. Partiet menar att förslaget riskerar att utestänga personer som inte har förmågan att leva upp till aktivitetskraven och på så sätt indirekt avskaffa det yttersta skyddsnätet.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har synpunkter på delar av förslaget som de redogör för i reservationer. I en gemensam reservation menar de fyra partierna att förslaget om sanktionsavgifter inte bör tillämpas. De anser att det i stället är stöd och vägledning som behövs i arbetet med att leva upp till lagens krav kring aktiviteter.

Hur många berörs av hårdare regler för försörjningsstöd?

Socialstyrelsen har publicerat följande siffror över antalet hushåll och personer som får ekonomiskt bistånd:

• År 2024 fick omkring 145 500 hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året.
• Under 2024 betalade kommunerna ut drygt 10,9 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar en ökning med drygt två procent i fasta priser.
• Antalet biståndsmottagare under 2024 var nästan 251 400, varav 86 000 kvinnor, 88 000 män och 77 400 barn.
• Av det totala antalet vuxna biståndsmottagare var omkring 58 procent utrikes födda.

26 maj: Kraven på tillgänglighet i bostäder sänks

Beslut om propositionen “Förenklade regler vid ändring av en byggnad” (2025/26:180) togs den 26 maj 2026. Beslutet innebär nya byggregler med lägre krav på tillgänglighet i bostäder från och med 1 januari 2027.

Inte bara funktionsrättsrörelsen är kritisk, utan även Hyresgästföreningen.

– Alla kan någon gång i livet drabbas en funktionsnedsättning. Förr eller senare påverkas vi alla – av en skada, sjukdom eller att vi helt enkelt blir äldre. Då måste man kunna bo kvar i sitt hem. Redan i dag är bristen på hiss ett stort hinder för många. Om tillgängligheten blir sämre tvingas fler till dyra anpassningar, och det blir i längden kostsamt för samhället, säger Joachim Höggren, energi- och hållbarhetsexpert på Hyresgästföreningen.

26 maj: Bidragsspärr och sanktionsavgift – även rena misstag kan straffas

Den 26 maj godkände riksdagen propositionen om Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen (2025/26:210). Riksdagen debatterade förslagen måndag 25 maj. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.

I socialförsäkringsutskottet har Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverat sig mot förslagen om sanktionsavgifter och bidragsspärr. V och MP håller med om att felaktiga utbetalningar ska motverkas, men tycker att regeringens förslag inte är tillräckligt rättssäkert. Förslaget riskerar att drabba människor som inte har gjort sig skyldiga till medvetet fusk och att det kan få diskriminerande effekter, bland annat för personer med funktionsnedsättning.

27 maj samt 3, 4, 9 juni: Nya skolregler försvårar inkludering för elever med funktionsnedsättning

Under slutet av maj och början av juni röstar riksdagen om flera ändringar som av funktionsrättsrörelsen har beskrivits som repressiva och exkluderande för skolbarn med funktionsnedsättningar. Förslagen återfinns främst i dessa två propositioner.

• Dels propositionen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan, 2025/26:193, (vars förslag träder i kraft 1 augusti 2028).
• Dels proposition Förbättrat stöd i skolan, 2025/26:195 (som träder i kraft 1 juli 2028).

När det gäller förslagen om ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan” finns många invändningar. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet anser bland annat att kravet på skriftlig dokumentation för kvarsittning och utvisning ur undervisningslokalen ska vara kvar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsätter sig bland annat förslaget om att akutskolor ska kunna drivas på entreprenad.

”Förbättrat stöd i skolan” debatteras i riksdagen den 3 juni.

Den 3 juni tas beslut om ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan”. Debatten ägde rum 27 maj och präglades starkt av ordning och disciplin, medan tillgänglighet, stöd, rättssäkerhet och diskrimineringsrisker hamnade i bakgrunden.

• Flera förslag kan träffa elever med NPF, psykisk ohälsa, språk-/kommunikationssvårigheter eller andra funktionsnedsättningar oproportionerligt hårt. Särskilt gäller det utvisning ur klassrum, kvarsittning, omplacering, avstängning och akutskola. Om beteenden tolkas som “stök” snarare än som uttryck för bristande anpassningar riskerar skolan att bestraffa konsekvenserna av otillgängliga lärmiljöer.
• I riksdagsdebatten lyfte V, MP och C tydligast funktionshinderperspektivet. De pekade på att dokumentation behövs för att upptäcka mönster, stödbehov och rättssäkerhetsproblem. V:s exempel om eleven som “vandrar runt i korridorerna” fångar risken: eleven tas bort från undervisningen men får inte nödvändigtvis hjälp. C kopplar borttaget dokumentationskrav till NPF-elevers överrepresentation. MP betonar att disciplinära åtgärder är myndighetsutövning och bör dokumenteras.

Beslut ”Nya läroplaner – för en stark kunskapsskola” tas den 3 juni.

Den 4 juni beslutas om propositionen Tid för undervisningsuppdraget.

Beslut om ”ett likvärdigt betygssystem” tas den 9 juni.

9 juni: Vårbudget som urholkar assistansersättning och lönebidrag

Riksdagen väntas fatta beslut om 2026 års ekonomiska vårproposition (Prop. 2025/26:100) den 16 juni 2026.

• Till funktionsrättsrörelsens stora besvikelse kom ingen extra höjning av assistansersättningen.
• Inte heller lönebidragstaket höjdes trots stor enighet om att detta är nödvändigt, och varningar om ökad arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning.

15 juni: Fängelse för 13-åringar

Riksdagsbeslut om propositionen “Skärpta regler för unga lagöverträdare” (Prop. 2025/26:246) är planerat till 15 juni 2026. Mest omdiskuterat är att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för allvarliga brott under en period om fem år.

Funktionsrätt Sverige är starkt kritiskt i ett remissvar:

• Förslagen riskerar att urholka barns grundläggande rättigheter, särskilt för barn med funktionsnedsättning.
• Förslagen strider mot både FN:s barnkonvention och funktionsrättskonventionen.
• Många barn som riskerar att dras in i kriminalitet har neuropsykiatriska eller andra funktionsnedsättningar och behöver därför stödinsatser snarare än hårdare straffrättsliga åtgärder.

15 juni: ”Angiverilagen” (stärkt återvändandeverksamhet)

En av de mest kontroversiella förslagen gäller en helt ny ”angiverilag” som regeringen vill införa redan den 13 juli 2026.

Lagen handlar bland annat om att Försäkringskassan och flera andra myndigheter får en ny ”informationsplikt”. Regeringens pressmeddelande 25 mars 2026.

En proposition om ”Stärkt återvändandeverksamhet” (proposition 2025/26:263) överlämnades till riksdagen den 30 april 2026. Propositionen innebär bland annat ”en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige”.

Kritiken mot “angiverilagen” handlar främst om att den kan:

• underminera tilliten till myndigheter,
• göra att människor undviker kontakt med vård, skola och sociala funktioner,
• skapa en angiverikultur där offentliganställda förväntas rapportera människor,
• försvåra integration och öka utsattheten för papperslösa,
• ge rättsosäkerhet och risk för felaktiga misstankar eller diskriminering,
• sätta yrkesetik och mänskliga rättigheter i konflikt med statens kontrollintresse.

Riksdagsdebatt planeras till 14 juni, och beslut ska tas 15 juni, enligt riksdagens webbsajt.

Riksdagen väntas godkänna allt

Flera av besluten följer samma linje: hårdare bidragsregler, ökad kontroll och minskade krav på tillgänglighet. Hård debatt väntas om flera av förslagen, men om inget oväntat händer kommer de ändå att röstas igenom av regeringspartierna och SD.