Tre veckor kvar att rädda 2027 års reformer – och höja assistansersättningen

Tre veckor och två dagar.
Från idag 20 oktober har de rödgröna inte längre tid än så, för att komma överens om både regeringsbildning och 2027 års budget.
Om man inte lyckas blir 2027 ett år av uteblivna och försenade reformer.
– Otroligt olyckligt, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.
LÄS ÄVEN:
”Då blir det så klart inga reformer”
Övergångsbudget = förvärrad kris
Särskilt assistansanvändare och anordnare lever nu under mycket stor osäkerhet, i väntan på att regering och budget ska förhandlas fram.
Med en övergångsbudget väntar en uppräkning av assistansersättningen på endast 1,5 procent, och förvärrad kris.
Användare och utförare kräver minst 6 procent för att klara den akuta ekonomiska krisen.
För sent att förhandla om budgeten?
Janine Alm Ericson, ekonomisk-politisk talesperson för MP, har uppmanat rödgröna partierna att omedelbart förhandla om en budget för 2027.
Idag (20 oktober) säger Janine Alm Ericson dock att det ”ser ut som att tiden för en gemensam budget har runnit ut” (och Vänsterpartiet har för övrigt redan blockerat förslaget).
Samtidigt uttalar Centerpartiets Martin Ådahl att hans parti skissar på ett eget budgetförslag som ska ”skapa jobb, få ner utsläppen och stärka välfärden”.
Det skulle kunna innebära ett budgetförslag med en rejäl höjning av assistansersättningen (partiets talesperson Christofer Bergenblock har varit en varm förespråkare av detta) och andra reformer som förespråkats under valrörelsen.
”Slå inte ut seriösa, gör inte livet otryggt”
På anordnarsidan har Patrik Silverudd, Vårdföretagarna, inte gett upp kampen för en höjning 1 januari 2027.
– Vi har gjort alla inspel vi kan till politikerna för att hitta en lösning som innebär minst 6 procent uppräkning. Om det skulle bli endast 1,5 procent ser det jäkligt mörkt ut, då vet jag inte hur det kommer att gå för personlig assistans.
Hans förhoppning är att en regering ska tillträda i tid för att senast den 12 november lägga fram en budget med en rimlig assistansersättning.
– Man kan tycka att när enigheten är total bland utförare av alla slag, användare, assistenter, SKR och alla funktionsrättsorganisationer så borde man förstå hur otroligt allvarligt läget är. Slå inte ut seriösa utförare, gör inte livet otryggt för användare och assistenter.
– Merkostnaden för staten är försumbar jämfört med både den mänskliga kostnaden och merkostnaden i kommunerna, säger Patrik Silverudd.
Ingen tidsfrist efter 12 november
Praktiska omständigheter försämrar dock utsikterna. En ny regering har en tidsfrist på tre veckor att lägga fram en budgetproposition, men tidsfristen begränsas uttryckligen av slutdatumet 12 november.
Om den nya regeringen ska lämna budgetpropositionen och tillträder på sista dagen, måste den hinna lämna propositionen samma dag.
Möjliga reformer – som brinner inne
Vilka reformer vore då möjliga – om en rödgrön regering tillträder i tid för att ta fram en egen budget?
- Höjd assistansersättning har vi redan nämnt.
- Taket för lönebidragen skulle kunna höjas.
- Högkostnadsskyddet för läkemedel skulle kunna återställas till nivån före försämringen 1 juli 2025.
- Nivåerna inom sjuk- och aktivitetsersättningarna skulle kunna höjas.
- Bostadstillägget skulle kunna höjas (för första gången sedan 2022).
- Det planerade bidragstaket från 1 januari 2027 skulle kunna tas bort.
- Statsbidragen till kommuner och regioner skulle kunna inflationsskyddas, för att stärka vård och välfärd, inte minst för personer med funktionsnedsättning.
Samtidigt är det viktigt att notera att Mikael Damberg, tilltänkt som rödgrön finansminister, har flaggat för att han är tveksam till höjda ersättningar inom socialförsäkringen, och vill prioritera statsbidragen till kommuner och regioner.
”Otroligt olyckligt”
Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, är mycket bekymrad över utvecklingen:
– För varje dag som går ökar risken för en defensiv förvaltningsbudget utan politiska reformer 2027. Det vore otroligt olyckligt eftersom vi har ett stort behov av reformer vars syfte är att skapa ett mer inkluderande samhälle där personer med funktionsnedsättning har möjlighet att leva och verka som andra.
Nicklas Mårtensson pekar bland annat på behovet av ”helt nödvändiga uppräkningarna inom assistansersättningen, satsningar för att förbättra möjligheten till jobb för personer med funktionsnedsättning över hela landet och satsningar på hälso- och sjukvård”.
Han betonar också att det snarast behövs en statlig utredning för att undersöka förutsättningarna för att göra funktionsrättskonventionen till lag i Sverige.
– Både regeringen och ekonomer på banker och intresseorganisationer talar om att Sveriges ekonomi står allt starkare och att vi har lämnat lågkonjunkturen. Det betyder att reformutrymme finns och att vi verkligen har möjlighet att göra de här helt nödvändiga strukturreformerna, säger Nicklas Mårtensson.
Se videointervjun med Nicklas Mårtensson den 9 oktober
HejaOlika intervjuade Nicklas Mårtensson den 9 oktober om riskerna med utdragna regeringsförhandlingar och risken för uteblivna reformer.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




