Sjukersättning låst till 20 år gammal lön – Jennie förlorar 5000 varje månad

Efter mer än 20 års deltidsarbete och sjukersättning trodde Jennie att den utökade ersättningen skulle spegla hennes aktuella lön.

I stället fick hon beskedet att allt räknas från 2003.

Hon förlorar mer än 5 000 kronor per månad, på grund av regler som Försäkringskassan ville ändra redan 2012.

Snabba fakta

• Gamla inkomster. Utökad sjukersättning beräknas på lönen när du först fick ersättningen, även om det var för 20 år sedan.
• 38 % lägre. För Jennie innebär det 5 168 kronor mindre varje månad före skatt.
• Regeln kritiserad. Har tagits upp i riksdagen men aldrig ändrats.
• Redan 2012 förordade Försäkringskassan en ändring av reglerna, i en skrivelse till regeringen som dock inte agerade.
• Jennie Efflers upprop med 327 namnunderskrifter lämnades in till regeringen och socialförsäkringsminister Anna Tenje i slutet av augusti 2025.

Chockbesked efter misslyckad operation

Inkomstrelaterad sjukersättning kan bli uppemot 40 procent lägre om du sedan tidigare har ersättning och får den utökad.

Det upptäckte Jennie Effler i Västerås när hon efter en misslyckad operation tidigare i år fick sin halva sjukersättning utökad till hel ersättning.

Hon har räknat ut att hennes nya halva sjukersättning borde ligga på 13 460 kronor per månad före skatt, baserat på reglerna om att sjukersättningen ska motsvara 64,7 procent av lönen under aktuell beräkningsperiod.

LÄS ÄVEN:
Allt om sjukersättning
Allt om aktivitetsersättning

Beräknas på lön från 2003 – trots 20 års arbete därefter

Beskedet från Försäkringskassan var dock att ersättningen skulle utgå från hennes inkomster 2003, då hon beviljades den ursprungliga sjukersättningen på halvtid.

Därmed blir hennes nya halva sjukersättning endast 8 290 kronor före skatt, eller 5700 kronor efter skatt.

Försäkringskassans regler om att det tidigare försäkringsfallet – 22 år gammalt – ska vara grund för den nya ersättning innebär att Jennie går miste om 5168 kr före skatt varje månad.

Ersättningen blir 38 procent lägre än om den skulle beräknas på aktuella inkomster.

”Varför räknas inte mina aktuella inkomster?”

– Jag blev chockad när jag pratade med Försäkringskassan, som sa att man bara skulle dubblera den tidigare ersättningen från 2003, säger Jennie.

– Jag har jobbat halvtid i 20 år och haft 50 procent sjukersättning. Nu har jag genomgått en misslyckad operation som försämrar min arbetsförmåga ännu mer, men min arbetade tid ska inte räknas. Vi som har sjukersättning som utökas får leva på den uträkningen som gjordes vid första ansökan. För mig är det en lön från 2003.

Kan tvingas sälja huset

– Varför ska min arbetade tid och mina inkomster de senaste 20 åren inte räknas? De räknar med att min sambo ska försörja mig, men vi hamnar i en svår sits och måste kanske sälja huset och leva upp pengarna. Det är inte juste när man alltid har kämpat hårt efter sin förmåga, säger Jennie.

Jennie Effler har startat ett upprop för att ändra reglerna. ”Varför ska människor som jobbat straffas vid skador som kan uppkomma under tiden som de har en deltids sjukersättning?” skriver hon i uppropet.

Problemet togs upp i en riksdagsmotion från Karin Nilsson (C) 2014. Motionen avslogs av riksdagen.

”Det är oerhört viktigt att ingångsnivån på sjukersättningen grundar sig på den sjukes aktuella lönenivå och inte låses vid någon inaktuell lägre nivå. Arbetsgivaren har dessutom under den tid då deltidsarbete utförts betalat sociala avgifter på aktuell lön. Därför bör sjukersättningen baseras på aktuell lön vid ersättningens beräkning”, skrev Karin Nilsson.

Försäkringskassan följer lagen – höjer med inflation

Försäkringskassan bekräftar att dagens regler innebär att en utökad sjuk- eller aktivitetsersättning inte bygger på aktuella inkomster utan på tidigare inkomster som alltså kan vara mer än 20 år gamla.

– Personen behåller sitt tidigare försäkringsfall, ersättningen beräknas utifrån de bruttoårsinkomster som gällde den ramtiden som var före första beslutet/ försäkringsfallet, säger Johanna Gréen på Försäkringskassan.

På vilket sätt får personen kompensation för den välfärdsutveckling som varit under de år personen haft deltidsersättning?
– Personer med sjukersättning kompenseras med att ersättningen räknas upp i förhållande till KPI varje år på samma sätt som pensioner gör. Men de kompenseras inte på något annat vis.

Johanna Gréen bekräftar också att uppgifterna i Jennie Efflers upprop stämmer, men betonar att den gamla inkomsten räknas upp med inflationen (KPI).

För Jennie Efflers del innebär det att hennes månatliga halva sjukersättning alltså har ökat nominellt, från 3200 kronor efter skatt år 2003 till 5719 kronor år 2025. En ökning med netto 2500 kr på 22 år. Köpkraften har däremot inte ökat.

Hur många personer som berörs, och alltså får en lägre sjukersättning än vad deltidsarbete skulle kunna ha motiverat, är osäkert. Försäkringskassans statistikenhet uppger att man inte kan få fram någon siffra på hur många personer detta gäller. Det är inget som registreras till Försäkringskassans datalager.

LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs bidrag och ersättningar
Så mycket höjs inkomstrelaterad sjukersättning

”Absurt att utgå från 22 år gammal lön”

– Det är ett systemfel att inkomstrelaterad sjukersättning inte grundar sig på personens aktuella lönenivå.

Det säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, i en kommentar.

– Det är närmast absurt att som i Jennies fall utgå ifrån en lön som gällde på 22 år sedan då kostnaderna var betydligt lägre. Den grundläggande principen med sjukförsäkringssystemet är att Försäkringskassan ska ge rimlig ersättning vid sjukdom, skada och funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan.

– Att då utgå ifrån en 22 år gammal lön tar bort det rimliga i ersättningen och är ett avsteg ifrån samhällskontraktet mellan medborgarna och staten där en bärande princip är att sjukförsäkringen täcker upp då en person tillfälligt eller över längre tid har en minskad arbetsförmåga, säger Nicklas Mårtensson.

Socialdepartementet svarar

HejaOlika har frågat socialförsäkringsminister Anna Tenje om hon anser att reglerna bör ses över, så ersättning inte låses på en gammal inaktuell nivå. Hennes pressekreterare Vendela Magnell svarar:

”Inkomster som den försäkrade har under tiden med partiell sjuk- och aktivitetsersättning påverkar i nuläget inte ersättningen.

Föregångaren till sjukersättning och aktivitetsersättning var förtidspension och sjukbidrag, som var en del av pensionssystemet. Där tillämpades ett och samma inkomstunderlag oavsett ändringar av ersättningsgrad, det vill säga om man t.ex. gick från halv till hel förtidspension. Regeringen föreslog att motsvarande regler borde gälla i sjukersättningssystemet, och menade att en sådan lösning i de flesta fall torde ge ett rimligt resultat (prop. 1999/2000:96).

Försäkringskassan har tidigare räknat på effekterna av att låta ersättningsnivån baseras på aktuell lönenivå. Man konstaterade då att försäkrade med låga inkomster utöver partiell sjuk- och aktivitetsersättning i flera fall skulle förlora på en sådan förändring. Att basera sjuk- och aktivitetsersättning på aktuella löneuppgifter hade varit bra för vissa men inneburit sämre ersättning för andra. Det är något man måste ta i beaktande vid eventuella förändringar.”

Försäkringskassan ville ändra reglerna redan 2012

Socialdepartementets svar hänvisar till en skrivelse till regeringen i juni 2012, där Försäkringskassan förordade att reglerna borde ändras.

Försäkringskassan skrev att en ändring, så att ”en ny antagandeinkomst beräknas vid förändring omfattning av sjukersättning, i många fall skulle innebära högre ersättning, men att det också skulle förekomma att den försäkrade får lägre eller oförändrad ersättning”.

”Försäkringskassan anser att det är rimligt med ny beräkning av antagandeinkomst när omfattningen förändras. Att ta hänsyn till den aktuella inkomsten skulle ligga mer i linje med inkomstbortfallprincipen. Försäkringskassan anser också att det är lättare att förklara beräkningen av inkomsten för kunden när det är den aktuella inkomsten som ligger till grund för beräkningen vilket också ger bättre förutsättningar att skapa förtroende för förändringen.”

Enligt beräkningarna 2012 skulle 52 procent få högre ersättning vid en ny beräkning av antagandeinkomsten. 20 procent skulle få oförändrad ersättning och 28 procent skulle få lägre ersättning, och alltså förlora på en regeländring.

Försäkringskassan hade undersökt en grupp på nästan 10 000 personer som beviljats höjd omfattning på sjuk- och aktivitetsersättning under 2009–2011.

Bakgrunden till Försäkringskassans undersökning var att regeringen i regleringsbrevet för 2012 begärt en analys reglerna vid ökad omfattning av ersättningarna.