Assistansanvändare döms att betala 19 miljoner – trots stora behov

Ännu en assistansanvändare får sitt liv förstört av återkrav från Försäkringskassan.

Den 27 oktober beslutade kammarrätten att en assistansberättigad man ska betala 19,2 miljoner, trots att han har behov av personlig assistans och inte har försökt lura till sig pengar för egen vinning.

LÄS MER:
Fler artiklar om återkrav

Vågar inte längre ha assistans?

Denna och liknande domar skapar en oerhörd rädsla bland Sveriges alla assistansanvändare.

– Vill man pressa människor till att inte längre våga ha personlig assistans? säger Sophie Karlsson, ordförande för IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– Personen i fråga har haft ett assistansbehov och ändå är det hela beloppet som återkrävs. Pengarna har gått till personlig assistans.

Mannen har hävdat att det saknas konkreta uppgifter om vilka uppgifter till Försäkringskassan som har varit felaktiga eller vilseledande, samt vilka förändringar han borde ha anmält. Han har inte heller varit betalningsmottagare för assistansersättningen, utan betalningarna har gjorts till ett assistansbolag under en viss period. Mannen har också invänt mot att återkravet omfattat mer än tio år tillbaka i tiden – ändå från juni 2010.

Förvaltningsrätten halverade återkravet

Domstolarna har ansett att mannen själv varit ansvarig för felaktigheterna.

I förvaltningsrätten fick mannen dock gehör för sitt yrkande om eftergift, eller minskat återkrav. Rätten beslutade att återkravet skulle halveras, och skrev så här:

Mot bakgrund av hans sjukdom och ålder anser förvaltningsrätten att det framstår som utsiktslöst att han skulle kunna arbeta och därmed få en förbättrad inkomst. Storleken på det återkrävda beloppet är vidare mycket stort och återkravsperiodens start ligger långt tillbaka i tiden. Detta är skäl som enligt förvaltningsrätten talar för eftergift. Vidare har inget annat kommit fram än att den enskilde har haft och har hjälpbehov som, även om de inte uppgår till 20 timmar per vecka, en personlig assistent ska tillgodose. Den utbetalda assistansersättningen har vidare gått till personlig assistans. Dessa omständigheter talar också för eftergift.

… men kammarrrätten upphävde eftergiften

Försäkringskassan överklagade förvaltningsrättens beslut, och nu har Kammarrätten i Stockholm kommit fram till att hela återkravet måste betalas, med denna motivering:

Att det rör sig om ett mycket högt belopp är inte tillräckligt för att det ska finnas skäl för eftergift i detta fall. Den enskilde hade själv kunnat begränsa återbetalningsskyldigheten genom att anmäla de rätta förhållandena till Försäkringskassan. Det finns också brister i utredningen när det gäller hans betalningsförmåga. Att den enskilde själv har orsakat de felaktiga utbetalningarna talar starkt emot eftergift.

”Assistansanvändare riskerar fritt fall”

Sophie Karlsson, IfA, är mycket bekymrad över det aktuella beslutet och risken för återkrav generellt.

– Många sitter med beslut som inte är omprövade på länge och när omprövningarna kommer att starta igen, hur många kommer då att utsättas för stora återkrav? Det finns antagligen ett antal personer som vid en omprövning kommer att falla ur assistansersättningen. Då blir det fritt fall för den privata ekonomin om man dessutom får ett återkrav på sig, säger Sophie Karlsson.

Hon konstaterar också att personer som vid omprövning förlorar den statliga assistansersättningen ofta ändå är berättigade till personlig assistans via kommunen (för statlig assistansersättning krävs grundläggande behov på minst 20 timmar per vecka).

Allt återkrävs trots att assistansbehov finns

Den som efter en sådan omprövning får ett återkrav från Försäkringskassan har ingen möjlighet att ansöka om assistans via kommunen retroaktivt.

– Både staten och kommunen tjänar på detta. Kommunen har ”sparat” genom att inte ha haft ansvar för beslutet och staten kräver tillbaka pengarna för ett beslut som Försäkringskassan har fattat. Den enskilde är den som är den som får sitt liv förstört genom ett återkrav som man aldrig kan betala tillbaka, trots att assistansbehov förelegat och man inte har tillskansat sig pengarna för eget privat bruk, säger Sophie Karlsson.

En konsekvens blir att många inte vågar ha personlig assistans, på grund av orimliga risker för återkrav. Att ha hemtjänst eller stöd i särskilt boende blir då betydligt säkrare för den enskildes ekonomi.

Nya sanktionsavgifter ger ännu större återkrav

Sophie Karlsson är också kritisk till de nya sanktionsavgifter som Försäkringskassan sedan 1 juli 2026 kan fatta beslut om. Reglerna innebär att återkrav ökas med 25 procent, utan något maxbelopp.

– De nya reglerna om sanktionsavgift riskerar ju dessutom att återkravet blir ännu större. Nu ska det inte tillämpas på uppgifter före 1 juli 2026, men tiden tickar ju på även efter den 1 juli 2026 och det finns en stor risk för många att det kommer till även en sanktionsavgift på kommande återkrav för sådant som är felaktigt efter den 1 juli, säger Sophie Karlsson.

LÄS ÄVEN:
Så undviker du sanktionsavgift och bidragsspärr
Återkrav kan skärpas ytterligare 2028, ersättning kan hållas inne

Tidslinjen: Omprövning 2023 gav återkrav från 2010