Om anpassad gymnasieskola

Vem kan gå i anpassad gymnasieskola?

Anpassad gymnasieskola är till för ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning eller begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada och därför inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla gymnasieskolans betygskriterier.

Det är hemkommunen som beslutar om en ungdom tillhör målgruppen. Innan eleven tas emot måste det finnas en tillräcklig och aktuell utredning. En elev behöver inte tidigare ha gått i anpassad grundskola för att kunna tas emot.

Ansökan och mottagande

Eleven söker till anpassad gymnasieskola och anger vilka program eller utbildningar som önskas. Hemkommunen bedömer målgruppstillhörigheten, medan huvudmannen för den sökta utbildningen prövar mottagandet.

Eleven ska få studie- och yrkesvägledning som är tillgänglig och anpassad. Informationen behöver bland annat förklara:

• skillnaden mellan nationella och individuella program,
• vilka skolor och program som finns,
• vilka ämnen och ämnesområden som ingår,
• hur arbetsplatsförlagt lärande fungerar,
• vilka möjligheter till arbete och fortsatta studier utbildningen ger,
• vilka stöd eleven kan behöva efter gymnasiet.

Nationella program

De nationella programmen är yrkesinriktade eller mer allmänt orienterade. De innehåller anpassade gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen, programfördjupning och individuellt val.

Utbildningen kan exempelvis ha inriktning mot handel och administration, fastighet och byggnation, fordon, hantverk, hotell och restaurang, hälsa och omsorg, naturbruk, estetisk verksamhet eller samhälle, natur och språk.

Ett nationellt program ska förbereda eleven för arbete, fortsatta studier och ett självständigt vuxenliv. Valet av program bör därför bygga både på elevens intressen och på en realistisk bedömning av undervisningens kvalitet, praktikmöjligheterna och stödet inför övergången till arbete.

Individuella program

Individuella program är till för elever som inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. Undervisningen bedrivs huvudsakligen inom ämnesområden och utformas efter elevens behov.

Ämnesområdena omfattar:

• estetisk verksamhet,
• hem- och konsumentkunskap,
• idrott och hälsa,
• individ och samhälle,
• natur och miljö,
• språk och kommunikation.

Varje elev har rätt till planerad och kvalificerad undervisning, tydliga mål och regelbunden uppföljning. Utbildningen kan kombineras med ämnen från ett nationellt program eller andra relevanta inslag.

Individuell studieplan

Varje elev ska ha en individuell studieplan. Den ska beskriva utbildningens innehåll och kan behöva förändras när elevens kunskaper, behov eller framtidsplaner utvecklas. Studieplanen ska vara ett aktivt redskap. Eleven behöver förstå vad planen innehåller och vara delaktig i uppföljningen.

Arbetsplatsförlagt lärande och praktik

Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är en viktig del av många utbildningar i anpassad gymnasieskola. På en arbetsplats kan eleven utveckla yrkeskunskaper, arbetsvanor, kommunikation och förståelse för arbetslivet.

Skolan ansvarar för att praktikplatsen passar eleven, har en fungerande handledare och ger möjlighet att arbeta mot utbildningens mål. Praktiken ska inte bara fylla tid eller bestå av okvalificerade uppgifter utan koppling till elevens utbildning.

Eleven kan behöva:

• en noggrann introduktion,
• tydliga och konkreta arbetsinstruktioner,
• bildstöd eller andra kommunikationshjälpmedel,
• anpassat arbetstempo och arbetstid,
• stöd av personal från skolan,
• regelbunden uppföljning med handledaren.

En bra praktik kan skapa kontakter och leda vidare till arbete. Därför bör planeringen för arbetslivet börja tidigt.

Betyg och gymnasiebevis

Elever på nationella program får betyg i de ämnen de har läst. Anpassad gymnasieskola använder godkända betygssteg men inte något underkänt betyg. Om kunskaperna inte når nivån för det lägsta godkända betyget sätts inget betyg.

Efter avslutad utbildning får eleven ett gymnasiebevis som beskriver utbildningens innehåll och vad eleven har genomfört. För elever på individuella program dokumenteras de kunskaper och erfarenheter som utbildningen har gett.

Ett gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola är inte detsamma som en gymnasieexamen från den vanliga gymnasieskolan och ger inte automatiskt grundläggande behörighet till universitet eller högskola. Därför behöver eleven få tydlig information om möjliga fortsatta studievägar.

Övergången till arbete och vuxenliv

När gymnasiet slutar förändras ansvaret för stöd och sysselsättning. Skolan behöver i god tid samarbeta med eleven, familjen och relevanta aktörer. Det kan vara:

• Arbetsförmedlingen,
• kommunens LSS-handläggare,
• daglig verksamhet,
• arbetsgivare och praktikplatser,
• kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning,
• folkhögskolor och andra utbildningsanordnare,
• Försäkringskassan,
• habiliteringen.

Elever i anpassad gymnasieskola ska inte automatiskt hänvisas till daglig verksamhet. Skolan måste ge verklig studie- och yrkesvägledning och undersöka elevens möjligheter till arbete, fortsatta studier eller andra individuellt valda vägar.

Stöd från Arbetsförmedlingen

Elever som vill arbeta kan efter skolan behöva stöd från Arbetsförmedlingen. Det kan exempelvis handla om SIUS, arbetshjälpmedel, lönebidrag, introduktionsstöd eller anpassningar på arbetsplatsen.

Kontakter bör om möjligt förberedas innan eleven lämnar skolan. Dokumentation från undervisning och praktik kan hjälpa till att visa elevens kunskaper, styrkor och stödbehov.

Läs mer på HejaOlikas ämnessida om arbetsmarknadsstöd.

Rätt till stöd och tillgänglighet

Eleven har rätt till den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas så långt som möjligt. Skolan ansvarar också för trygghet, studiero, elevhälsa och en tillgänglig utbildningsmiljö.

Det kan behövas:

• alternativ och kompletterande kommunikation, AKK,
• kognitivt och digitalt stöd,
• anpassade läromedel och hjälpmedel,
• stöd vid praktik och resor,
• anpassning för ytterligare funktionsnedsättningar,
• insatser för psykisk och fysisk hälsa.

Skolan får inte utgå från att skolformen i sig löser alla stödbehov. Varje elev ska bedömas individuellt.

Om eleven inte tillhör målgruppen

Om det framkommer att en elev inte tillhör målgruppen ska hemkommunen pröva frågan och hjälpa eleven vidare till en lämplig utbildning. Eleven får inte bli kvar i fel skolform enbart därför att övergången är organisatoriskt svår.

Be om skriftliga beslut och utredningsunderlag om målgruppstillhörigheten ifrågasätts. Beslut om mottagande och målgrupp kan i vissa fall överklagas. Information om hur och när finns i beslutet.