Jobba extra med sjuk- eller aktivitetsersättning? Dessa regler gäller 2026

Kan jag jobba extra om jag har sjukersättning eller aktivitetsersättning, utan att förlora ersättning?

Tyvärr finns idag inget generellt fribelopp för arbetsinkomster.

Men undantag finns. Den som fick sjukersättning beviljad före juli 2008 har ett fribelopp med steglös avräkning.

Övriga kan bara arbeta den tid som hen inte får sjuk- eller aktivitetsersättning för. En möjlighet är att ansöka om ”vilande ersättning”.

Viktigt att ha koll på reglerna

Det är mycket viktigt att ha koll på reglerna, för att undvika omprövningar, återkrav eller neddragning av andra stöd.

Den här guiden ger en översikt av reglerna – och förklarar begrepp som steglös avräkning och vilande ersättningar.

LÄS ÄVEN:
Vallöfte från Liberalerna: Fribelopp inom sjuk- och aktivitetsersättning

Fribelopp – för dig som fick sjukersättning före juli 2008

Fribeloppet för sjukersättning beviljad före juli 2008 gör det tillåtet att tjäna upp till ett visst belopp under ett kalenderår utan att sjukersättningen minskar. Något motsvarande fribelopp för aktivitetsersättning finns inte.

Modellen kallas ”steglös avräkning” och innebär att ersättningen blir oförändrad upp till fribeloppet, och därefter minskas gradvis när inkomsten ökar.

Fribeloppets storlek beror på vilken nivå av sjukersättning du har.

Fribelopp för 2026 för den som har sjukersättning beviljad före juli 2008:

Hel sjukersättning: Högsta arbetsinkomst utan minskad sjukersättning (fribelopp) är 59 200 kronor/år
Tre fjärdedels sjukersättning: 153 920 kronor/år
Halv sjukersättning: 248 640 kronor/år
En fjärdedels sjukersättning: 343 360 kronor/år

Beloppen är kopplade till prisbasbeloppet som under 2026 är 59 200 kronor. När prisbasbeloppet ändras 1 januari varje år ändras även fribeloppen.

Som inkomst räknas bland annat lön från anställning, arvoden och vissa inkomster från eget företag. Kapitalinkomster, exempelvis ränta eller aktieutdelning, räknas normalt inte som arbetsinkomst vid fribeloppet.

Om du tjänar mer än fribeloppet. Om arbetsinkomsten överstiger fribeloppet minskas sjukersättningen enligt Försäkringskassans regler. Därför är det viktigt att anmäla förändringar i arbetsinkomsten så snart som möjligt för att undvika återkrav och sanktionsavgifter.

För alla andra gäller dessa regler

Om du beviljades sjukersättning efter juni 2008 finns inget fribelopp. Inte heller för den som har aktivitetsersättning. Möjligheten att arbeta begränsas då utifrån nivån på ersättningen.

Arbeta inom den arbetsförmåga som sjukersättningen bygger på

Om du har:
• 25 % sjukersättning förväntas du kunna arbeta cirka 75 %.
• 50 % sjukersättning förväntas du kunna arbeta cirka 50 %.
• 75 % sjukersättning förväntas du kunna arbeta cirka 25 %.

Om arbetsförmågan verkar ha förbättrats mer än beslutet bygger på kan Försäkringskassan ompröva rätten till sjukersättning.

Vilande sjukersättning

Om du vill prova att arbeta mer kan du ansöka om vilande sjukersättning. Då gäller bland annat följande villkor:

Du har haft sjukersättning i minst ett år
Du ansöker innan du börjar arbeta
Sjukersättningen kan vara vilande i högst 24 månader
Under tiden du arbetar får du 25 % av den vilande sjukersättningen utbetald som ett ekonomiskt stöd.
Reglerna för vilande sjukersättning är desamma för sjukersättning och aktivitetsersättning (reglerna för dessa ersättningar skiljer sig dock åt på andra sätt, exempelvis vad gäller omprövningar).

Extraarbeten måste alltid anmälas till Försäkringskassan, även om inkomsten väntas ligga under eventuellt fribelopp.
Du ska alltid informera Försäkringskassan om:
• du börjar arbeta,
• arbetstiden förändras,
• inkomsten förändras,
• du startar eget företag.

Andra stöd kan påverkas

Extraarbete kan påverka även andra ersättningar och stöd, som bostadstillägg, kommunal omsorgsavgift och vissa andra kommunala stöd. Även insatser som daglig verksamhet enligt LSS kan påverkas.

Kan jag arbeta ideellt utan att ersättningen påverkas?

Fritidsaktiviteter ska i teorin inte påverka rätten till sjuk- och aktivitetsersättning, men i praktiken kan politiskt och ideellt arbete leda till indragen sjuk- och aktivitetsersättning och även återkrav.

Den som har sjukersättning på heltid kan enligt dagens regler ägna sig åt sysslor som kan jämställas med ett förvärvsarbete upp till en 8-del av en vanlig heltid, alltså fem timmar per vecka.

Men det är svårt att veta var gränsen går för sådant arbete. Hårda tolkningar från Försäkringskassans sida kan bli förödande för enskilda. Många vågar därför inte engagera sig i exempelvis föreningslivet.

Oavsett måste du alltid höra av dig till Försäkringskassan innan du börjar arbeta. Det gäller även ideellt eller politiskt arbete.

Utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) har föreslagit att gränsen ska ändras till 10 timmar per vecka, men det är oklart om detta kommer att förverkligas.

Den som har sjuk- eller aktivitetsersättning och vill prova att arbeta måste:
1. kontakta Försäkringskassan innan arbetet börjar,
2. beskriva arbetstid, arbetsuppgifter och hur länge arbetet ska pågå,
3. ansöka om vilande ersättning om arbetet går utöver den arbetsförmåga som beslutet bygger på.

Sammanfattning av reglerna för olika grupper

Om du har	Får du arbeta?	Fribelopp?
Sjukersättning beviljad före juli 2008	Ja	Ja
Sjukersättning beviljad efter juni 2008	Ja, inom den arbetsförmåga beslutet bygger på	Nej
Aktivitetsersättning	Ja, inom den arbetsförmåga beslutet bygger på	Nej

Läs mer på Försäkringskassans webbplats om reglerna för den som fått sjukersättning före juli 2008 (och kan ha rätt till fribelopp).

Läs mer på Försäkringskassans webbplats om reglerna för den som fått sjukersättning senare (och inte har fribelopp).

Mera fakta: Vad är steglös avräkning?

Steglös avräkning är det system som gäller för personer som fick sjukersättning före den 1 juli 2008.
Systemet består av två delar:
• ett fribelopp där arbetsinkomsten inte påverkar sjukersättningen
• en successiv minskning av sjukersättningen när inkomsten överstiger fribeloppet.

Mera fakta: Få använder möjligheten att arbeta extra

Reglerna är alltså mycket begränsande – och används därför av ett fåtal.

ISF-rapporten i maj 2006 visar att det är en liten andel personer som faktiskt använder sig av vilande sjukersättning eller steglös avräkning.

- Sedan 2009 har ungefär 11 500 unika personer med beslut om sjukersättning använt sig av möjligheten att få sin ersättning vilande, varav 7 609 kvinnor och 3 850 män. Det motsvarar ungefär 2 procent.
- Motsvarande uppgift för steglös avräkning är 23 123 personer, varav14 601 kvinnor och 8 522 män (drygt 3 procent).