Lars Lööw: Kommunalt huvudmannaskap är inget alternativ

Direktiven till utredningen om assistansens huvudmannaskap har kritiserats för att hålla öppet för ett kommunalt alternativ. Men utredaren Lars Lööw säger nu i en intervju med Assistanskoll att man inte kommer att lägga fram kommunalt huvudmannaskap som alternativ.

Ska föreslå hur förstatligande ska genomföras

Lars Lööw säger i intervjun att han ”bedömer att det inte finns utrymme med våra resurser att på bredden utreda något alternativ till statligt huvudmannaskap”.

Han menar vidare att utredningsdirektiven är tydliga i att uppdraget är att föreslå hur ett förstatligande kan genomföras. ”Utredningen har visserligen ett utrymme att föreslå ett alternativ, men det är inte aktuellt”, säger han.

För Assistanskoll berättar Lars Lööw vidare att utredningen har ”kommit igång bra”. Fyra personer finns nu på plats i sekretariatet; huvudsekreteraren Martin Johansson, ekonomen Peter Sjöqvist, ekonomen Lena Birkelöf och juristen Thomas Agdalen.

Utredningen ska vara klar i mars 2023.

Socialminister Lena Hallengren presenterade utredningens direktiv i september 2021.

– Jag är glad att vi kan ta nästa steg för att stärka rätten till assistans. Det dubbla huvudmannaskapet har sedan reformen skapades 1994 varit problematiskt och skapat en otydlighet om ansvarsfördelningen, sa Lena Hallengren vid pressträffen.

LÄS ÄVEN: Att ansöka om personlig assistans

Varför är det strid om utredningen?

Samtidigt blåste det upp till storm om utredningen. Pia Steensland, kristdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor, var inte alls nöjd med utredningsdirektiven:

– Jag är besviken och orolig för att riksdagens vilja [om ett förstatligande] inte kommer att respekteras. De brasklappar som socialministern nämnde under pressträffen riskerar att urholka hela syftet med den utredning som riksdagen har beställt, nämligen att ta fram detaljerna kring hur ett statligt huvudmannaskap ska var utformat för att det ska vara riktigt bra för alla som har behov av assistans, sa Pia Steensland till HejaOlika i september.

– Det är tydligt att regeringen fortfarande inte har bestämt sig för att det faktiskt ska vara staten som ska ha det samlade ansvaret för all assistans. Det är anmärkningsvärt när vi vet att det är många människor med omfattande funktionsnedsättning och deras familjer som far illa när det är kommunen som har ansvaret.

– Det finns risk för att kommunens budget, inte personens behov, blir avgörande för vilket stöd en person med omfattande funktionsnedsättning får. Den kommunala assistansen riskerar också att skapa också en inlåsningseffekt – en kommunarrest, sa Pia Steensland.

Även Bengt Eliasson (L) är kritisk till utredningsdirektiv som han menar öppnar för kommunalt huvudmannaskap, liksom många andra som uttrycker oro för andra lösningar än ett statligt huvudmannaskap.

Vårdföretagarna skriver på sin webbplats: ”Naturligtvis måste man ställa olika lösningar mot varandra, välja det bästa efter noggrann analys. Men huvudmannaskapet har redan analyserats. Vi vet att människor idag inte vågar flytta mellan olika kommuner, av rädsla för att förlora sin assistans. Vi vet att olika kommuner fattar olika beslut. Vi vet att det finns familjer som överväger att rycka upp bopålarna och flytta till en helt ny plats i vårt land, för att de hoppas att den nya hemkommunen ska ge deras assistansbehövande barn ett positivt beslut.”

Vilka uppdrag har utredningen?

En majoritet i riksdagen har krävt att all assistans ska bli statlig. Även många funktionsrättsorganisationer kräver detta. Segdragna förhandlingar inom januariöverenskommelsen ledde till att tillsättandet av utredningen blev kraftigt försenad.

Till slut släppte regeringens utredningens direktiv och utsåg Lars Lööw till utredare.

Så här beskrivs utredningens uppdrag:
”En särskild utredare får i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur personlig assistans enligt LSS och assistansersättning enligt social­försäkringsbalken ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Utredaren ska analysera hur ett statligt huvudmannaskap kan utformas med en ändamålsenlig reglering och som långsiktigt ger stabila förutsättningar för god kvalitet, kontroll, uppföljning och rättssäkerhet. Utredaren ska analysera för- och nackdelar med ett förändrat huvudmannaskap samt överväga förslag till alternativa lösningar till ett statligt huvudmannaskap.”

Vidare ska Lars Lööw undersöka vilka förändringar som krävs i lagarna för att genomföra ett förstatligande. De lagar som berörs är LSS, socialtjänstlagen och socialförsäkringsbalken.

Vad händer med assistans som idag är kommunalt beslutad?

Dessutom ska han lämna förslag om hur kommunalt beslut assistans kan flyttas över vid ett förstatligande.

– Personer som i dag har [kommunalt] beslut om personlig assistans enligt LSS ska behålla sin rätt till personlig assistans i ett statligt huvudmannaskap. Därför är det viktigt att utredningens förslag utformas på ett sådant sätt att de individer som omfattas av förändringen i så liten utsträckning som möjligt påverkas negativt vid övergången från kommunal till statlig personlig assistans, sa Lena Hallengren vid pressträffen i september.

Vilka problem skapar dagens delade huvudmannaskapet?

Varför fungerar inte dagens uppdelning av ansvaret mellan staten (Försäkringskassan) och kommunerna? Intressegruppen för assistansberättigade (IfA) beskriver problemen så här i en debattartikel från maj 2021:

Assistansberättigade hamnar i kläm när stat och kommun bollar personer med omfattande assistansbehov mellan sig för att slippa kostnaden. Ett beslut från kommunen om personlig assistans kan påverkas av kommunens ekonomi, trots att personlig assistans handlar om en rättighetslagstiftning och den kommunala ekonomin således inte ska vara avgörande.

Dessutom kan olika kommuner besluta olika, det vill säga besluta om mer assistans, mindre assistans, eller ingen assistans alls, vilket gör att enskilda personer kan bli fast i en kommun, utan möjlighet att flytta till en annan kommun för att arbeta, studera, bli sambo med mera.

Det skapar också problem när kommunerna och Försäkringskassan var för sig gör olika utredningar av samma assistansbehov och kommer fram till olika slutsatser, som sedan eventuellt ska processas i domstol. Detta leder till stora administrativa kostnader för samhället, samtidigt som den assistansberättigade hamnar i kläm och riskerar att inte få sina livsnödvändiga behov tillgodosedda.

Lars Lööw ett populärt val som utredare

Att det är Lars Lööw som är utredare gläder funktionsrättsrörelsen, eftersom han har lång erfarenhet av funktionshinderfrågor, bland annat som tidigare ordförande för Handikappförbunden och Handikappombudsman. Lars Lööw genomförde även utredningen ”Översyn av yrket personlig assistans”, med funktionsrättsrörelsens gillande.

– Jag hoppas att kunna bidra med min kunskap och bakgrund kopplat till funktionshinderfrågor. Personlig assistans är en väldigt viktig rättighet, och en förutsättning för att människor ska kunna leva det liv som de vill ha, säger Lars Lööw.

Han säger vidare att målet är att skapa både långsiktig stabilitet och trygghet inom personlig assistans, ett område som under många år plågats av hastiga förändringar, strider och konflikter.

Regeringen betonar också att funktionsrättsrörelsen ska bidra med kunskap och synpunkter till denna nya utredning.

Hur många har statlig assistansersättning?

År 2020 hade 13 867 personer personlig assistans genom Försäkringskassan (assistansersättning).

Det var 6 279 kvinnor och 7 588 män i åldern 20 år och äldre, samt av 1 107 flickor och 1 485 pojkar i åldern 0–19 år.

Kvinnorna beviljades i genomsnitt 127 timmar per vecka och män 132 timmar.

Den totala kostnaden för assistansersättningen år 2020 var drygt 27 miljarder kronor.

Hur många har kommunalt beslutad personlig assistans?

I oktober 2019 hade 5 210 personer beslut om kommunal personlig assistans.

År 2019 var kostnaden 12 miljarder kronor för kommunal assistans inklusive 4,5 miljarder kronor i medfinansiering till den assistansersättningen.

Fler röster om direktiven för utredningen av huvudmannaskap

IfA: Kom till skott med utredningen om statligt huvudmannaskap

JAG: Öppning för kommunalisering oroar

SKR: Viktigt steg mot statligt ansvar

FUB: Utredning om personlig assistans är bra

Regeringens pressmeddelande

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.