Om LSS-boende

Vem kan få ett LSS-boende?

För att beviljas en bostad enligt LSS måste personen tillhöra någon av lagens tre personkretsar. Personen ska dessutom ha ett behov av insatsen som inte tillgodoses på annat sätt.

Kommunen ska bedöma vilket stöd personen behöver. Det kan handla om hjälp med personlig omvårdnad, kommunikation, planering, måltider, hushåll, myndighetskontakter, socialt samspel eller att skapa trygghet och struktur.

Insatser enligt LSS ska vara varaktiga och samordnade, anpassas till mottagarens individuella behov och stärka möjligheten att leva ett självständigt liv.

Tre former av LSS-boende för vuxna

Bostad med särskild service för vuxna kan utformas på olika sätt. De vanligaste formerna är gruppbostad och servicebostad. LSS omfattar även annan särskilt anpassad bostad.

Gruppbostad

En gruppbostad är avsedd för personer som har ett omfattande behov av tillsyn, omvårdnad och stöd. Den består vanligtvis av ett mindre antal egna lägenheter i direkt anslutning till gemensamma utrymmen och personal.

Personalen ska finnas tillgänglig utifrån de boendes behov, ofta under hela dygnet. Den egna lägenheten är den boendes privata hem. Gemensamma aktiviteter och måltider ska vara frivilliga och får inte ersätta individuellt stöd.

Servicebostad

En servicebostad består av egna lägenheter som ligger samlade eller i närheten av en gemensam lokal och en personalgrupp. Den passar personer som kan bo mer självständigt men behöver återkommande stöd och tillgång till personal.

Lägenheterna kan ligga i samma hus eller vara utspridda i ett vanligt bostadsområde. Stödet ska utformas efter varje persons behov och inte enbart efter verksamhetens gemensamma rutiner.

Annan särskilt anpassad bostad

En annan särskilt anpassad bostad är en bostad som har anpassats efter personens funktionsnedsättning. I denna boendeform ingår normalt inte fast personal eller omvårdnad på samma sätt som i en grupp- eller servicebostad.

Den som behöver stöd i en sådan bostad kan därför behöva ansöka om andra insatser, exempelvis personlig assistans, ledsagarservice eller boendestöd.

Boende för barn och ungdomar

Barn och ungdomar som trots olika stödinsatser inte kan bo kvar i föräldrahemmet kan ansöka om boende i familjehem eller bostad med särskild service enligt LSS.

Ett sådant boende ska vara ett komplement till föräldrahemmet och utformas med hänsyn till barnets bästa. Barnet ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktigt utifrån sin ålder och mognad. Kontakten med familjen och möjligheten till ett fungerande vardagsliv, skolgång och fritid behöver planeras individuellt.

Stödet ska utgå från den boende

Ett LSS-boende är först och främst den enskildes hem. Den boende ska ha inflytande över när, hur och av vem stödet ges. Personalen får inte införa generella rutiner eller begränsningar enbart för att de är praktiska för verksamheten.

Stödet kan bland annat omfatta:

• personlig omvårdnad och hygien,
• kommunikation och beslutsstöd,
• matlagning, inköp och skötsel av hemmet,
• struktur, planering och påminnelser,
• kontakter med vården och myndigheter,
• stöd till fritidsaktiviteter och sociala kontakter,
• trygghet och tillsyn under dagen eller natten.

I gruppbostad och servicebostad ingår omvårdnad. Den enskilde ska också få det stöd som behövs för att kunna delta i fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

Självbestämmande och privatliv

Den som bor i en LSS-bostad har samma rätt till privatliv som andra. Den egna lägenheten är inte personalens arbetslokal i första hand, utan den boendes hem.

Personalen får normalt inte gå in i bostaden utan samtycke. Den boende bestämmer själv över besök, relationer, möblering, aktiviteter och hur vardagen ska se ut. Funktionsnedsättningen innebär inte att andra automatiskt får fatta personliga beslut åt den enskilde.

Stödet ska bygga på respekt, frivillighet och kommunikation som personen kan förstå och använda. Skyddsåtgärder får inte användas som otillåtna tvångs- eller begränsningsåtgärder.

Genomförandeplanen beskriver stödet

När insatsen börjar bör den boende och verksamheten tillsammans upprätta en genomförandeplan. Där beskrivs hur beslutet ska genomföras i praktiken, vilket stöd personen vill ha och vilka mål som finns.

Planen kan exempelvis ange:

• vilket stöd som behövs i olika situationer,
• hur personen kommunicerar och gör sig förstådd,
• vilka rutiner som skapar trygghet,
• hur självbestämmande och delaktighet ska säkerställas,
• vem som ansvarar för olika delar av stödet,
• när planen ska följas upp.

Genomförandeplanen får inte begränsa den hjälp som personen har rätt till enligt beslutet. Den behöver ändras när behoven eller önskemålen förändras.

Hyra, mat och andra kostnader

Själva LSS-stödet är avgiftsfritt. Den boende betalar däremot hyra, mat och sina personliga utgifter. Kostnader kan även förekomma för fritidsaktiviteter och resor.

Kommunen får inte ta betalt för den omvårdnad och service som ingår i insatsen.

Den som har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan ha rätt till bostadstillägg från Försäkringskassan.

Så ansöker du om LSS-boende

Ansökan görs hos kommunens LSS-handläggare. Den kan göras av personen själv eller av en behörig företrädare. Beskriv vilket stöd som behövs, när behoven uppstår och varför en vanlig bostad med mindre omfattande stöd inte är tillräcklig.

Kommunen ska göra en individuell utredning och fatta ett skriftligt beslut. Om ansökan beviljas ska kommunen också verkställa beslutet inom skälig tid. Ett erbjudande om bostad behöver motsvara personens behov och ge förutsättningar för goda levnadsvillkor.

Kan man välja boende?

Den enskildes önskemål om exempelvis boendeform, plats, tillgänglighet och stödets utformning ska vägas in i bedömningen. Innan man tackar ja kan det vara klokt att undersök:

• personalens bemanning och kompetens,
• stöd under kvällar, nätter och helger,
• kommunikationsstöd och specialistkunskap,
• lägenhetens och omgivningens tillgänglighet,
• möjligheten till individuella aktiviteter,
• hyra, matkostnader och övriga avgifter,
• hur synpunkter och klagomål hanteras.

Avslag och överklagande

Den som får avslag på sin ansökan kan överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten. Läs mer på HejaOlikas ämnessida om rättshjälp och överklaganden.

Problem med kvaliteten i ett boende bör först tas upp med verksamheten och ansvarig kommun. Allvarliga missförhållanden kan även anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.