”Höj assistansersättningen – annars kan krisen kosta kommunerna 10 miljarder”

Vårdföretagarna varnar för att kommuner kan få ökade kostnader på 10 miljarder kronor per år – om privata assistansanordnare tvingas lägga ned.

Bara i Stockholms stad kan kostnaderna öka med 800 miljoner kronor per år.

En oacceptabel utveckling, anser assistansanvändare

Utvecklingen har skapat stor oro hos assistansanvändare, den grupp som drabbas hårdast av att assistansanordnare lämnar branschen.

– Politikerna måste förstå vad som står på spel. Om privata och idéburna assistansanordnare försvinner förändras personlig assistans i grunden, säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

Om privata anordnare försvinner återstår ofta endast kommunen som utförare. Kommunerna har länge gjort tydligt att de inte vill ha något ansvar för den personliga assistansen. I dag väljer bara omkring var sjunde assistansberättigad kommunen som utförare.

– För oss som företräder assistansberättigade är detta i grunden en fråga om självbestämmande och valfrihet. Personlig assistans skapades för att människor med stora funktionsnedsättningar skulle få makt över sina egna liv och möjlighet att själv välja lämpligt sätt att utföra assistansen på. Då kan vi inte acceptera en utveckling där människor i praktiken hänvisas till kommunen därför att de alternativ de själva valt försvinner, säger Sophie Karlsson, ordförande för Intressegruppen för Assistansberättigade, IfA.

Behöver höjas sex procent 2027

Vårdföretagarna anser även att timschablonen för assistansersättningen behöver höjas med 6 procent nästa år ”för att de privata anordnarna, både bolag och ideella, ska ha en rimlig chans att driva verksamheten vidare”.

”En sådan höjning skulle innebära en merkostnad för staten på omkring 1,2 miljarder kronor. En summa som behöver ställas mot den kommunala notan på 10 miljarder om de privata anordnarna lägger ner”, skriver Vårdföretagarna i organisationens Assistansbarometer som släpps idag, 7 september.

”Valet för våra politiker är om de ska låtastaten ge seriösa anordnare ekonomiska förutsättningar att kunna fortsätta med sin verksamhet eller låta kommunerna ta över till en betydligt högre kostnad för skattebetalarna”, skriver man i Assistansbarometern.

Att låta assistansen gå sönder kostar mångdubbelt mer

– Att låta assistansen gå sönder är ingen besparing. Det blir tvärtom betydligt dyrare för skattebetalarna. Det är samma skattebetalare som ska betala notan. I höstens budget avgör riksdag och regering hur hög den blir, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans.

Han betonar att höjd assistansersättning är viktigt för assistansanvändarnas levnadsvillkor.

– Människor med stora funktionsnedsättningar riskerar att förlora en stor del av sitt självbestämmande. Det går rakt emot de grundläggande intentionerna med personlig assistans. De assistansberättigade måste ha makt och kontroll över sin egen vardag för att kunna leva sitt liv på samma villkor som andra, säger Patrik Silverudd.

Åren 2014-2026 har ersättningen höjts med i genomsnitt 1,9 procent vilket varit kraftigt under faktiska pris- och löneökningar.

Ur Assistansbarometern:

• Revisionsbolaget Grant Thornton har tidigare visat att kommunernas kostnader för egenregi i genomsnitt låg 30 procent över den statliga ersättningen 2021–2022.
• Om de privata utförarna skulle tvingas lägga ned verksamheten beräknas kostnaderna för kommunerna öka med cirka 8 miljarder kronor om året för personlig assistans beslutad av Försäkringskassan.
• Lägger man till även kommunalt beslutad assistans så blir summan över 10 miljarder kronor att fördela över landets kommuner.
• Vårdföretagarna har även beräknat kostnadsökningarna per kommun. För Stockholm stads beräknas merkostnaden bli drygt 800 miljoner kronor per år om kommunen måste ta över utförandet fullt ut, för Malmö 367 miljoner och för Göteborg 456 miljoner. Beräkningen är gjord på 2025 års uppgifter.