Allt om aktivitetsersättning 2026

GUIDE. Vem har rätt till aktivitetsersättning?
Vilka belopp får man 2025 respektive 2026?
Hur mycket kan man få i bostadstillägg?
Är det några nya regler på gång för aktivitetsersättning?

LÄS ÄVEN:
Guide om sjukersättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning – vad är skillnaden?

Nya belopp: Så blir aktivitetsersättningen 2026

Mer om bidrag och ersättningar 2026.

 

Fler har fått aktivitetsersättning

Under några års tid har allt fler beviljats aktivitetsersättning av Försäkringskassan. Andelen beviljanden ökade varje år från 2018 till 2023. År 2023 beviljades 81 procent för aktivitetsersättning. Under 2024 minskade nybeviljandena igen.

SENASTE NYTT: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

 

För personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga

• Aktivitetsersättning är en viktig ersättning för personer med funktionsnedsättning.
• Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).
• Syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men möjligheten att beviljas ersättning har varierat kraftigt genom åren.
• Ersättningarnas värde har försämrats jämfört med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men över tid har aktivitetsersättningen urholkats. Idag finns inga planer på att ändra denna utveckling. Tidigare förslag om generösare sjuk- och aktivitetsersättning har stoppats.

Vanligaste diagnoserna vid beslut om ny aktivitetsersättning

Mer om diagnoserna:

• F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
  T.ex. ADHD, autism, depression, ångest, PTSD, bipolär sjukdom.
• G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet
  T.ex. epilepsi, MS, Parkinson, neuropatier.
• Q00-Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser
  T.ex. Downs syndrom, medfödda hjärtfel.
• M00-M99 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
  T.ex. ryggsmärta, reumatism, fibromyalgi.
• S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
  T.ex. olyckor, frakturer, hjärnskador.
• C00-D48 Tumörer
  Cancer och godartade tumörer.
• K00-K93 Matsmältningsorganens sjukdomar
  T.ex. IBS, Crohns, leverproblem.
• E00-E90 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
  T.ex. diabetes, sköldkörtelsjukdomar, fetma, vitaminbrist.
• Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården

 

Aktivitetsersättningen halkar efter lönerna

 

 

 

Exempel på hushållsbudget 2025 för 20-åring med aktivitetsersättning

SE ÄVEN: Gör en egen budget för ditt hushåll

Baserat på aktuella uppgifter om ersättningar, avgifter och levnadskostnader i februari 2025 har HejaOlika beräknat en hushållsbudget för en 20-åring med aktivitetsersättning, med egen lägenhet. Underlaget har hämtats från bland annat  Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader 2025 och FUB:s rapport Fångad i fattigdom 2024. Vi har även gjort egna beräkningar.

Exempel visar att det uppstår ett underskott i hushållsbudgeten även om man bara tar med nödvändiga levnadskostnader, och inga avgifter. Olika avgifter för kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen, läkemedel, öppenvård, hjälpmedel, resor och god man kan uppgå till flera tusen kronor per månad. En lång rad andra normala kostnader tillkommer, vilka flera kan vara nödvändiga.

 

Vem kan få AKTIVITETSERSÄTTNING?

Aktivitetsersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning. Sjukdomen eller funktionsnedsättningen måste ge en nedsatt arbetsförmåga i förhållande till förvärvsarbeten på arbetsmarknaden.

Om man bedöms kunna försörja sig själv genom arbete har man inte rätt till ersättningen. Det kan även gälla arbeten som är anpassade eller subventionerade.

Syftet med aktivitetsersättning är inte bara att ge ekonomisk trygghet utan även möjliggöra ett aktivt samhällsliv och ökad chans till arbete. När aktivitetsersättning infördes betonades att:

”Ingen ska behöva bli pensionerad i mycket unga år, innan omfattande insatser har gjorts för att så långt det är möjligt ta tillvara kapacitet och utvecklingsmöjligheter bland unga som är svårt sjuka eller funktionshindrade”.

Beslut om aktivitetsersättning är tidsbegränsade. För att beviljas aktivitetsersättning ska arbetsförmågan vara nedsatt minst ett år, och personen ska vara 19–29 år gammal. Denna ersättning omprövas minst vart tredje år, men ofta varje år.

Under tid med aktivitetsersättning kan rehabilitering pågå för att försöka få arbetsförmåga. Ett av syftena med aktivitetsersättning är ju att personen ska kunna utveckla sin arbetsförmåga och närma sig arbetsmarknaden.

Den som har aktivitetsersättning kan även få ”särskild ersättning” för kostnader vid aktiviteter som är bra för hens tillstånd och prestationsförmåga. Det ska vara aktiviteter som planeras och samordnas av Försäkringskassan. Det kan handla om ersättning för kostnader vid bowling eller andra sporter, läger, tävlingar, medlemskap och så vidare. Reglerna om särskild ersättning finns i socialförsäkringsbalken. Ersättningen finns endast för de som har aktivitetsersättning, inte för de som fyllt 30 år och får sjukersättning.

 

Vem kan få aktivitetsersättning vid FÖRLÄNGD SKOLGÅNG?

Om man behöver gå i skolan längre än normalt, och är 19–29 år gammal, kan man få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Då får man aktivitetsersättning istället för studiebidrag.

Denna ersättning beviljas oavsett om arbetsförmågan är nedsatt eller inte. Syftet är att unga med funktionsnedsättning ska kunna slutföra utbildning som ger kompetens motsvarande gymnasienivån utan att behöva försörja sig själva under tiden. Det ska finnas ett klart samband mellan funktionsnedsättningen och förlängda studier. Förlängningen får alltså inte bero på skoltrötthet och liknande.

Det kan vara svårt att bedöma vilka svårigheter som beror på funktionsnedsättningen, och vad som beror på andra faktorer. Försäkringskassan menar (i en rapport 2018) att det inte räcker med en fastställd diagnos och en läkares ord att eleven behöver förlängd skolgång. Det kan behövas mer underlag, i form av läkarintyg, psykologutredning eller underlag från nuvarande och tidigare skolor.

Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk problematik – där den försäkrades symtombild kan vara komplex – ställs höga krav på utredningen av sambandet mellan funktionsnedsättning och behov av förlängd skolgång. De medicinska faktorerna måste särskiljas från elevens sociala situation, men även från skolans insatser.

Den försäkrade kan ha fått sin diagnos i vuxen ålder och haft en skolgång kantad av mycket frånvaro och flera byten fram tills studierna helt avbröts. Vid återupptagande av utbildningen måste det utredas om funktionsnedsättningen är orsaken till den krokiga och avbrutna skolgången. En utredning som gjorts först i vuxen ålder räcker inte alltid för att bedöma om det finns ett samband mellan den avbrutna skolgången och funktionsnedsättningen.

Skolans stöd till elever med svårigheter blir också en fråga att ta ställning till när sambandet mellan funktionsnedsättning och behov av förlängd skolgång ska utredas. … Om man har en funktionsnedsättning och får rätt stöd i skolan så kanske man klarar sig. Men om man inte får det, beror då den förlängda skolgången på skolan eller funktionsnedsättningen? … Om skolan inte ens har uppmärksammat elevens problematik, och därmed inte vidtagit några åtgärder, kan det bli svårare att härleda avbrutna studier till en funktionsnedsättning. Socialförsäkringsrapport 2018:17: Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (2018)

Eleven måste gå den utbildning som hen får ersättning för. Om eleven inte påbörjar utbildning, eller är borta mer än en månad, måste det anmälas till Försäkringskassan. Om inte kan eleven bli skyldig att betala tillbaka aktivitetsersättningen. Om eleven byter utbildning måste hen också höra av sig till Försäkringskassan.

Liksom med vanlig aktivitetsersättning kan elev med förlängd skolgång få vissa aktiviteter bekostade av Försäkringskassan.

Skolverket beskriver vem som gör vad, när elev söker aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, så här:

Eleven
* begär ett studieintyg från skolan,
* begär ett medicinskt underlag (intyg eller läkarutlåtande) från sin läkare,
* ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan,
* skickar det medicinska underlaget och studieintyget till Försäkringskassan och
* gärna även skicka in sina betyg och sin individuella studieplan.

Skolans personal
* skriver ett studieintyg och
* hjälper eleven med att få ut sina betyg och sin studieplan.

I anpassade gymnasieskolan ska eleven
* be skolan om ett studieintyg,
* ansöka om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan och
* skicka studieintyget till Försäkringskassan.

Skolans personal
* skriver ett studieintyg.

När eleven börjar bli klar med utbildningen kan hen ansöka om den vanliga aktivitetsersättningen vid nedsatt arbetsförmåga, eller sjukersättning om eleven troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid. Mer om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång finns på Försäkringskassans webbplats.

Prövotid för studier

Sedan 2017 är det också möjligt att ansöka om aktivitetsersättning under prövotid för studier under sammanlagt sex månader.

 

Sjukersättning – ibland även för unga under 30 år

Sedan februari 2017 kan även personer under 30 år få sjukersättning, istället för aktivitetsersättning.

För många som inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet är det bättre att få sjukersättning redan från början. Med sjukersättning behöver man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även inom sjukersättning.

Den nya regeln har resulterat i att ungefär 3500 personer har beviljats sjukersättning före 30 års ålder (enligt Försäkringskassans utgiftsprognos i november 2022). Sedan 2017 är det också möjligt att ansöka om aktivitetsersättning under prövotid för studier under sammanlagt sex månader.

 

Vad händer när man fyllt 30 år och inte längre kan få aktivitetsersättning?

Av de som lämnade aktivitetsersättningen under juli 2023 till mars 2024 på grund av att de fyllt 30 år hade 52 procent inom ett halvår ansökt om och beviljats sjukersättning. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan i juni 2025.

Andelen som uppbar sjukpenning i särskilda fall var 29 procent och ytterligare fem procent uppbar sjukpenning baserad på tidigare inkomst.

Andelen som går vidare till arbete eller studier efter en period med aktivitetsersättning är liten. Under 2024 var det cirka fyra procent som började arbeta och två procent som började studera efter period med aktivitetsersättning.

Individer som fyllt 30 år kan inte längre beviljas aktivitetsersättning. Om de fortfarande har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan de ha rätt till sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall. Om individerna deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering så kan de få rehabiliteringspenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall.

Gemensamt för de som har aktivitetsersättning och sjukpenning i särskilda fall är att de ofta står långt från arbetsmarknaden. Det medför ofta att det krävs både förberedande och arbetslivsinriktade insatser för att de ska komma ut i arbete eller studier.

 

Kan man ha ojämn arbetstid?

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i december 2024 att man kan beviljas aktivitetsersättning även om man har ojämn arbetstid. Variationen behöver inte vara medicinskt motiverad. (HFD 2024 ref. 66 [mål nr 1898-24]).

 

Hur mycket får man i sjuk- och aktivitetsersättning?

Aktivitetsersättning ges i fyra olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent av hel ersättning.

Vad är inkomstrelaterad ersättning?

Om man tidigare haft inkomst från arbete kan man få högre inkomstrelaterad ersättning. Då baseras ersättningens storlek på vad personen tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen, utöver de höjningar som görs vid varje årsskifte baserat på ändrat prisbasbelopp.

Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senast föregående åren (3 år om det gäller aktivitetsersättning). Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. I januari 2024 höjdes maxbeloppet till cirka 23 171 kronor per månad. (Den inkomstrelaterade ersättningen följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet anpassas beräkningarna för den inkomstrelaterade ersättningen.) Läs mer: Så mycket höjs ersättningar och bidrag.

 

LÄS MER: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

 

 

Garantiersättning inom aktivitetsersättning

Om du inte har arbetat, eller om du bara haft låga inkomster, får du garantiersättningen. Ersättningsnivån varierar något beroende på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Den 1 januari 2025 höjs hel garantiersättning till mellan 12 152 kronor och 13 622 kronor och per månad före skatt, beroende på ålder. De flesta (cirka 90 procent) med aktivitetsersättning har garantinivån.

 

 

Hur mycket högre är skatten för personer med aktivitetsersättning?

Personer med aktivitetsersättning får inte del av jobbskatteavdragen, och betalar därför en högre skatt än personer med lönearbete eller ålderspension. Denna ”funkisskatt” har av regering och riksdag uppskattats till 1900 kronor per person och år, men Skatteverkets räknesnurra för skatt tyder på att funkisskatten kan vara över 5000 kronor per år under 2025.

Läs mer: Efter 2025 års höjning: Funkisskatten nu över 5000 kronor.

Med hjälp av Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur mycket mer skatt personer med aktivitetsersättning betalar. Diagrammet nedan visar att en person med aktivitetsersättning kan betala nästan 8 procent mer skatt än den som har arbetsinkomst år 2025.

 

Hur ansöker man om aktivitetsersättning?

Man ansöker hos Försäkringskassan, som normalt fattar beslut inom fyra månader.

Försäkringskassan har olika blanketter beroende på om ansökan avser nedsatt arbetsförmåga, förlängd skolgång eller särskild ersättning i samband med kostnader för aktiviteter.

Det är viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning.

Försäkringskassan har en särskild blankett för läkarutlåtande, som man vill att läkarna använder. Det är dock inget krav att blanketten används, läkaren kan lämna motsvarande uppgifter på annat sätt.

Ny period eller förlängning

Ett beslut om aktivitetsersättning gäller maximalt tre år. För att få beslut om ny period måste man ansöka om det. Försäkringskassan kan dock på eget initiativ förlänga aktivitetsersättningen utan ansökan, till exempel om det är uppenbart att personen har rätt till ersättningen eller om personen saknar sjukdomsinsikt.

Försäkringskassan kan bevilja en person aktivitetsersättning utan ansökan, om personen har sjukpenning eller rehabiliteringspenning som byts ut mot aktivitetsersättning.

Försäkringskassans interna vägledning om aktivitetsersättning

Inför ansökan om aktivitetsersättning kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats. Försäkringskassans övriga information om sjuk- och aktivitetsersättning finns här.

 

Hur lång är handläggningstiden för aktivitetsersättning?

En ansökan om aktivitetsersättning handläggs normalt på 4 månader, uppger Försäkringskassan på sin webbsajt i augusti 2025.

Hur lång är handläggningstiden för bostadstillägg?

För ansökan om bostadstillägg uppges i augusti 2025 handläggningstiden vara upp till 6 månader, förutsatt att ansökan är komplett. Beslut om aktivitetsersättning måste vara klart innan Försäkringskassan beslutar om bostadstillägg.

 

Avslag! Lönar det sig att överklaga?

– Självklart ska man överklaga. Det är inte säkert att man får rätt, men man bör ändå överklaga, sa Maria Persdotter i en intervju med HejaOlika i januari 2021. (Hon var då ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar.)

Och om man har missat att överklaga i tid bör man göra en ny ansökan, anser Maria Persdotter. Hon betonar vikten av att då ta fram ännu bättre intyg och ännu tydligare beskrivningar av allt det man inte klarar.

LÄS ÄVEN: Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd

Ung man vann mot Försäkringskassan – beviljas hel aktivitetsersättning

”Ta ett jobb som inte ställer krav på stresstålighet”, tyckte Försäkringskassan. Inte realistiskt, ansåg kammarrätten, som i december 2022 gav en ung man rätt till hel aktivitetsersättning.

Försäkringskassan hade avslagit, med motiveringen att mannen borde kunna ta ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden trots stora svårigheter på grund av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Bland annat hänvisade Försäkringskassan till att mannen sedan 13-årsåldern i begränsad omfattning arbetat tillsammans med sin morfar. Detta upphörde under pandemin när morfadern var över 70 år gammal.

Kassan ansåg att mannen under dessa åren tillsammans med morfar ”bör ha hittat strategier och verktyg för att hantera situationer som är svåra för dig. Verktyg som du skulle kunna använda i ett anpassat arbete”. Att den unge mannen hade anpassat antalet hundpromenader efter de behov som finns för dagen såg Försäkringskassan också som bevis på att han hade förmåga till att ta initiativ och ansvarstagande.

Försäkringskassan menade vidare att mannen borde kunna hitta ”ett väl strukturerat arbete, gärna inom intresseområde, med tydliga, förutsägbara och avgränsade uppgifter som inte ställer krav på stresstålighet”.

Kammarrätten i Stockholm ansåg inte att Försäkringskassans bedömning var realistisk, eftersom det var dokumenterat att mannen har stora svårigheter att genomföra uppgifter självständigt, och att över huvud taget lämna hemmet utan stöd. För att på sikt kunna försörja sig genom arbete menar kammarrätten att mannen behöver öva upp sin förmåga successivt inom exempelvis daglig verksamhet. Kammarrättens beslut (i mål nummer 1091-22) blev att mannen har rätt till hel aktivitetsersättning.

 

Stöd för att kunna få arbete

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett gemensamt uppdrag att stödja personer som är sjukskrivna eller har aktivitetsersättning, så att hen utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan få möjlighet att arbeta.

För att ta del av detta stöd kan man kontakta sin handläggare på Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, som kan ge mer information om tillgängliga insatser och hur processen går till.

Om du vill veta mer om dessa stöd kan du läsa Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans rapport till regeringen den 3 april 2024: Insatser för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning.

 

 

Får man ha ideella uppdrag, samtidigt som man har aktivitetsersättning?

Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora aktivitetsersättningen från Försäkringskassan. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har föreslagit mer generösa regler.

Utredaren vill att man ska kunna arbeta ideellt (och utan arvode) upp till 10 timmar per vecka.

Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är alldeles för begränsat. ”Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. Troligen kommer utredningens förslag inte att förverkligas. Läs mer: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

Idag gäller att ideellt arbete kan omfatta motsvarande en åttondel av heltidsarbete (fem timmar per vecka), om man har hel ersättning.

I maj 2025 öppnade socialtjänstminister Anna Tenje upp för en uppmjukning av reglerna (men troligen tidigast 2028).

 

 

Rättsfall: Vad säger domstolarna om aktivitetsersättning?

Försäkringskassans syn på personer som ansöker om aktivitetsersättning är ofta tuff. Om ansökan avslås av Försäkringskassan får man ofta även avslag på ett överklagande. Men i många fall kan enskilda trots allt vinna i högre rätt. Här nedan länkar vi till artiklar om några aktuella domar.

Ung kvinna vann – HFD beviljar aktivitetsersättning vid ojämna arbetstid (december 2024)
Kammarrätten: Studier + aktivitetsersättning = sant (oktober 2024)
Förlorar aktivitetsersättning på grund av studier (mars 2023)
Kvinna nekas sjukersättning trots intyg från två olika läkare (2022)
Vann över Försäkringskassan: Inte realistiskt att arbeta (2022)

 

Hur fungerar bostadstillägget för personer med aktivitetsersättning?

Bostadstillägget (bostadskostnadstaket) för personer med aktivitetsersättning har inte höjts sedan den 1 januari 2022.

Bostadstillägg som ensamstående
Som ensamstående kan man få bostadstillägg på upp till 6 550 kronor per månad. Det är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.

Bostadstillägg som gift eller sambo
Som gift eller sambo kan man få som mest 3 275 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 2 500 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 2 500 och 3 750 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 3 750 kronor. Läs mer om bostadstillägget på Försäkringskassans webb.

Många missar att ansöka om bostadstillägg
Många som har aktivitets- eller sjukersättning har också rätt till bostadstillägg, men missar ofta detta tillägg. Bostdstillägget för pensionärer är högre; upp till 7290 kr per månad för ensamstående, upp till 3645 kr för gift/sambo.

Läs mer om bostadstillägg i följande artiklar:

1. Utsatta missar att söka bostadstillägg – förlorar miljarder varje år
2. Får jag behålla bostadstillägget när sjukersättningen höjs?

 

Så många har AKTIVITETSERSÄTTNING

 

Allt fler får lägsta garantinivån

Andelen mottagare som enbart får ersättning på garantinivå – den lägsta ekonomiska ersättningen – har mer än tredubblats de senaste 20 åren.

 

Hur svårt är det att få aktivitetsersättning?

Åren 2014–2018 blev det svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan ansåg att man tidigare har varit alltför ”generös” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man började följa regelverket mer noggrant ökade avslagen. I praktiken började Försäkringskassan ställa hårdare krav.

Sedan 2018 har det åter blivit lättare att få ersättning – avslagen har minskat för både sjukersättning och aktivitetsersättning.

 

 

ISF:s granskning visar att många avslag är felaktiga

Försäkringskassan får kritik för brister i handläggningen. I mars 2021 rapporterade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, att många avslag på aktivitetsersättning har allvarliga brister.

”Det är ett problem att mer än var tionde person som får avslag på sin ansökan om ersättning får det utan att Försäkringskassan har utrett ärendet tillräckligt. Den enskilda personen har ofta sämre kunskap om kraven i regelverket än Försäkringskassan, och kan vara helt beroende av ersättningen för sin försörjning”, sa Louise Grönqvist, projektledare på ISF.

Enligt ISF:s rapport ”Försäkringskassans utredningsskyldighet” har Försäkringskassan i 11 procent av de granskade fallen inte uppfyllt sin ”utredningsskyldighet”, och i ännu fler avslag finns brister i utredningen.

Vad händer de personer som får avslag?

De som försvinner från ersättningen går ibland till arbete, ibland till studier och i vissa fall får de sjukpenning. Men många får varken arbete eller något stöd alls.

Riksrevisionen rapporterade 2018 att de som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade 125 000 kr per år i snitt. För genomsnittspersonen var varken jobb eller andra stöd någon kompensation, utan effekterna av ett avslag blev mycket negativa. Riksrevisionen påtalade att även hälsan, inte bara ekonomin, för de drabbade personerna försämras.

Riksrevisionen ansåg dock inte att det var Försäkringskassans fel. ”Inget talar för att Försäkringskassan tillämpar regelverket för strikt”, heter det i rapporten. Istället sägs problemen bero på att det finns ”en betydande diskrepans” mellan regelverket och de enskilda personernas möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionens slutsats var att det måste bli lättare att få sjuk- och aktivitetsersättning.

”Jämfört med dem som beviljas ersättning har de som nekas flera dagar som inlagd inom sluten vård efter beslutet. Den negativa effekten kan härledas till en relativ ökning av personer som är inlagda med diagnoserna schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom. Personer med en allvarlig psykisk sjukdom är i en särskilt utsatt position i händelse av ett nekande”, skriver Riksrevisionen.

Mer generösa regler i framtiden?

Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) föreslog sommaren 2021 mer generösa regler för sjukersättning och aktivitetsersättning. Dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi meddelade i november 2021 att regeringen ville ändra reglerna redan sommaren 2022. Bland annat ville man ändra ”arbetsmarknadsbegreppet” så att fler får rätt till ersättningarna. Nybeviljandet av sjuk- och aktivitetsersättningarna skulle därmed öka med 5700 personer per år.

Förslagen kunde dock aldrig genomföras. Det fanns ingen majoritet i riksdagen. Och efter regeringsskiftet 2022 är förslagen nu stoppade.

LÄS ÄVEN: Generösare regler för sjuk- och aktivitetsersättning stoppade