Socialförsäkringen 2025: Utgifterna har rasat 60 procent
Grattis alla skattebetalare – stöden till personer med funktionsnedsättningar, sjuka och barnfamiljer är på rekordlåg nivå.
Som andel av BNP har svenska statens utgifter för sjukdom och funktionsnedsättning rasat med 60 procent. Som helhet har utgifterna fallit med 57 procent sedan 1980.
Vid en jämförelse med övriga Europa är Sverige idag ett av de länder i Europa som satsar minst på funktionsnedsättning.
LÄS ÄVEN:
Så mycket höjs ersättningar och bidrag
Uppdatering 14 oktober 2025
Socialförsäkringen sviker. Intervju med forskarna Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl.
Ruth Mannelqvist och Sara Stendahl intervjuas av HejaOlika.se den 14 oktober 2025 om deras nya SNS-rapport ”Social trygghet genom socialförsäkringen”. Rapportens viktigaste slutsatser:
- Trots att inget politiskt parti argumenterar för en nedmontering av socialförsäkringen har gradvisa förändringar sedan 1990-talet urholkat dess karaktär som rättighetslagstiftning.
- Socialförsäkringsbalken fungerar inte som den medborgerliga rättighetslagstiftning den var tänkt att utgöra.
- Det behövs en politisk debatt om socialförsäkringens syfte och mål i syfte att säkerställa social trygghet och rättssäkerhet.
- Bristerna i socialförsäkringsbalken är så stora att det behövs en rättslig översyn av lagstiftningen i sin helhet.
Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid juridiska institutionen hos Umeå universitet. Sara Stendahl är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen hos Göteborgs universitet.
Socialförsäkringen i siffror 2025
Artikeln baseras på Försäkringskassans rapport ”Socialförsäkringen i siffror 2025” som släpptes i juni 2025.
Socialförsäkringens utgifter i fasta priser
Socialförsäkringens utgifter som andel av statens utgifter
Socialförsäkringen som andel av BNP 1990–2024
Historisk utveckling för socialförsäkringen
Under år 2024 var socialförsäkringens kostnader 4 procent av BNP, Sveriges bruttonationalprodukt och landets totala ekonomi. Föregående års notering på 3,9 procent var den lägsta andelen på fyra decennier.
Jämfört med 1991, då andelen av BNP var 9,2 procent, har kostnaderna alltså fallit med cirka 57 procent.
Det är utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning som har minskat mest (cirka 60 procent), vilket framgår av diagrammet nedan.
Drygt hälften av utbetalningarna gick till sjuka och personer med funktionsnedsättning, drygt en tredjedel gick till barn och familjer och resterande del gick till andra ersättningar och till administration.
Diagrammet nedan visar socialförsäkringens kostnader som andel av BNP sedan 1980.
Sjukdom och funktionsnedsättning – så har kostnaderna utvecklats
Så här kommenteras utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning av Försäkringskassan:
- Utgifterna för sjukdom och funktionsnedsättning ökade under senare delen av 1980-talet, men sjönk därefter från 6,7 procent av BNP år 1989 till 3,5 procent av BNP år 1998. Nedgången berodde bland annat på minskad sjukfrånvaro, införande av sjuklöneperioden, sänkta ersättningsnivåer, samt att landstingen (nuvarande regioner) fick ta över kostnadsansvaret för läkemedel.
- 1998–2001 steg utgifterna i förhållande till BNP på grund av ökande sjukfrånvaro.
- Därefter har utgifterna i relation till BNP återigen minskat, fram till 2020, då de istället ökade tillfälligt.
- Ökningen 2019–2020 (från 2,4 till 2,8 procent av BNP) beror nästan uteslutande på pandemiutbrottet.
Växande fattigdom vid funktionsnedsättning
Trots återkommande larm om höga kostnader, miljardrullning och fusk har det alltså aldrig varit lägre relativa kostnader under de mer än fyra decennier som Försäkringskassans statistik täcker.
De rekordlåga relativa kostnaderna har inte varit gratis för alla. Den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättningar har blivit allt sämre under många år.
LÄS ÄVEN:
Personer med sjukersättning måste få rätt att spara till en buffert
En förklaring är att aktivitetsersättning och sjukersättning har halkat efter i utvecklingen av svensk välfärd. Det är en av de viktigast orsakerna till ökad fattigdom bland personer med funktionsnedsättningar.
Även kostnaderna för personlig assistans har minskat de senaste åren, samtidigt som bilstöd, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning mer eller mindre havererat på grund av regeländringar och besparingar.
Halverade kostnader sedan LSS infördes
Intressant är att socialförsäkringen var som allra dyrast åren innan LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes. När LSS trädde i kraft var socialförsäkringens andel av BNP cirka 9 procent. Därefter har trenden varit att kostnaderna har minskat relativt sett.
Sverige jämfört med övriga länder i Europa
Försäkringskassan har även jämfört Sveriges utgifter, som andel av BNP, med andra europeiska länders. Ifråga om offentliga transfereringar till hushåll så ligger Sverige i nivå med EU:s genomsnitt. Det finns dock stora olikheter mellan länderna vad gäller hur man ger stöd vid exempelvis funktionsnedsättning.
Sverige är ett av de länder som spenderar minst på funktionsnedsättning
I diagrammet nedan kan du även filtrera informationen på ett eller flera utgiftsområden, till exempel ”Funktionsnedsättning”, för att se hur Sverige ligger till på just det området. Då framgår att Sverige är ett av de länder som satsar minst pengar på området funktionsnedsättning.
Diagrammet nedan visa socialförsäkringens transfereringar i förhållande till BNP 2022 i Sverige och andra länder.
Socialförsäkringens transfereringar i förhållande till BNP 2022 i Sverige och andra länder
Utgifter per område i socialförsäkringen
I grafiken nedan kan du se hur utgifterna har utvecklats de senaste åren för olika delar av socialförsäkringen.
Socialförsäkringens utgiftsfördelning 2021–2024
Nedanstående interaktiva diagram visar socialförsäkringens utgifter från 2021 till 2024.
Förklaringar till diagrammet ovan
- Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning
- Bostadsbidrag, omvårdnadsbidrag och vårdbidrag samt adoptionsbidrag
- Sjukpenning, rehabiliteringsersättningar, närståendepenning, boendetillägg och ersättning för höga sjuklönekostnader
- Sjukvård i internationella förhållanden, merkostnadsersättning och handikappersättning, bilstöd, bidrag för sjukskrivningsprocessen, ersättning inom det statliga personskadeskyddet samt smittbärarpenning
- Aktivitetsstöd, etableringsersättning och familjebidrag för värnpliktiga
Ersättningsnivåerna för omvårdnadsbidraget blir allt lägre
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan få omvårdnadsbidrag (tidigare: vårdbidrag). Ersättningsnivåerna har stadigt minskat under många år, och den utvecklingen tycks fortsätta även 2024. (Läs även HejaOlikas guide om omvårdnadsbidraget.)
Diagrammet nedan visar hur ersättningsnivåerna för omvårdnadsbidraget (tidigare: vårdbidraget) har utvecklats 1994–2024.
Omvårdnadsbidragets nivåer – historisk utveckling 1994-2024
Allt färre får helt omvårdnadsbidrag, medan andelen som får den lägsta nivån (1/4-dels bidrag) ökar.
Värden från december i respektive år, förutom 2024 som avser juni.
(För åren före 2019 avses vårdbidraget.)
Färre än någonsin får bilstöd
År 2024 gav ännu en låg noteringen för antalet mottagare av bilstöd.
Bilstöd ges till personer med funktionsnedsättning för att möjliggöra ett aktivt, delaktigt och självständigt liv.
Genom åren har det skett några regelförändringar, varav vissa har kraftigt försvårat möjligheterna att få bilstöd.
En lagändring 2017 ledde till fördröjningar i handläggningen, samtidigt som antalet ansökningar minskade.
Närståendepenning slog nytt rekord 2024
Antalet personer med närståendepenning var det högsta någonsin under 2024, med totalt 17 358 mottagare, varav de flesta var kvinnor.
– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.
– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Närståendepenning kan man ha rätt till om man avstår från att arbeta för att vara med en närstående som har ett livshotande hälsotillstånd.
Normalt betalas närståendepenning ut i högst 100 dagar för varje enskild sjuk individ som vårdas. Närståendepenning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning. Maximal ersättning är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten baserat på 10 prisbasbelopp.
Under 2024 var medelbeloppet för närståendepenning 11 751 kronor för kvinnor och 13 090 kronor för män.
Ur Försäkringskassans rapport om närståendepenning i februari 2025:
Under 2024 ökade antalet personer som fick närståendepenning jämfört med 2023. Trots ökningen bedömer Försäkringskassan att betydligt fler skulle kunna ha rätt till ersättningen.
Under 2024 fick drygt 17 000 personer närståendepenning. Det är den högsta siffran någonsin och en ökning från 2023 med 8 procent. Samtidigt ligger det sammanlagda antalet utbetalda dagar något lägre än den tidigare högst noterade, som skedde innan pandemin.
Totalt betalade Försäkringskassan ut drygt 210 miljoner kronor i närståendepenning förra året. 72 procent av mottagarna är kvinnor.
– Det är många fler kvinnor än män som använder närståendepenning. Att fler kvinnor än män är mottagare av ersättning för att ta hand om en närstående är något vi ser även i andra delar av socialförsäkringen, säger Peter Abrahamsson, analytiker på Försäkringskassan.
De 17 000 personer som fick närståendepenning tog hand om drygt 14 500 svårt sjuka. Knappt 11 dagar närståendepenning betalades ut per person med livshotande hälsotillstånd.
– Vi tror att det finns många som inte känner till att den här ersättningen finns och som skulle kunna ha rätt till den. Så om man avstår arbete för att stötta en närstående som har ett livshotande tillstånd kan man ansöka, säger Maria Byrgren verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.
Socialförsäkringens utgifter 2020–2024 i miljoner kronor
| Utgifter per utgiftsområde, miljoner kronor | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| EKONOMISK TRYGGHET FÖR FAMILJER OCH BARN | |||||
| Föräldrapenning | 35 469 | 35 180 | 35 653 | 36 030 | 36 741 |
| Tillfällig föräldrapenning | 9 975 | 10 085 | 10 397 | 10 282 | 10 367 |
| Graviditetspenning | 681 | 1 654 | 1 263 | 627 | 662 |
| Barnbidrag | 33 326 | 33 390 | 33 306 | 32 972 | 32 523 |
| Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar | 5 284 | 5 019 | 4 126 | 4 255 | 4 134 |
| Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag | 3 960 | 3 951 | 4 083 | 4 648 | 5 677 |
| Underhållsstöd | 2 636 | 2 692 | 2 726 | 2 703 | 2 687 |
| Adoptionsbidrag | 9 | 9 | 8 | 6 | 5 |
| Totalt | 91 340 | 91 979 | 91 562 | 91 523 | 92 796 |
| EKONOMISK TRYGGHET VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING | |||||
| Sjukpenning | 41 152 | 41 329 | 44 704 | 46 276 | 50 539 |
| Rehabiliteringsersättningar | 799 | 876 | 1 009 | 710 | 203 |
| Närståendepenning | 180 | 164 | 186 | 200 | 227 |
| Boendetillägg | 224 | 251 | 276 | 288 | 294 |
| Ersättning för höga sjuklönekostnader | 17 675 | 14 479 | 11 751 | 1 528 | 2 108 |
| Tandvård | 5 956 | 6 775 | 6 863 | 7 289 | 7 615 |
| Sjukvård i internationella förhållanden | 495 | 474 | 515 | 660 | 728 |
| Aktivitetsersättning och sjukersättning | 37 551 | 35 749 | 36 521 | 40 689 | 45 286 |
| Bostadstillägg | 5 060 | 4 996 | 5 511 | 5 916 | 6 325 |
| Merkostnadsersättning och handikappersättning | 1 300 | 1 252 | 1 305 | 1 350 | 1 446 |
| Arbetsskadeersättning | 2 567 | 2 380 | 2 209 | 2 326 | 2 440 |
| Bilstöd | 136 | 138 | 147 | 145 | 149 |
| Assistansersättning | 23 528 | 24 135 | 24 099 | 24 554 | 25 344 |
| Bidrag för sjukskrivningsprocessen | 2 136 | 2 207 | 1 290 | 1 394 | 1 431 |
| Ersättning inom det statliga personskadeskyddet | 37 | 37 | 34 | 36 | 37 |
| Smittbärarpenning | 127 | 393 | 412 | 2 | 44 |
| Totalt | 138 924 | 135 634 | 136 832 | 133 364 | 144 218 |
| ANNAN UTBETALNING | |||||
| Aktivitetsstöd | 13 474 | 19 510 | 16 470 | 16 563 | 17 710 |
| Etableringsersättning | 2 291 | 1 352 | 1 014 | 907 | 788 |
| Familjebidrag värnpliktiga | 24 | 29 | 31 | 34 | 39 |
| Totalt | 15 789 | 20 890 | 17 514 | 17 503 | 18 537 |
| Totalt, exklusive administration | 246 052 | 248 503 | 245 909 | 242 390 | 255 551 |
| Administration | 9 880 | 9 973 | 10 270 | 10 765 | 10 503 |
| Totalt, inklusive administration | 255 932 | 258 476 | 256 179 | 253 155 | 266 054 |
Så många fick sociala ersättningar eller bidrag under 2024
| Ersättning | Kvinnor | Män | Samtliga |
|---|---|---|---|
| Tandvård | 2 188 968 | 1 888 803 | 4 077 771 |
| Barnbidrag | 1 112 275 | 637 126 | 1 749 429 |
| Tillfällig föräldrapenning | 498 132 | 429 873 | 928 005 |
| Föräldrapenning | 458 172 | 392 999 | 851 171 |
| Sjukpenning | 399 616 | 233 452 | 633 068 |
| Sjukersättning | 136 357 | 100 725 | 237 082 |
| Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning | 109 004 | 122 366 | 231 370 |
| Bostadsbidrag | 125 628 | 59 899 | 185 534 |
| Underhållsstöd | 114 020 | 24 619 | 138 639 |
| Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning för barn | 85 897 | 26 763 | 112 660 |
| Handikappersättning och merkostnadsersättning för vuxna | 30 211 | 26 743 | 56 954 |
| Aktivitetsersättning | 18 900 | 21 244 | 40 144 |
| Arbetsskadelivränta | 8 318 | 9 952 | 18 270 |
| Närståendepenning | 12 417 | 4 941 | 17 358 |
| Graviditetspenning | 17 064 | 0 | 17 064 |
| Etableringsersättning | 10 677 | 6 097 | 16 774 |
| Assistansersättning | 6 193 | 7 810 | 14 003 |
| Rehabiliteringspenning | 776 | 373 | 1 149 |
| Bilstöd | 490 | 556 | 1 046 |
Fakta om SGI, sjukpenninggrundande inkomst
Försäkrade som har rätt till en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är de som genom förvärvsarbete beräknas tjäna minst 24 procent av prisbasbeloppet under ett år. Under 2024 motsvarade det en inkomst på 13 700 kronor.
För att en inkomst ska vara sjukpenninggrundande måste den komma från arbete som kan antas vara minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande. I vissa fall kan försäkrade ha en sjukpenninggrundande inkomst som baseras på tidigare arbetsinkomster, vilket kallas för att SGI är skyddad.
Att ha rätt till en SGI är en grundförutsättning för att vara berättigad till vissa arbetsbaserade ersättningar som sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning. Bedömningen om huruvida en försäkrad har en SGI görs först när hen ansöker om denna typ av arbetsbaserade ersättningar.
Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.
