Tar Kronofogden hänsyn till funktionsnedsättning vid utmätning?
425 000 svenskar har skulder hos Kronofogden. De allra flesta är fattiga, många har funktionsnedsättning. Även de som lever på en låg sjukersättning riskerar att få inkomst utmätt.
Vad händer när skulderna drivs in? Tar kronfogden hänsyn till funktionsnedsättningar vid utmätning?
Davor Vuleta, privatekonomisk expert på Kronofogden, svarar här på frågor från HejaOlika.
Så driver Kronofogden in återkrav
Många enskilda assistansanvändare har fått krav på återbetalning av assistansersättning, eller andra bidrag och ersättningar. Hur arbetar Kronofogden med dessa återkrav?
– Kronofogden handlägger alla skulder på samma sätt, det vill säga vi är verkställande myndighet som ska försöka få skulderna betalda. När återkrav kommer till indrivning ska vi leta efter tillgångar för att täcka skulden och löneutmätning är en av tvångsåtgärder som vi kan använda oss av.
Hur fungerar preskriptionstiden för sådana återkrav?
– Den här frågan är lite knepig då det finns två typer av skulder som återkrav skickas in till oss. Det ena typen är återkrav enligt gammal lagstiftning, enskilda mål, som skickas in via betalningsföreläggande/domstol, och då sker preskriptionsavbrott vid vår handläggning eller om sökande påminner den skuldsatta om skulden.
– Sedan 2022 finns en ny lagstiftning och då kan eller ska återkrav skickas till Kronofogden som så kallade allmänna mål. Då gäller andra regler och i de flesta fall är preskriptionstiden på 5 år. Jag skulle vilja hänvisa den skuldsatte till Försäkringskassan för att diskutera enskilda fall.
Kan preskriptionstiden förlängas av Försäkringskassan genom s k preskriptionsavbrott?
– När det gäller gammal lagstiftning, enskilda mål, så sker det hela tiden. När det gäller ny lagstiftning så är det så pass nytt att vi inte hunnit få några preskriptionsavbrott än.
LÄS ÄVEN:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan
Kan personer med funktionsnedsättning slippa utmätning?
Kan man få undantag från utmätning om någon i hushållet har stora funktionsnedsättningar?
– Varje enskilt ärende utreds individuellt, så jag kan inte ge några specifika svar, men huvudregeln är att man inte är undantagen från en utmätning. Om man inte klarar av att hantera sin ekonomi så bör det finnas en god man eller förvaltare.
– Vid utmätning ska Kronofogden ta hänsyn till om gäldenären, eller någon annan i hens familj, har en funktionsnedsättning eller en allvarlig sjukdom. Särskilda behandlingsanordningar och andra hjälpmedel ska undantas från utmätning, om gäldenären eller någon i hens familj behöver dem. Även fordon anpassade för funktionsnedsättning som det finns behov av ska Kronofogden undanta från utmätning, under förutsättning att värdet inte är oskäligt högt (NJA, Nytt Juridiskt Arkiv, 1975 s. 225). Detsamma gäller andra fordon som gäldenären eller någon i hens familj bedöms ha behov av (RH, Rättsfall från hovrätterna, 1993:93).
Vad händer om utmätning görs hos en person med funktionsnedsättning som äger en bostadsrätt?
– För att en bostadsrätt ska vara skyddad från utmätning är det inte tillräckligt att den utgör gäldenärens/gäldenärens och dennes familjs stadigvarande bostad. Det ska även, med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde, inte framstå som oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning.
– En sådan bedömning får göras i det enskilda fallet. Med behov menas att bostadsrätten inte är för stor i förhållande till familjens storlek, eller att den är utformad på ett sätt som gäldenären inte kan anses behöva. Att den är exempelvis anpassad för en person med funktionsnedsättning ska också beaktas (NJA 1990 s. 261).
Viktigt att tänka på
Något annat som är viktigt att veta om när det gäller utmätning hos personer med stora funktionsnedsättningar?
– Kontakta Kronofogden, om ärendet skickats in till oss, och lämna uppgifter om ekonomiska förhållande så att vi kan fatta rätt beslut.
– Kontakta även budget- och skuldrådgivare i kommunen. Det är gratis, och man kan vara anonym.
Vilka bidrag får du behålla, om Kronofogden gör utmätning?
Vad händer då när en skuldsatt person med sjukersättning får ett bidrag från stat eller kommun? Lägger Kronofogden beslag på pengarna?
Det är olika för olika bidrag. Exempelvis är merkostnadsersättning och försörjningsstöd skyddade från Kronofogden, men inte omvårdnadsbidrag.
HejaOlika har gått igenom vilka inkomster, ersättningar och kostnader som spelar roll när Kronofogden gör utmätning. Till vår hjälp har vi haft Davor Vuleta på Kronofogden samt myndighetens interna vägledningsdokument.
LÄS ÄVEN:
Ersättningar & bidrag 2025
Får man behålla ersättningar och bidrag?
En desperat person berättar för HejaOlika hur hen försöker överleva på sjukersättning och bostadstillägg på drygt 10 000 kronor per månad netto. Hen har skulder på grund av tidigare problem, och efter att ha levt med skyddad identitet:
”Jag har en tonåring hemma så jag får bostadsbidrag och förhöjt bostadsbidrag, för att staten tycker att vi är i behov av detta, men på grund av mina skulder räknar Kronofogden in hela denna summa som inkomst, och tar den.”
”Jag skulle behöva söka merkostnadsersättning hos Försäkringskassan eftersom jag har extra mycket kostnader och behov på grund av min sjukdom. Men detta skulle kronofogden ta direkt så finns ingen idé att söka pengar för mina behov. Jag skulle bland annat behöva en elmoppe så jag kan ta mig till affären. Men den behöver stå inomhus eller i ett förråd och kunna laddas. Då måste jag bo större, och jag kommer få högre elräkning. Men detta kommer de inte ta hänsyn till.”
Men vad gäller egentligen? Lägger kronofogden beslag på exempelvis merkostnadsersättning och bostadsbidrag?
Vilka ekonomiska stöd är skyddade?
Det mesta är utmätningsbart, men vissa inkomster är skyddade från utmätning, och ska inte tas upp som inkomst när Kronofogden bedömer vad som kan utmätas.
Skyddade inkomster är bland annat:
- merkostnadsersättning från Försäkringskassan
- handikappersättning från Försäkringskassan
- försörjningsstöd från kommunen
- studiemedel riktade för viss utbildning
Kvinnan i exemplet ovan skulle alltså ha rätt att behålla den merkostnadsersättning som Försäkringskassan eventuellt skulle bevilja (men reglerna för merkostnadsersättning är tuffa, och därför får många avslag).
Förbehållsbeloppet
Avgörande i övrigt för hur mycket man får behålla är normalbeloppet som årligen fastställs av Kronofogden. För år 2024 är normalbeloppet 6090 kr per månad för ensamstående.
Till detta för man addera vissa kostnader, till exempel färdtjänst och avgift för god man, för att få fram ett förbehållsbelopp, vilket är det belopp som man får behålla vid en utmätning.
Reglerna för detta finns i 7 kap. 8 § UB, Utsökningsbalken.
När alla utmätningsbara inkomster summerats har man alltså alltid rätt att behålla normalbeloppet, för att klara utgifter för bland annat mat och kläder. För att få fram det egna förbehållsbeloppet får man lägga till kostnader för hyra, arbetsresor, sjukdomskostnader (medicin, läkare, tandläkare) samt avgifter för god man, hjälpmedel, kommunal omsorg.
Vilka inkomster är utmätningsbara?
Lön, provision och traktamenten är alla ersättningar som Kronofogden kan mäta ut. Likaså pension och livränta.
Löneutmätning kan göras i sjukpenning, föräldrapenningförmåner, rehabiliteringsersättning och annan ersättning som lämnas vid närståendevård, sjukdom, smitta eller olycksfall. Detsamma gäller vissa ersättningar som betalas vid värnpliktstjänstgöring, utbildning och arbetslöshet. Löneutmätning kan också beslutas i arbetslöshetsersättning.
Den som har ett etableringsjobb får inkomst från arbetsgivaren och ersättning från Försäkringskassan, och båda ersättningarna kan mätas ut.
Omvårdnadsbidraget är skattepliktigt i sin helhet och Kronofogden kan besluta om löneutmätning i bidraget. Läs mer om omvårdnadsbidrag.
Habiliteringsersättning från daglig verksamhet enligt LSS är också utmätningsbar (det räknas ihop med övriga inkomster). Läs mer om habiliteringsersättning.
Vad gäller då för bostadstillägg, boendetillägg och bostadsbidrag? Den faktiska bostadskostnaden skyddas genom att den läggs till normalbeloppet (det skyddade förbehållsbeloppet). Den faktiska bostadskostnaden är bostadskostnaden efter avdrag för just bostadstillägg, boendetillägg och bostadsbidrag. I praktiken innebär detta att exempelvis ett höjt bostadsbidrag kan utmätas av Kronofogden. Läs mer om bostadstillägg.
Omställningsstudiestöd. CSN kan besluta om studiestöd för vuxna. Stödet kallas omställningsstudiestöd och består av en bidragsdel och en lånedel. Bidragsdelen ska täcka ett inkomstbortfall och beskattas i inkomstslaget tjänst. Kronofogden kan därmed ta bidragsdelen i anspråk genom utmätning på samma sätt som annan inkomst av tjänst. Lånedelen är dock sökanden återbetalningsskyldig för och ska därmed inte räknas som en inkomst.
Vad är inte utmätningsbart?
Merkostnadsersättning är både skattefri och utmätningsfri. Om gäldenären (den som har skuld) eller dennes make/maka/sambo får merkostnadsersättning ska den inte tas upp som inkomst när utmätningsbeloppet räknas ut. Läs vår guide om merkostnadsersättning för barn och vuxna.
Handikappersättning (numera ersatt av merkostnadsersättning) kan inte heller bli föremål för löneutmätning. Handikappersättning som gäldenären eller hens make/makasambo får ska inte tas upp som inkomst när förbehållsbeloppet bestäms. Det går inte längre att göra nya ansökningar om handikappersättning eftersom det har ersatts av merkostnadsersättning för vuxna.
Kronofogden kan inte utmäta kostnadsersättningar som är avsedda att kompensera särskilt angivna kostnader. Ett exempel är studiemedel riktade för viss utbildning.
Fri bostad och fri kost är exempel på naturaförmåner. Sådana förmåner kan Kronofogden aldrig ta i anspråk genom löneutmätning eftersom de inte är inkomster. Däremot ska förbehållsbeloppet minskas med deras värde om förmånen gäller någon av de kostnader som ska beaktas vid förbehållsberäkningen.
Ett försörjningsstöd som den enskilde får från sin kommun kan Kronofogden inte utmäta. Läs mer om försörjningsstöd.
Studiemedel enligt studiestödslagen betalas ut i form av studielån och studiebidrag. Studiestöd – t.ex. studiemedel – får Kronofogden inte utmäta. Studiemedel bör inte heller tas upp som inkomst för gäldenärens make/maka/sambo om förbehållsbeloppet proportioneras. Motivet till att studiemedel inte tas upp som inkomst är att studiemedel dels består av lånade medel, dels är avsedda att täcka bl.a. kostnader som normalbeloppet inte omfattar, t.ex. läromedel och studentkårsavgifter. Eftersom Kronofogden inte gör något tillägg till normalbeloppet för dessa kostnader bör inte heller någon del av studiemedlet beaktas som inkomst vid löneutmätning.
Vilka kostnader höjer förbehållsbeloppet?
God man. Hela beloppet som den enskilde betalar till god man får tas med i förbehållsbeloppet.
Hjälpmedel. Den enskilde får utöka förmånsbeloppet med hela egenavgiften för hjälpmedlet. Eventuellt högkostnadsskydd kan minska beloppet.
Avgifter för hemtjänst och omsorg får också tas med i det skyddade förbehållsbeloppet, och täcker hela egenavgiften. Även kostnad för matdistribution som ligger utanför hemtjänstavgiften beviljas. Om det finns ett högkostnadsskydd ska man ta hänsyn till det vid beräkningen.