7 av 10 får avslag på ansökan om att bedriva personlig assistans

Under 2025 avslog IVO nästan 4 av 10 ansökningar om att starta omsorgsverksamhet.

För personlig assistans avslogs mer än 7 av 10 ansökningar.

Mer än 100 verksamheter förlorade tillstånd under 2025

Det gjordes totalt 400 ansökningar om att starta nya omsorgsverksamheter, varav cirka 160 nekades.

Samtidigt återkallades under 2025 tillstånden för 104 befintliga verksamheter.

Uppgifterna finns i IVO:s rapport Förstärkt tillsyn mot välfärdsbrottslighet inom omsorgen, delredovisning II.

– Samtidigt som vi arbetar intensivt med att stärka vår förmåga, så förhindrar och motverkar vi redan idag att oseriösa eller kriminella aktörer etablerar sig eller verkar inom omsorgen och hälso- och sjukvården, säger Andreas Larsson, avdelningschef på IVO, i ett pressmeddelande.

Skarpare verktyg – men avancerat kriminella slinker undan?

IVO berömmer sin egen tillståndsprövning och tillsyn, och skriver att den ”är träffsäker och ger effekt”. Sedan 1 januari 2026 har man dessutom nya kraftfulla verktyg.

Men samtidigt finns en oro att mer avancerat kriminella går fria medan tillsynen slår hårdast mot de som är enkla att granska.

IVO har fått flera nya möjligheter att stoppa välfärdsbrottslighet. Några exempel:

• Tillståndsplikt har införts på fler områden liksom nya verktyg för att hindra redan etablerade aktörer.
• Offentlighets- och sekretesslagstiftningen har ändrats för att underlätta utbyte av information mellan myndigheter.
• En viktig förändring 2026 är att kommuner har fått en ny skyldighet att anmäla till IVO om det finns misstankar om brister i tillstånd, lämplighet och verksamhet.

Men IVO anser samtidigt att detta inte räcker för att stoppa välfärdsbrottslighet. ”Oseriösa och kriminella aktörer försvårar, fördröjer eller hindrar nödvändig granskning genom att ständigt förändra sina metoder”, skriver IVO.

Så vill IVO stärka kampen mot kriminella

Vad behövs då för att stoppa kriminella verksamheter, enligt IVO?

• IVO vill ha tidsbegränsade tillstånd för HVB, samt utökad tillståndsplikt inom både omsorg och vård.
• Vidare anser IVO att det är svårt att granska ägarna bakom verksamheterna. De personer som ska prövas av IVO stämmer inte överens med de uppgifter som Bolagsverket registrerar. IVO har begärt att få mer information om ägarkretsen.
• IVO har också begärt direktåtkomst till misstanke- och belastningsregistret för en mer effektiv kontroll av företrädare och personal i verksamheterna. För att stärka skyddet för barn och unga som får insatser via socialtjänstlagen eller LSS har IVO föreslagit att arbetsgivarens ansvar att genomföra registerkontroll av personal inför anställning utökas till krav på regelbunden kontroll under hela anställningstiden.
• IVO:s register över omsorgsverksamheter är avgörande för att ha en översikt över de verksamheter som omfattas av tillsyn. Ett problem är dock att omsorgsregistret inte omfattar alla verksamheter som ska granskas, bara de de som har tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet. Därför saknar IVO:s omsorgsregister information om vissa utförare, trots att IVO har tillsynsansvar. Det gäller verksamheter som ofta erbjuder insatser till personer med sammansatta behov eller av andra skäl har svårt att göra sina röster hörda men inte omfattas av tillståndsplikt, till exempel så kallade servicebolag [företag som sköter administration åt assistansanordnare], familjehem eller stödboende för vuxna.
• IVO har ställt sig bakom förslag om nationellt register över familjehem som föreslagits i SOU 2023:66.
• IVO vill även utöka information i omsorgsregistret med personnummer för företrädare och föreståndare i verksamheten, för att öka spårbarheten av individer som granskats.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.