Forskaren: Jag förstår verkligen att folk inte vågar delta i politiken

Rädsla för att förlora sin försörjning får människor med sjukersättning eller sjukpenning att avstå från politiskt engagemang.

Det visar en ny studie av Mikael Mery Karlsson, postdoktor i genusstudier vid Umeå Universitet.

Drastiska konsekvenser

– Folk är rädda för att använda sina demokratiska rättigheter, och det är fullt begripligt utifrån hur sjukförsäkringen är strukturerad. Rädslan baseras på att Försäkringskassan gör väldigt strikta bedömningar, och att konsekvenserna för den enskilda individen om man får ett avslag är så oerhört drastiska, säger Mikael Mery Karlsson.

 

Utifrån din forskning vågar du inte rekommendera folk att engagera sig politiskt?
– Nej, jag vågar inte säga till någon att ”kör på”. Jag har full förståelse för att människor är rädda. Och jag har stor respekt för rädslan, och vill hävda att den är rimlig givet hur sjukförsäkringens övergripande struktur ser ut.

– Jag vill ju att människor ska engagera sig. Jag tror på demokratin och jag tror att människors engagemang och människors deltagande i välfärden är viktigt. Men jag förstår verkligen att folk är rädda, givet de drastiska konsekvenserna.

– Forskning visar att människor som förlorar sin ersättning blir fattiga, förlorar hus och hem, blir beroende av anhöriga. Till de som ändå engagerar sig vill jag säga att ”jag beundrar er”.

Se hela intervjun på video

HejaOlika intervjuade Mikael Mery Karlsson den 23 oktober, och intervjun hela intervjun kan ses i denna video.

Svårare att engagera sig

De personer Mikael Mery Karlsson har intervjuat beskriver att det har blivit svårare att få människor att engagera sig. Mikael betonar samtidigt att studien inte mäter förändringen över tid.

Mycket tyder dock på att människor har blivit allt räddare för att engagera sig i föreningar och andra ideella sammanhang, i takt med att det blivit svårare att beviljas sjukersättning, aktivitetsersättning och sjukpenning.

– I mina intervjuer har jag fått en tydlig bild av att det har blivit svårare att få människor att engagera sig, därför att människor är rädda. Vad kan hända med min inkomst om Försäkringskassan får reda på att jag sitter med i den här styrelsen eller skriver det här blogginlägget? Kommer jag att få frågor om det, kommer det att ligga mig i fatet när de bedömer min arbetsförmåga? Många väljer att agera utan namn.

– Vi vet ju att fattigdomen har ökat de senaste åren och att förändringar i sjukförsäkringen är en väldigt stor del av det. Och vad jag hävdar, utifrån min studie, att det också har konsekvenser för politiskt deltagande.

”Rädslan är verklig”

Hur välgrundad är rädslan? 
– Rädslan är en fullt logisk konsekvens utifrån hur sjukförsäkringen är strukturerad. Vi vet att vi har strikta och oförutsägbara bedömningar av arbetsförmåga, och vi vet att människor blir rädda av det. Det visar både min och tidigare forskning.

– I den här studien pekar jag på att rädslan sprider sig också när människor funderar på om de kan göra sin röst hörd i frågor om sjukförsäkringens utformning.

 

Mikael Mery Karlsson säger att det är mycket ovanligt med konkreta exempel på att engagemang lett till avslag på ersättning. Men han hävdar ändå att rädslan är verklig, och inte överdriven.

– Människor agerar inte utifrån en enskild sak utan en sammanvägning av en massa faktorer i samhället. Till exempel striktare beslut som är svåra att förutse. Vi ser att människor fattiggörs, och det är helt rationellt att människor är väldigt väldigt rädda för det. Och att rädsla sprider sig.

I Mikaels intervjuer har människor ofta tagit upp berättelser om att människor har fått avslag kopplat till att man utfört olika aktiviteter, som yoga, loppis eller att man har lagt upp en film på Youtube där man tränar med sin hund.

 

Utredning föreslog mer generösa regler

Utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) föreslog år 2021 att reglerna för ideellt arbete vid sjukersättning skulle ändras och bli mer generösa.

Dagens regler tillåter fem timmar ideellt arbete per vecka för den som har hel sjukersättning (”åttondelen”). Utredaren ville fördubbla detta till 10 timmar per vecka.

Funktionsrättsrörelsen krävde mer – och hävdade att ideellt engagemang borde tillåtas i större utsträckning, eller inte begränsas alls.

Utredningens förslag lades mer eller mindre på is. Förra året fick Inspektionen för socialförsäkringen så ett uppdrag från regeringen – att göra en ny analys av hur Försäkringskassan tillämpar reglerna. ISF:s analys ska redovisas senast i maj 2027.

LÄS ÄVEN:
Sjukersättning: Reglerna för ideellt arbete mjukas upp tidigast 2028

… vilket stöds av alla riksdagspartier utom Moderaterna

HejaOlika har i Politikbarometern undersökt hur riksdagspartierna ställer sig till utredningens förslag om utökad rätt till ideellt arbete.

Samtliga partier utom Moderaterna ”instämmer helt” eller ”instämmer mycket” i förslaget. M uppger att man är neutrala eller osäkra.

”Positivt att det pratas om reglerna”

Mikael Mery Karlsson är kritisk till att planeringen för utökad rätt till ideellt arbete dröjer, men gläds samtidigt åt att Inspektionen för socialförsäkringen nu analyserar hur Försäkringskassan tillämpar reglerna.

– Det är väldigt positivt att man öppnar upp för att prata mer om frågan. Jag hoppas att min studie kan vara ett litet bidrag till att lyfta upp att det faktiskt är ett samhällsproblem, att människor är rädda för att använda sitt demokratiska medborgarskap och delta i samhällsdebatten.

– Det är också ett problem för samhället. Det är mycket kunskap som går förlorad i sjukförsäkringspolitiken. Vi förlorar många erfarenheter som skulle vara jätteviktiga för att en bättre sjukförsäkring för alla. Istället blir folk rädda och tysta, säger Mikael Mery Karlsson.

Har följt onlinegrupper under ett år

Mikael Mery Karlsson har i över ett år följt tre onlinegrupper som vänder sig till personer som varit i kontakt med sjukpenningen eller sjukersättningen och utifrån den erfarenheten organiserat sig med andra för att förändra sjukförsäkringen. Han har också intervjuat 13 personer som är aktiva i dessa grupper.

Mikael Mery Karlsson har forskat om funktionshinderfrågor under ett tiotal år. Nyligen publicerade han en artikel på Socialpolitik.com om den nu aktuella forskningen om politiskt engagemang för personer som har ersättning från sjukförsäkringen.

Han har även skrivit en artikel om detta tillsammans med forskaren Niklas Altermark, den artikeln publiceras i tidskriften Critical Social Policy inom kort.

LÄS ÄVEN:
Jobba extra med sjuk- eller aktivitetsersättning? Dessa regler gäller