Återkrav kan skärpas 2028 – ersättning kan hållas inne

Kraftigt skärpta regler för återbetalning inom socialförsäkringen har idag skickats på remiss av regeringen.

Personer med funktionsnedsättningar väntas drabbas extra hårt, och kan få akuta försörjningsproblem.

Nytt system för återbetalning inom socialförsäkringen

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2028. Remissvar ska vara inne senast 22 januari 2027.

Förslagen finns i SOU 2026:39, Ett nytt system för återkrav inom socialförsäkringen, som överlämnades till regeringen 17 juni 2026.

• Bland förslagen finns ”strikt återbetalningsskyldighet” som innebär att återkrav ska ställas även när personen varit i god tro. Återbetalning ska ske ”oavsett om den enskilde har insett, eller borde ha insett, att utbetalningen var felaktig”.
• I vissa fall ska eftergift (sänkning av återkrav) inte ens få prövas.
• Inom assistansersättning och bostadstillägg vid sjuk- och aktivitetsersättning bedöms eftergift kapas med hälften.
• Försäkringskassan ska även kunna hålla inne ersättningar och bidrag, redan innan återkrav är beslutet.
• Någon prövning av betalningsförmågan krävs inte för innehållandet, och ingen bestämd maximal tidsgräns föreslås. För den som är beroende av ersättningen kan detta ge akuta försörjningsproblem.

Sammantaget skulle förslagen kunna leda till att personer som har svårt att hantera myndighetskontakter och ändringsanmälningar både kan få återkrav, förlora möjligheten till eftergift och få en löpande ersättning innehållen.

Motstridiga uppgifter om felaktiga utbetalningar

I regeringens pressmeddelande sa socialförsäkringsminister Anna Tenje att ”det är viktigt för legitimiteten för våra välfärdssystem att hårt arbetande människor vet att deras skattepengar går till människor som är i behov av och har rätt till dem.

Hon betonade samtidigt att ”enskilda ska inte drabbas av orimliga konsekvenser”.

Pressmeddelandet påstod även att det varje år betalas ut 15–20 miljarder kronor felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften bedöms bero på avsiktliga fel.

Utredningen belägger inte dessa uppgifter, utan redovisar istället cirka 2,5 miljarder kronor i upptäckta felaktiga utbetalningar hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten under 2024.

”Särskilt betungande i utsatta livssituationer”

Utredningen säger inte heller något om att enskilda inte ska drabbas av orimliga konsekvenser.

Utredningen innehåller skyddsregler men redovisar samtidigt tydliga risker för negativa konsekvenser, särskilt för utsatta personer.

Utredningen skriver att förslagen ”innebär ett ökat ansvar för den enskilde och ställer därmed högre krav på både administrativ och ekonomisk förmåga, med risk för att konsekvenserna blir särskilt betungande för personer i utsatta livssituationer”.

Mera fakta om utredningens förslag

1. Återbetalningsskyldighet även när personen varit i god tro.

Strikt återbetalningsskyldighet föreslås: det ska räcka att ersättningen betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Personen kan alltså bli återbetalningsskyldig även när felet beror på myndigheten och personen inte rimligen kunnat upptäcka det. God tro kan fortfarande tala för eftergift, men skyddar inte längre i sig mot återbetalningsskyldighet.

2. Eftergift ska i vissa fall inte ens få prövas

Om felutbetalningen beror på oriktiga uppgifter eller utebliven uppgift eller ändringsanmälan ska myndigheten som huvudregel inte få pröva om skulden kan efterskänkas. Då kan även en person med mycket svag ekonomi få ett återkrav. Undantag finns om personen inte skäligen borde ha förstått vad som krävdes eller om det finns synnerliga skäl. Den enskilde behöver visa att undantaget är tillämpligt. Detta kan vara särskilt betungande vid nedsatt kognitiv eller administrativ förmåga.

3. Betydligt färre eftergifter inom stöd som berör personer med funktionsnedsättning

Utredningen beräknar att antalet ärenden med beviljad eftergift kan ungefär halveras inom assistansersättning och bostadstillägg till aktivitets- och sjukersättning. Det innebär att fler kan bli kvar med skulder. Utredningen understryker att beräkningen är osäker och inte fullt ut tar hänsyn till exempelvis hälsotillstånd.

4. Skäl för eftergift måste lämnas inom en bestämd tid

Personen ska redovisa sina skäl innan återkravsbeslutet fattas. Senare framförda omständigheter ska bara beaktas om det finns giltig ursäkt. Min bedömning är att detta kan missgynna personer som behöver hjälp att förstå myndighetsbrev, samla underlag eller svara. Utredningen konstaterar också att förslagen ställer högre krav på administrativ förmåga.

5. Löpande ersättning ska kunna hållas inne för att få personen att svara

Myndigheten ska kunna hålla inne ersättning om personen inte bekräftar mottagandet av en underrättelse om återkravsutredning eller inte kan delges återkravsbeslutet. Det kan ske redan innan återkravet är beslutat, upp till det belopp som kan komma att krävas tillbaka. Någon prövning av betalningsförmågan krävs inte för innehållandet, och ingen bestämd maximal tidsgräns föreslås. För den som är beroende av ersättningen kan detta ge akuta försörjningsproblem.

6. Utökad möjlighet att dra av skulder från andra ersättningar

Återkrav ska kunna kvittas mellan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. En skuld hos den ena myndigheten kan därmed minska utbetalningar från den andra, även långt efter felutbetalningen. Avdrag ska också kunna omfatta upplupen ränta och avgifter. Ett förbehållsbelopp ska dock skydda nödvändiga levnadskostnader, och kvittning får inte vara oskälig.

7. Eftergiftsprövningen enligt socialförsäkringsbalken stängs när beslutet fått laga kraft

Därefter ska eftergift inte kunna prövas enligt dessa regler. Det blir viktigt att hinna agera under återkravsprocessen. En separat möjlighet till eftergift enligt reglerna om statliga fordringar finns kvar.

Vilka ersättningar och bidrag berörs?

Förslagen berör ersättningar enligt socialförsäkringsbalken. Uppräkningen nedan är inte komplett. För vissa ersättningar finns särskilda återkravsregler.

Vid funktionsnedsättning och långvarig sjukdom handlar det om assistansersättning, sjukersättning, aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, omvårdnadsbidrag och bostadstillägg.

Vid sjukdom och arbetsskada handlar det om sjukpenning, rehabiliteringsersättning och arbetsskadelivränta.

Inom barn och familj handlar det om barnbidrag, flerbarnstillägg, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning (vab), underhållsstöd och bostadsbidrag.

För äldre handlar det om allmän pension, garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Även möjligheten att hålla inne ersättning föreslås omfatta ersättningar enligt socialförsäkringsbalken. Ersättningen som hålls inne behöver inte vara samma slags ersättning som återkravet gäller. Utredningen föreslår också att detta ska kunna ske över myndighetsgränsen mellan Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Kommunalt försörjningsstöd, a-kassa och studiemedel omfattas inte av förslagen. Att Försäkringskassan betalar ut en ersättning innebär inte heller automatiskt att den omfattas – exempelvis har aktivitetsstöd egna regler.