Tiden rinner ut för seriösa assistansanordnare. Tänker ni politiker rädda dem?

DEBATT. Schablonen för assistansersättningen är nu på kritiskt låg nivå. Om inte politikerna agerar senast under 2027 så kan flera seriösa små och medelstora assistansanordnare inte längre bedriva personlig assistans.
Därför kräver vi svar: Vad vill partierna göra om de vinner valet?
Vi menar att detta är en så stor fråga att den förtjänar plats som en av de stora valfrågorna 2026, skriver assistansanvändaren Nina Muhonen samt personliga assistenterna Johan Lidén, Göran Fagerholm och Krister Maltby.
Vi har sammanställt fyra frågor som adresserar de centrala problem med dagens assistansersättning, samt riksdagspartiernas svar på vad de vill göra om de styr efter valet.
Hur vill ni att nivån på assistansersättningen ska se ut?
Idag är schablonen 347:70 kronor per timme. Merparten av denna summa går till löner och lönebikostnader för den personliga assistenten. Schablonen är nu så låg att även om privata och ideella assistansanordnare inte tar ut någon vinst alls så går de back om de försöker betala ut löner som är i nivå med de genomsnittliga lönerna som finns för personliga assistenter i kommunerna.
En undersökning från Grant Thornton, framtagen på uppdrag av Vårdföretagarna, visar att den genomsnittliga kostnaden för personlig assistans som bedrivs i kommunerna 2023 var 428 kr/timme, samtidigt som schablonen 2023 var 324,50.
Så redan 2023 var kommunal assistans en dryg hundralapp per timme dyrare än schablonen. Idag är skillnaden förmodligen ännu större eftersom uppräkningen av schablonen varit så låg senaste åren.
Vi menar att assistansersättningen redan under 2026 borde höjas till minst cirka 400 kr för att det skall vara möjligt att bedriva personlig assistans i privata och ideella företag.
Vill ni ändra på direktiven till Försäkringskassan så att det blir enklare att erhålla förhöjt timbelopp vid mycket OB-tid?
OB-ersättningen blir mycket hög för assistansberättigade där en stor del av assistansen utförs på kvällar, nätter och helger, i vissa fall långt över tio procent av den totala assistansersättningen. Med dagens schablon har många privata assistansanordnare därför svårt att få ekonomin att gå ihop.
Tidigare kunde assistansberättigade där omkring 50 procent av assistansen utfördes under OB-tid beviljas ett förhöjt timbelopp. Försäkringskassan kunde då höja assistansersättningen med upp till 12 procent för att täcka de högre kostnaderna. Under senare år har myndigheten dock blivit allt mer restriktiv med att bevilja förhöjt timbelopp enbart på grund av omfattande OB-tid.
Det behövs därför en akut förändring. Regeringen måste säkerställa att Försäkringskassan får tydliga förutsättningar att bevilja förhöjt timbelopp när omfattande OB-kostnader gör att schablonersättningen inte räcker. Detta bör ske genom ett tydligt uppdrag i regleringsbrevet och, vid behov, genom förändringar i gällande regelverk.
Ett lämpligt första steg är att assistansberättigade automatiskt ska kunna beviljas förhöjt timbelopp när mer än cirka 35 procent av assistanstimmarna utförs under OB-tid. Det skulle förenkla Försäkringskassans handläggning, minska behovet av individuella bedömningar och rikta den högre ersättningen till uppdrag med störst personalkostnader.
På längre sikt menar vi att OB-kostnader bör lyftas ut ur schablonen och ersättas separat utifrån de faktiska kostnaderna. Det skulle ge en mer rättvis och förutsägbar finansiering där ersättningen bättre följer de verkliga kostnaderna för den assistans som utförs.
Vill ni indexera assistansersättningen?
Sedan 2015 har den årliga höjningen av schablonen för assistansersättningen inte hållit jämna steg med de årliga löneökningarna. Resultatet är att gapet mellan ersättningen och de faktiska kostnaderna har vuxit år för år. Nu är läget kritiskt.
För att återställa förutsättningarna krävs både en rejäl engångshöjning av schablonen och ett långsiktigt system som säkerställer att ersättningen följer kostnadsutvecklingen.
Schablonen behöver därför indexeras. Vår uppfattning är att indexeringen bör utgå från de årliga löneökningarna inom kommunal personlig assistans, eftersom lönekostnaderna utgör den helt dominerande delen av kostnaderna för personlig assistans.
Vill ni höja ersättningen för väntetid från dagens 25 procent?
Väntetid motsvarar i praktiken jour. Assistenten befinner sig på arbetsplatsen utan planerade arbetsuppgifter men ska kunna ge assistans om behov uppstår. Väntetid förläggs oftast under natten när den assistansberättigade sover, men där behov av assistans kan uppstå under natten.
Ersättningen för väntetid är idag endast 25 procent av schablonersättningen (cirka 87 kronor per timme). Den låga ersättningen gör det svårt för privata och ideella assistansanordnare att erbjuda en rimlig ersättning under jourtid. Samtidigt räknas jour som arbetstid enligt arbetstidslagen.
Eftersom många assistansuppdrag innehåller mycket jour – framför allt på grund av att den assistansberättigade behöver ha assistans tillgänglig även under natten – kan assistenter därför arbeta upp till den maximala arbetstiden enligt arbetstidslagen, men ändå ha en låg sysselsättningsgrad och därmed en låg inkomst.
Detta är ett stort problem för personliga assistenter inom privat och ideell assistans som arbetar hos assistansberättigade med omfattande väntetid. De kan ha långa arbetsveckor men ändå inte få en anställning som motsvarar en heltidstjänst.
I kommunal personlig assistans är villkoren betydligt bättre. Genom kollektivavtalet för kommunal sektor, där Bilaga J reglerar ersättningen vid jour, får assistenter lön för halva jourtiden och jourersättning för den andra halvan. Kommunerna kompletterar den statliga väntetidsersättningen med ett tillskott från kommunalskatten motsvarande nästan två väntetidsersättningar. Den totala ersättningen för jour blir därmed ungefär tre gånger den statliga väntetidsersättningen, vilket motsvarar cirka 250 kronor per timme.
Vi anser att assistenter ska ha likvärdiga villkor oavsett om de arbetar för en kommun, ett privat företag eller en ideell organisation. För att göra detta möjligt behöver ersättningen för väntetid höjas från dagens 25 procent till cirka 70 procent av schablonersättningen.
Vi som samtalat med politikerna, sammanställt svaren och kommenterat dem i denna artikel är:
Krister Maltby
Personlig assistent.
Göran Fagerblom
Personlig assistent åt anhörig.
Nina Muhonen
Assistansberättigad. Egen arbetsgivare sedan 1999.
Ledamot av styrelsen för IfA och Funktionsrätt Västerås.
Johan Lidén
Personlig assistent.




