Allt om sjukersättning 2026

GUIDE. Vem har rätt till sjukersättning?
Vilka belopp får man 2026?
Hur mycket kan man få i bostadstillägg?
Är det några nya regler på gång för sjukersättning?

LÄS ÄVEN:
Guide om aktivitetsersättning
Sjukersättning och aktivitetsersättning – vad är skillnaden?

Från januari kan du få sjukersättning till och med 67 års ålder

En viktig nyhet 2026 är att åldersgränserna i pensionssystemet höjs. Från och med 1 januari 2026 kan du få sjukersättning till och med månaden innan du fyller 67 år, om du uppfyller villkoren för ersättning i övrigt. Det betyder att gränsen flyttas ett år uppåt jämfört med idag. Man behöver inte själv göra något för att sjukersättning ska förlängas enligt den nya tidsgränsen.

För dig som har sjukersättning är detta positivt eftersom du kan fortsätta få sjukersättning ytterligare ett år. Därmed kan du också vänta ett år med att ta ut allmän pension och andra delar av pensionssystemets grundskydd. Grundskyddet består av garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Nya belopp: Så blir ersättningen 2026

Mer om bidrag och ersättningar 2026.

 

Fler har fått sjukersättning

Under några års tid har allt fler beviljats aktivitetsersättning av Försäkringskassan. Andelen beviljanden ökade varje år från 2018 till 2023. År 2023 beviljades 52 procent för sjukersättning. Under 2024 minskade nybeviljandena igen.

På lite längre sikt har antalet personer med sjukersättning minskat kraftigt, och mer än halverats jämfört med år 2005. Ersättningen har också blivit lägre, till följd av att allt fler endast får den lägsta nivån, garantinivån.

SENASTE NYTT: Så mycket höjs ersättningar och bidrag
OCH: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

 

För personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga

• Sjukersättning och aktivitetsersättning är viktiga ersättningar för personer med funktionsnedsättning.
• Tidigare fanns förtidspension och sjukbidrag. Dessa avskaffades år 2003, och ersattes då av aktivitetsersättning (upp till 30 års ålder) och sjukersättning (från 30 års ålder).
• Syftet är att ge ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Men möjligheten att beviljas ersättning har varierat kraftigt genom åren.
• Ersättningarnas värde har försämrats jämfört med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det gjordes en extra höjning i januari 2022, men över tid har sjuk- och aktivitetsersättningen urholkats. Idag finns inga planer på att ändra denna utveckling. Tidigare förslag om generösare sjuk- och aktivitetsersättning har stoppats.

LÄS ÄVEN:
Flyktingar förlorar rätt till hemlandstidsregel i sjuk- och aktivitetsersättning 2025

 

Vanligaste diagnoserna vid nybeviljad sjukersättning

Mer om diagnoserna i diagrammet ovan:

• F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
  T.ex. ADHD, autism, depression, ångest, PTSD, bipolär sjukdom.
• M00-M99 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven
  T.ex. ryggsmärta, reumatism, fibromyalgi.
• G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet
  T.ex. epilepsi, MS, Parkinson, neuropatier.
• I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar
  T.ex. hjärtinfarkt, högt blodtryck, stroke.
• C00-D48 Tumörer
  Cancer och godartade tumörer.
• R00-R99 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes
  T.ex. smärta utan fastställd diagnos.
• Q00-Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser
  T.ex. Downs syndrom, medfödda hjärtfel.
• S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
  T.ex. olyckor, frakturer, hjärnskador.
• E00-E90 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningssjukdomar
  T.ex. diabetes, sköldkörtelsjukdomar, fetma, vitaminbrist.

 

Ersättningarna hänger inte med löneutvecklingen

 

 

 

Exempel på hushållsbudget 2025

SE ÄVEN: Gör en egen budget för ditt hushåll

Baserat på aktuella uppgifter om ersättningar, avgifter och levnadskostnader i februari 2025 har HejaOlika beräknat en hushållsbudget för en 20-åring med aktivitetsersättning, med egen lägenhet. Underlaget har hämtats från bland annat  Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader 2025 och FUB:s rapport Fångad i fattigdom 2024. Vi har även gjort egna beräkningar.

Exempel visar att det uppstår ett underskott i hushållsbudgeten även om man bara tar med nödvändiga levnadskostnader, och inga avgifter. Olika avgifter för kommunala insatser enligt Socialtjänstlagen, läkemedel, öppenvård, hjälpmedel, resor och god man kan uppgå till flera tusen kronor per månad.

En lång rad andra normala kostnader tillkommer, vilka flera kan vara nödvändiga.

 

Vem kan få SJUKERSÄTTNING?

Sjukersättning kan beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under en längre tid på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning.

Beslut om sjukersättning gäller tills vidare. Detta är den mest permanenta ersättningen.

För att beviljas sjukersättning ska arbetsförmågan vara stadigvarande nedsatt. Det krävs också att man bedömer att rehabilitering inte kan förbättra förmågan.

(Försäkringskassan beskriver ibland kraven som att ”arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid och för alla typer av arbeten”.)

Vad är trygghetspension?

Den 1 september 2022 infördes trygghetspension vilket innebar mer generösa regler för sjukersättning för personer över 60 år.

Trygghetspensionen innebär att prövningen mot arbetsmarknaden lättas. Personer som har som mest fem år kvar till pensionen, och som prövas för sjukersättning, får sin arbetsförmåga bedömd enbart mot arbeten som personen haft erfarenhet av under de senaste femton åren. Tidigare har personens arbetsförmåga bedömts mot alla arbeten på arbetsmarknaden.

Även i bedömningen av möjlighet till rehabilitering lättades kraven. Läs mer i propositionen Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder (prop 2021/22:220). Trygghetspensionen bygger på utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69).

De nya reglerna 2022 för sjukersättning för äldre  gav en kraftig ökning av beviljanden. I slutet av 2022 fördubblades nybeviljandena i gruppen 60–64 år, från 100 nybeviljanden per månad till cirka 200.

Resultaten visar att reformen haft en tydlig och positiv inverkan på antalet nya försäkrade som beviljas sjukersättning. Effekten uppgår till cirka 2 000 personer på årsbasis, vilket motsvarar en ökning med cirka 80 procent, enligt utredningen En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Ökningen bedömes egentligen vara ännu större, utredaren uppskattar att ökningen är ytterligare cirka 10 procent.

 

Kan man ha sjukersättning även om man har ojämn arbetstid?

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i december 2024 att man kan beviljas aktivitetsersättning även om man har ojämn arbetstid. Variationen behöver inte vara medicinskt motiverad. (HFD 2024 ref. 66 [mål nr 1898-24]).

HFD:s beslut innebär att man kan ha varierad arbetstid även vid partiell sjukersättning.

 

Sjukersättning – ibland även för unga under 30 år

Sedan februari 2017 kan även personer under 30 år få sjukersättning, istället för aktivitetsersättning.

För många som inte kan förväntas ha någon arbetsförmåga under större delen av livet är det bättre att få sjukersättning redan från början. Med sjukersättning behöver man inte söka på nytt vart tredje år, även om det finns en viss uppföljning även inom sjukersättning.

Den nya regeln har resulterat i att ungefär 3500 personer har beviljats sjukersättning före 30 års ålder (enligt Försäkringskassans utgiftsprognos i november 2022).

 

Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning ges i fyra olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent av hel ersättning.

Man kan alltså kombinera partiell sjukersättning med deltidsarbete.

Vad är inkomstrelaterad ersättning?

Om man tidigare haft inkomst från arbete kan man få högre inkomstrelaterad ersättning. Ungefär 45 procent av alla med sjukersättning har inkomstrelaterad ersättning. Då baseras ersättningens storlek på vad personen tjänat de föregående åren, och denna nivå får man sedan behålla så länge man har ersättningen, förutom de höjningar som görs vid varje årsskifte baserat på ändrat prisbasbelopp.

Inkomstrelaterad ersättning ska motsvara 64,7 procent av den genomsnittliga inkomsten under de senast föregående åren (5–8 år beroende på personens ålder för sjukersättning, eller 3 år om det gäller aktivitetsersättning). Det finns dock ett maxbelopp för den inkomstrelaterade ersättningen. I januari 2024 höjdes maxbeloppet till cirka 23 171 kronor per månad. (Den inkomstrelaterade ersättningen följer prisbasbeloppet. När prisbasbeloppet anpassas beräkningarna för den inkomstrelaterade ersättningen.) Läs mer: Så mycket höjs ersättningar och bidrag.

LÄS MER: Hur beräknas inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning?

Garantiersättning

Om du inte har arbetat, eller om du bara haft låga inkomster, får du garantiersättningen. Ersättningsnivån varierar något beroende på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Den 1 januari 2025 höjs hel garantiersättning till mellan 12 152 kronor och 13 622 kronor och per månad före skatt, beroende på ålder. De flesta (cirka 90 procent) med aktivitetsersättning har garantinivån.

 

 

Hur mycket högre är skatten för personer med sjukersättning?

Från 1 januari 2026 är funkisskatten avskaffad, och nu betalar man samma skatt på sjukersättning som på lön.

Personer med sjukersättning har tidigare inte fått kompensation för jobbskatteavdragen, och har därför betalat en högre skatt än personer med lönearbete eller ålderspension. Denna ”funkisskatt” uppskattas till 1900 kronor per person och år.

Läs mer:
Funkisskatten avskaffas 2026: 1800 kr lägre skatt per år (10 sept 2025)
Efter 2025 års höjning: Funkisskatten nu över 5000 kronor (21 jan 2025)

Med hjälp av Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur mycket mer skatt personer med sjuk- och aktivitetsersättning betalar. Diagrammet nedan visar att en person med sjukersättning kan betala nästan 8 procent mer skatt än den som har arbetsinkomst år 2025.

 

Hur ansöker man om sjukersättning?

Man ansöker hos Försäkringskassan, som normalt fattar beslut inom fyra månader.

Det är viktigt att ansökan innehåller läkarintyg och bedömningar som visar att arbetsförmågan är nedsatt. Om viktig information saknas i ansökan ska Försäkringskassan begära in kompletteringar. Om arbetsförmågan är oklar kan Försäkringskassan också beställa en djupare försäkringsmedicinsk undersökning.

Försäkringskassans interna vägledning

Inför ansökan kan det vara klokt att titta igenom Försäkringskassans interna vägledning. Den finns för nedladdning här på Försäkringskassans webbplats. Försäkringskassans övriga information om sjuk- och aktivitetsersättning finns här.

 

Hur lång är handläggningstiden för sjukersättning?

Försäkringskassans webbsajt uppger i augusti 2025 att handläggningstiden för sjukersättning är fem månader. Det kan ta längre tid om läkarutlåtande eller andra underlag saknas.

Hur lång är handläggningstiden för bostadstillägg?

För ansökan om bostadstillägg uppges i augusti 2025 handläggningstiden vara upp till 6 månader, förutsatt att ansökan är komplett. Beslut om aktivitetsersättning eller sjukersättning måste vara klart innan Försäkringskassan beslutar om bostadstillägg.

 

Avslag! Lönar det sig att överklaga?

– Självklart ska man överklaga. Det är inte säkert att man får rätt, men man bör ändå överklaga, sa Maria Persdotter i en intervju med HejaOlika i januari 2021. (Hon var då ordförande för RBU, Rörelsehindrade barn och ungdomar.)

Och om man har missat att överklaga i tid bör man göra en ny ansökan, anser Maria Persdotter. Hon betonar vikten av att då ta fram ännu bättre intyg och ännu tydligare beskrivningar av allt det man inte klarar.

LÄS ÄVEN: Ge aldrig upp din kamp för att få rätt stöd

 

Får man ha ideella uppdrag, samtidigt som man har sjukersättning?

Idag vågar många inte engagera sig ideellt för att man är rädd att förlora sjuk- eller aktivitetsersättningen från Försäkringskassan. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har föreslagit mer generösa regler.

Utredaren vill att man ska kunna arbeta ideellt (och utan arvode) upp till 10 timmar per vecka.

Funktionsrätt Sverige anser att förslaget är alldeles för begränsat. ”Att kunna engagera sig i ideellt arbete, politiska uppdrag och i fritidsaktiviteter måste ses som en demokratisk rättighet”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. Troligen kommer utredningens förslag inte att förverkligas. Läs mer: Tvärstopp för generösare sjuk- och aktivitetsersättning

UPPDATERING:
Regler för ideellt arbete kan mjukas upp tidigast 2028.

 

Rättsfall: Vad säger domstolarna om sjukersättning?

Försäkringskassans syn på personer som ansöker om sjukersättning är ofta tuff. Om ansökan avslås av Försäkringskassan får man ofta även avslag på ett överklagande. Men i många fall kan enskilda trots allt vinna i högre rätt. Här nedan länkar vi till artiklar om några aktuella domar.

Livslång funktionsnedsättning – förlorar nu ersättning (maj 2024)
Nekas sjukersättning trots försämrat tillstånd (april 2022)
Kvinna nekas sjukersättning trots intyg från två olika läkare (2022)
Vann över Försäkringskassan: Inte realistiskt att arbeta (2022)
Man med autism får sjukersättning – jobb inte realistiskt (2022)

 

Hur fungerar bostadstillägget för personer med sjukersättning?

Bostadstillägget (bostadskostnadstaket) för personer med aktivitets- och sjukersättning höjdes senast den 1 januari 2022. Sedan dess har bidraget legat stilla, trots stora hyreshöjningar.

Bostadstillägg som ensamstående
Som ensamstående kan man få bostadstillägg på upp till 6 550 kronor per månad. Det är 96 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 5 000 och 7 500 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av boendekostnaden som överstiger 7 500 kronor.

Bostadstillägg som gift eller sambo
Som gift eller sambo kan man få som mest 3 275 kronor per månad, vilket är 96 procent av bostadskostnaden upp till 2 500 kronor och 70 procent av bostadskostnaden mellan 2 500 och 3 750 kronor. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 3 750 kronor. Läs mer om bostadstillägget på Försäkringskassans webb.

Många missar att ansöka om bostadstillägg
Många som har aktivitets- eller sjukersättning har också rätt till bostadstillägg, men missar ofta detta tillägg. Bostdstillägget för pensionärer är högre; upp till 7290 kr per månad för ensamstående, upp till 3645 kr för gift/sambo.

Läs mer om bostadstillägg i följande artiklar:

1. Utsatta missar att söka bostadstillägg – förlorar miljarder varje år
2. Får jag behålla bostadstillägget när sjukersättningen höjs?

 

Varför kan kommunen chockhöja omsorgsavgiften?

Den som får höjd sjukersättning får ofta betala högre avgifter till kommunen. En av de drabbade är den vuxna sonen till Kerstin Scheutz. Handläggaren på Sundbybergs kommun upplyste Kerstin i januari 2022 att sonens omsorgsavgift skulle öka drastiskt; från 1244 kronor per månad under 2021, till 2170 kronor per månad 2022. En höjning med 926 kronor per månad, eller 75 procent.

Riksdagens beslutade förbättring skulle ha gett sonen 1802 kronor i plånboken mer per månad. Men kommunen lade genast beslag på hälften.

– Kommunen tar mer än hälften av min sons förbättrade sjukersättning och bostadstillägg. Det är ett hån mot människor, som har svårigheter att föra sin talan. När de väl får lite extra pengar från staten så tar kommunen tillbaka det, sa Kerstin Scheutz.

Sonen får hjälp av kommunen med bland annat medicinering, väckning, städning och kontaktperson. Hans låga inkomst har tidigare inneburit att han inte har behövt betala full avgift till kommunen.

När riksdagen i december 2021 beslutade höja de lägsta nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättningarna tog man även beslut om att höja taket för bostadstillägget. Den höga ”funkisskatten” sänktes också, för att kompensera för tidigare jobbskatteavdrag. Riksförbundet FUB fick försäkringar från regeringen att högre aktivitets- och sjukersättningar inte skulle påverka bostadstillägget negativt. Syftet var ju att satsningarna helt och hållet skulle gå till att förbättra levnadsvillkor för personer som är beroende av ersättningarna. Men avgifterna för insatser enligt socialtjänstlagen glömdes bort.

LÄS MER: Jag vill inte se min son i trasiga kläder

Fler avgifter kan ytterligare försämra den enskildes ekonomi

Exempel på ytterligare avgifter är arvoden för ställföreträdare (god man eller förvaltare) vilka precis som omsorgsavgifter är inkomstbaserade, och därför automatiskt kan höjas när sjuk- och aktivitetsersättning höjs. Ett annat exempel är nya och höjda avgifter för hjälpmedel som förskrivs av regioner och kommuner.

 

Mer om avgifter som drabbar personer med sjuk- och aktivitetsersättningar

Hur fungerar minimibelopp och förbehållsbelopp?

Som skydd mot höga avgifter garanteras enskilda personer att få behålla ett minimibelopp för att täcka vanliga utgifter. Minimibeloppet regleras i socialtjänstlagen och ska täcka normala kostnader för personliga behov.

Man kan även få ett höjt minimibelopp efter en individuell prövning. Kostnader som kan beaktas är till exempel extra höga kostnader för resor, för viss typ av kost eller på grund av funktionsnedsättning.

Kommunala avgifter begränsas också av förbehållsbeloppet som motsvarar minimibelopp och boendekostnad.

Problemet med höga kommunala avgifter gäller insatser enligt Socialtjänstlagen, SoL (insatser enligt LSS skall däremot alltid vara avgiftsfria).

Systemet med kommunala omsorgsavgifter innebär att en inkomstökning mer eller mindre automatiskt ger höjda avgifter för SoL-insatser.

Läs mer om avgifter för personer med funktionsnedsättning.

 

 

Ny strid om sjukförsäkringen 2024

En ny utredning om sjukförsäkringen presenterades 2 april 2024 –  En utvärdering av förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2021 och 2022 (SOU 2024:26). Där föreslår utredaren Per Johansson en återgång till tidigare regler, med betydligt hårdare krav för att få sjukpenning. Sverigedemokraternas partiledare lovade i en debatt i september 2024 att stoppa försämringar av sjukförsäkringen.

Utredningen handlar främst om sjukpenningen, och berör bara delvis sjukersättningen. De nya mer generösa reglerna för äldre inom sjukersättningen föreslås behållas, men utredaren vill att dess utveckling ”följs nära”. Läs mer: S lovar riva upp försämringar.

 

Så många har SJUKERSÄTTNING

Antalet personer med sjukersättning har mer än halverats på 20 år, från en topp på 538 000 personer år 2005. Fler kvinnor än män har sjukersättning och medelåldern bland mottagarna är 54 år.

 

 

Färre får sjukersättning, och ökande andel får lägsta ersättningen

Idag har cirka 220 000 personer sjukersättning, vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 19–65 år. För 20 år sedan hade 9,6 procent i samma åldersgrupp sjukersättning. Utvecklingen beror, enligt Försäkringskassan, främst på lagändringar som genomfördes år 2008.

Lagändringarna innebar att färre personer med ett långt arbetsliv i fysiskt krävande arbeten får sjukersättning eftersom de kan ha arbetsförmåga i fysiskt lättare arbeten. Det har inneburit förändringar i sammansättningen av gruppen som får sjukersättning.

I en analys publicerad i maj 2025 skriver Försäkringskassan att ”för tjugo år sedan hade 31 procent av mottagarna sjukersersättning på grund av psykiatriska diagnoser, idag är motsvarande siffra 53 procent. År 2004 hade var tionde mottagare ersättning på garantinivå, år 2024 var motsvarande siffra var tredje mottagare.”

Garantiersättningen är 13 622 kronor per månad före skatt (2025), för den som fyllt 30 år. Garantiersättningen är ännu lägre för den som inte fyllt 30 år. Den som innan beviljad sjukersättning har arbetat får 64,7 procent av sin inkomst, som mest 23 777 kronor före skatt per månad.

– Andelen mottagare med sjukdomar i rörelseorganen och med en ersättning baserad på tidigare inkomst har minskat medan gruppen som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, ofta med psykiatriska diagnoser och garantiersättning, beviljas ersättning i samma grad som tidigare, säger Karin Andersson, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande i maj 2025.

Utvecklingen mot låga ersättningar innebär att allt fler som har sjukersättning också har rätt till bostadstillägg. Den som har så låga inkomster att de inte räcker till både bostadskostnaden och övriga levnadsomkostnader kan få bostadstillägg på som mest 6550 kronor per månad (2025).

 

Allt fler får lägsta garantinivån

Andelen mottagare som enbart får ersättning på garantinivå – den lägsta ekonomiska ersättningen – har tredubblats de senaste 20 åren.

 

Hur svårt är det att få sjukersättning?

Åren 2014–2018 blev det svårare att få både sjuk- och aktivitetsersättning. Försäkringskassan ansåg att man tidigare har varit alltför ”generös” vid bedömningen av arbetsförmågan. När man började följa regelverket mer noggrant ökade avslagen. I praktiken började Försäkringskassan ställa hårdare krav.

Sedan 2018 har det åter blivit lättare att få ersättning – avslagen har minskat för både sjukersättning och aktivitetsersättning.